LÄNGRE IN

På stora infarten till staden

då solen står lågt.

Trafiken tätnar, kryper.

Den är en trög drake som glittrar.

Jag är ett av drakens fjäll.

Plötsligt är den röda solen

mitt framför vindrutan

och strömmar in.

Jag är genomlyst

och en skrift blir synlig

inne i mig

ord med osynligt bläck

som framträder

då papperet hålls över elden!

Jag vet att jag måste långt bort

tvärs genom staden och sedan

vidare, tills det är dags att gå ur

och vandra länge i skogen.

Gå i grävlingens fotspår.

Det blir mörkt, svårt att se.

Där, på mossan, ligger stenar.

En av de stenarna är dyrbar.

Den kan förvandla allt

den kan få mörkret att lysa.

Den är en strömbrytare för hela landet.

Allting hänger på den.

Se den, röra vid den . . .