HAIKUDIKTER

I

Kraftledningarna

spända i köldens rike

norr om all musik.

Den vita solen

träningslöper ensam mot

dödens blåa berg.

Vi måste leva

med det finstilta gräset

och källarskrattet.

Solen står lågt nu.

Våra skuggor är jättar.

Snart är allt skugga.

II

Orkidéerna.

Tankbåtar glider förbi.

Det är fullmåne.

III

Medeltida borg,

främmande stad, kalla sfinx,

tomma arenor.

Löven viskade:

ett vildsvin spelar orgel.

Och klockorna slog.

Och natten strömmar

från öster till väster med

månens hastighet.

IV

Ett par trollsländor

fasthakade i varann

svirrade förbi.

Närvaro av Gud.

I fågelsångens tunnel

öppnas en låst port.

Ekar och månen.

Ljus och tysta stjärnbilder.

Det kalla havet.