Detta är ett historiskt verk med en minimal vetenskaplig apparat. Det finner jag försvarbart då min avsikt inte varit att skriva traditionell akademisk historia. En central beståndsdel i akademisk historia är det som, med en hänvisning till Nils Ahnlund, ibland brukar kallas byggnadsställningarna, dvs olika inbrytningar i texten av metodologisk, historiografisk eller teknisk natur, motiverande resonemang, redovisningar om vilka grunder man har för vissa insikter eller påståenden osv. Jag har rensat bort alla dessa ”byggnadsställningar”, för att enbart presentera mina slutsatser och insikter, jag visar fram ett byggnadsverk, men väljer att inte berätta hur jag gick till väga då jag byggde det.
Uppsala Universitetsbibliotek
Volym F 141
Uppsala Landsarkiv
Uppsala stadsarkiv: Volym AI:25
Krigsarkivet
Stora Nordiska kriget: Avd 18; översättningar Volym n:r 6
Adlerfelt, G: Journal (”Karl XII:s krigsföretag 1700–1716”). Utg S Bring. Stockholm 1919.
Agrell, S: Dagbok 1707–13. KKD V.
Ahlefelt, J: Tjänsteförteckning. HH 18:3.
Ausführliche relation von der Den 27. Jun. … ohnweit Pultowa vorgefallenen glorieusen Bataille… Dresden 1709.
Bardilli, J W: Des Weyland Durchl. Printzens Maximiian Emanuels… Reisen und Campagnen. Stuttgart 1730.
Bielke, T G: Memoarer (”Ture Gabriel Bielkes hågkomster af Karl XII”). Utg C Hallendorff. Uppsala 1901.
Björck, E: Relation. KKD III.
Bonde, N: Relation (i Ennes, B A: ”Biografiska minnen af Konung Carl XII:s Krigare…” Bd II). Stockholm 1819.
von Borneman, GH: Dikter (i ”Svenska vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin”. Bd XI. Utg P Hanselli). Uppsala 1868.
Cederhielm, J: Brev. KKD VI.
Cederholm von Schmalensee, A: Minnesanteckningar. KFÅ 1957.
Creutz, C G: Relation. HH 34:2.
Dahlberg, A M: Memoarer (”En karolins lefnadslopp som i lifstiden af honom själf blifvit i pennan författadt”). Utg R Antoni. Stockholm 1911.
Dahlberg E: Dagbok. Utg A Åberg. Stockholm 1962.
von Dalheim, C B: Tjänsteförteckning. PHT 1905.
De la Chapelle, J R: Een Militarisch Exercitiae Book/Eller Regementz Spegell aff ett Infanterie… Stockholm 1669.
De Laval, C M: Tjänsteförteckning. KKD XII.
Dumky, H: Relation (i Ennes, BA: ”Biografiska minnen af Konung Carl XII:s Krigare…” Bd I). Stockholm 1819.
Endliche Confirmation Der Königl. Schwedischen erlittenen grossen Niederlage… U.o. 1709.
von Fabrice, F E: Memoarer (”Die Memoiren des Kammerherren Friederich Ernst von Fabrice”). Utg R Grieser. Hildesheim 1956.
Floderus, G: Handlingar hörande till Konung Carl XII:s historia. Stockholm 1819–1826.
Frisk, N: Tjänsteförteckning. HT 1891.
Förordning och Reglemente för Infanteriet… Reval 1701.
Gyllenkrok, A: Relationer (”Axel Gyllenkrooks relationer från Karl XII:s krig”).
Utg N Sjöberg. Stockholm 1913.
Gyllenkrok. A: Relation. HH 34:2.
Gyllenstierna, N: Relation. KKD VIII.
Hager, F: Tjänsteförteckning. HH 18:3.
Hiertta, J: Tjänsteförteckning. HT 1898.
Hoffman N I: Relation KFÅ 1922.
Hultman, J D: Memoarer (i Floderus, G: ”Handlingar hörande till Konung Carl XII:s Historia”. Bd I). Stockholm 1819.
Hård, B: Tjänsteförteckning. HH 18:3.
Jeffereys, J: Brev. HH 35:1.
Journal de Pierre depuis L’anné 1698, jusqu’à la conclusion de la paix de Neustadt. Berlin 1773.
Kagg, L: Dagbok 1698–1722 HH 24.
Karl XII: Brev (”Konung Karl XII:s egenhändiga brev”). Utg E. Carlson. Stockholm 1893.
Karl XII: Brev (”Karl XII:s skrifvelse till Defensionskomissionen angående slaget vid Pultava”). HT 1888.
von Kochen, J H: Dagbok. KKD IV.
Krigs-Articlar som… år 1683 förnyade och stadgade äre. Stockholm 1744.
Lambert, J: Relation. (i ”Sveriges Apotekarhistoria från Konung Gustaf I:s till närvarande tid.” Bd I. Utg A Levertin, m fl). Stockholm 1910–18.
Lewenhaupt, A L: Relation. HH 34:2.
Lillienwald, L G: Relation. PHT 1902.
Lyth, J M: Dagbok 1703–1722. KKD III.
Meijerfelt, J A: Relation. (i Villius, H: ”Karl XII:s ryska fälttåg. Källstudier”). Utg H Villius. Lund 1951.
Norsbergh J M: Dagbok 1707–17 10. KKD III.
Oxe, H: Dikter (i ”Svenska vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin”. Bd XI. Utg P Hanselli). Upsala 1868.
Petré, R: Dagbok 1702–1709. KKD I.
Pihlström, A: Dagbok 1708–1723. HH 18:4.
Piper, C: Dagbok 1709–14. HH 21:1.
Piper, G A: Memoarer (”Landshöfdingen Gustaf Abraham Pipers minnen från Karl XII:s ryska fälttåg och sin ryska fångenskap”). Utg K G Westman. Stockholm 1902.
Poniatovski, S C: Memoarer (”Stanislaus Poniatowskis berättelse om sina öden tillsammans med Karl XII”). HT 1890.
Posse, CM: Dagbok 1707–1709. KKD I.
Posse, C M: Brev (”Ur frih. Carl Magnus Posses korrespondens”). HT 1882.
Ramsvärd, A: Relation. HH 34:2.
von Roland, C: Tjänsteförteckning. HH 18:3.
von Roland, C: Memoarer (”Minnen från fångenskapen i Ryssland och av Karl XII:s krig”). Utg S Bring. Stockholm 1914.
Roos, C G: Relation. HH 34:2.
Schmidt, J C: Der Reussische Robinson eine wahre Geschichte. Erster Theil. Greiz 1781.
Schultz, J. Dagbok. KFÅ 1948.
Schönström, P: Relation (”Karl XII i Ukraina. En karolins berättelse”). Utg C Hallendorff. Stockholm 1915.
von Siltmann, D N: Brev (”Några aktstycken av David Natanael von Siltmanns hand rörande verksamheten vid svenska armén 1708–1709”). KFÅ 1937.
von Siltmann, D N: Dagbok 1708–1709. KKD III.
Siöman, J O: Dagbok (i ”Festskrift tillägnad Theodor Hjelmqvist”). Lund 1926.
Smepust, E L: Dagbok. KKD III.
Sparre, C. Memoarer (i ”Nya Svenska Biblioteket.” Bd I. Utg Gjörwell, CC). Stockholm 1762.
Sperling, C H P: Dagbok 1700–1710. KKD III.
Spåre, H: Dagbok. KKD VII.
Stenbock, M (& Stenbock, E): En brefväxling. Bd I–II. Utg C M Stenbock. Stockholm 1913–1914.
Stiernhielm, G: Dikter. Stockholm 1981.
Taube, W L: Tjänsteförteckning. KKD XII.
Tiesensten, L M: Relation. HH 34:2.
Toll, C F: Tjänsteförteckning. HH 18:3.
Trudy Imperatorskago Russkago Voenno Istoritjeskago obsjtjestva. Bd III. S:t Petersburg 1909.
Umbständlicher, glaubwürdiger und ausführlicher Bericht, Der unglücklichen Schwedishen Niederlage bey Pultawa… Breslau (?) 1710.
Wallberg, J. Relation. KKD 7.
von Weihe, FC: Dagbok. HH 19:1.
Westerman, A: Memoarer. KKD VII.
Vollständige Nachricht von dem Siegreichen Treffen … zwischen Poltawa und Potruka… Dresden 1709.
Öller, G: Relation. HH 34:2.
Källäget till det ryska fälttåget är mycket speciellt. I och med att det svenska fältkansliet försvann i samband med kapitulationen, saknas det nästan helt och hållet officiellt svenskt material och olika typer av kvarlevor. Kvar återstår i stort sett en rad berättande källor skrivna av olika krigsdeltagare: författarna är allt ifrån trosspojkar och korpraler till generaler. De har mycket skiftande värde och karaktär. De kan efter Hans Villius (i ”Karl XII:s ryska fälttåg. Källstudier”; Lund 1951) delas in i olika grupper.
Först har vi olika samtida källor: brev, dagböcker och bulletiner. Denna kategori rymmer flera olika problem. De olika bulletinerna är i regel starkt propagandistiska och därför otillförlitliga. Dagböckerna är i viss mån beroende av varandra och ofta behäftade med pro-svensk tendens. Faran för uppsnappning föranledde viss censur i breven.
En annan grupp är alla de dagböcker som renskrevs och överarbetades efteråt. Även i dessa går det att finna en hel del släktskap – som givetvis gör det mycket svårt att utan vidare låta en uppgift i en dagbok bekräfta vad som sägs i en annan. Villius har menat att detta beroende framför allt har uppstått då författarna kommit i kontakt med officiellt material och arbetat in det i dagböckerna. Gunnar T Westin (i ”Dagböcker som källor för Karl XII:s ryska fälttåg”; KFÅ 1953) hävdar att denna släktskap ytterst faller tillbaka på dagorder som han antar satts upp i fältkansliet under kampanjen. Eric Tengberg (i ”Karl XII i Ukraina. Studier rörande ryska fälttågets slutskede”; Stockholm 1958) har starkt ifrågasatt om det verkligen går att se en så utbredd släktskap mellan dagböckerna som hävdats, och har svårt att tro på att det ens existerat några dagorder (ingen dylik finns bevarad eller ens omnämnd i källorna). Personligen har jag gjort den bedömningen att släktskapsproblemet (som jag i detta fall ibland finner aningen överbetonat – just beroendekriteriet är annars en av den strängt källkritiska weibullskolans mest trogna käpphästar) ej är fullt så akut när det gäller slaget, som i fråga om fälttåget i stort. Bara en mindre del av släktskapen har uppkommit under senare bearbetning och är främst en produkt av influenser från officiellt material – kanske dagorder – under pågående fälttåg. Det är dock mycket osannolikt, för att inte säga omöjligt, att tänka sig att det hann skapas något som helst ”officiellt material” under de få tumultariska dagarna efter drabbningen, som senare kunnat användas vid senare överarbetningar. I det fallet var man nog i regel hänvisade till det egna minnet.
En tredje viktig grupp är alla de olika relationerna, memoarerna och tjänsteförteckningarna. Deras utförlighet, omfång och värde varierar mycket. De är ofta tendentiösa; de syftar till försvar – olika höga befäl söker frikoppla sig från allt ansvar för katastrofen – eller självförhärligande. (Ett tendentiöst material behöver dock inte vara helt utan värde. I vissa fall där tendensen är tydlig och lätt att frilägga går den istället att utnyttja: man kan till exempel vända på den för att söka ana vad det är för obehagliga fakta författaren söker dölja.) Det bör tilläggas att för att man utifrån denna ovanligt svårbehandlade kökkenmödding av källor (mer eller mindre samtida, mer eller mindre tendentiösa, mer eller mindre beroende av varandra) skall kunna ta reda på ”wie es eigentlich gewesen” – för att låna gamle Leopold von Rankes kända fras – krävs dock också något utöver ren källkritik. Det krävs att man också tillämpar en driven sakkritik – termen myntad av den tyske historikern Hans Delbrück. Källorna måste utsättas för olika typer av logisk och saklig kritik: för att se om det som påstås är möjligt eller sannolikt, och för att få ytterligare hjälp att väga de olika utsagorna mot varandra.
Carlson, E: Sveriges historia under konungarne af Pfalziska huset. Bd VIII. Sveriges historia under Karl den tolftes regering. Tredje delen. Stockholm 1910.
Den svenska historien. Bd VIII. Karl XII, stormaktens fall. Arvid Horn, fredens general Stockholm 1980.
Generalstaben: Karl XII på slagfältet. Karolinsk slagledning sedd mot bakgrunden av taktikens utveckling från äldsta tider. Bd II–IV. Stockholm 1918–19.
Hatton, R M: Karl XII av Sverige. Köping 1985.
Rosén, J: Svensk historia. Bd I. Lund 1978.
Rosén 1978 och ”Den svenska historien” kan ses som grundläggande översiktliga verk. Carlson 1910 är rätt föråldrad men står sig ändå förvånansvärt väl. ”Karl XII på slagfältet” är ett monumentalt verk, som det är svårt att inte imponeras av, men det är grundligt kritiserat för sin tendens och sina ofta på skruvar satta konstruktioner (för den som är intresserad av samtida taktik, fältåget eller slaget är det dock ett opus omöjligt att ignorera eller klara sig utan). Hattons bok skulle med rätta kunna klassificeras som en biografi men har nog sitt främsta värde som en detaljerad och grundlig syntes av den moderna forskningen runt epoken. (Det kan nämnas att insorterandet av ett verk under en speciell rubrik, i först hand avspeglar min egen användning av det och inte skall ses som en allmän klassificering – många verk skulle dessutom kunna insorteras under flera olika rubriker. Denna litteraturförteckning är inte heller någon bibliografi i ordets egentliga mening, utan rymmer bara verk använda av författaren.)
Anderson, P: Den absoluta statens utveckling. Malmö 1978.
Attman, A: Den ryska marknaden i 1500-talets baltiska politik 1558–1595. Lund 1944.
Bring, S (red): Karls XII. Till 200-årsdagen av hans död. Stockholm 1918.
Cavallie, J: Från fred till krig. De finansiella problemen kring krigsutbrottet år 1700. Uppsala 1975.
Delbrück, H: Der Eintritt Russlands in den westeuropäischen Kulturkreis und der Nordische Krieg. KFÅ 1927.
Elmroth, I: För kung och fosterland. Studier i den svenska adelns demografi och offentliga funktioner 1600–1900. Lund 1981.
Englund, P: Den karolinska mentaliteten. Ideologi, attityd och myt i den svenska officerskåren 1700–1721. Opublicerad trebetygs-uppsats. Historiska institutionen. Uppsala 1982.
Heckscher, E F: Svenskt arbete och liv. Från medeltiden till nutiden. Stockholm 1971.
Hildebrand, K-G: Ekonomiska syften i svensk expansionspolitik 1700–1709 (i ”Historia kring Karl XII”. Red G Jonasson). Stockholm 1964.
Jonasson, G: Karl XII och hans rådgivare. Den utrikespolitiska maktkampen i Sverige 1697–1702. Uppsala 1960.
Jonasson, G: Karl XII:s polska politik 1702–1703. Stockholm 1968.
Kan, A: Skandinaviens historia. Moskva 1981.
Konopczynski, W: Karl XII och Polen. KFÅ 1924.
Lindegren, J: Den svenska militärstaten 1560–1720 (i ”Magtstaten i Norden i 1600-tallet og de sociale konsekvenser. Rapporter til den XIX nordiske historikerkongres Odense 1984.” Bd I.). Odense 1984.
Lindroth, S: Svensk lärdomshistoria. Stormaktstiden. Stockholm 1975.
Lövgren, B: Ståndsstridens uppkomst. Ett bidrag till Sveriges inre politiska historia under drottning Kristina. Upsala 1915.
Munthe, S A: Karl XII och den ryska sjömakten. Bd I–II. Stockholm 1924–25.
Porfiriev, I E: Peter I. Grundläggare av den ryska reguljära arméns och flottans krigskonst. Stockholm 1958.
Roberts, M: Sverige som stormakt 1560–1718. Stockholm 1980.
Roberts, M: Sverige och Europa. Studier i svensk historia. Stockholm 1969.
Rosén, J: Den svenska utrikespolitikens historia. Bd 2:I. 1697–1721. Lund 1952.
Schück, H (& Warburg, K): Illustrerad svensk litteraturhistoria. Andra delen. Reformationstiden och stormaktstiden. Stockholm 1927.
Sjögren, O: Försvarskriget i Lifland 1701 och 1702. Stockholm 1883.
Strindberg, A: Bondenöd och stormaktsdröm. Helsingfors 1971.
Swedens Age of Greatness 1632–1718. (Red M Roberts). London 1973
Valentin, H: Frihetstidens riddarhus. Några bidrag till dess karakteristik. Stockholm 1915.
Wikander, J G: Översikt över Sveriges krig under 1700-talet. Stockholm 1922.
Wittrock, G: Riksskattmästaren Gustaf Bondes politiska program 1661. HT 1913.
Åberg, A: The Swedish Army, from Lützen to Narva (i
”Swedens Age of Greatness 1632–1718”. Red M Roberts). London 1973.
Åberg, A: Karolinerna och Österlandet. Stockholm 1967.
En bred introduktion över de olika skolbildningarna och i litteraturen runt det svenska stormaktsväldet ges i Roberts 1980. Antologin ”Swedens Age of Greatness 1632–1718” rymmer ett flertal inspirerade uppsatser av moderna forskare runt centrala problem i denna epoks historia. Attman var ett på sin tid banbrytande verk som betonar de ekonomiska och handelspolitiska motiven i den förda politiken. Anderson och Strindberg är två mycket väsensskilda verk, som dock båda är fina representanter för ett historiematerialistiskt synsätt – det illustrerar också väl bredden på denna skola. (En mer modern svensk historiematerialistisk bild av stormaktstiden får man i Lindegrens till omfånget blygsamma men intelligenta skrift.) Den som vill läsa ett verk som mer än väl sammanfattade mycket av Karl XII-renässansens positioner bör vända sig till Brings stora antologi. I Munthes spännande och på sin tid ikonoklastiska flerbandsverk finner man många intressanta och avvikande analyser – bland annat hans snabba skiss av Karl XII:s personlighet, som syns mig vara nästan oöverträffad i det formatet. Konopczynski och Porfiriev ger en möjlighet att se utvecklingen med icke-svenska ögon; den sistnämndes verk är tyvärr skrivet i Sovjet under Stalintiden och innehåller därför mycken nonsens.
Artéus, G: Krigsteori och historisk förklaring. I. Kring Karl XII:s ryska fälttåg. Uppsala 1970.
Hallendorff, C: Karl XII och Lewenhaupt 1708. Upsala 1902.
Hildebrand, K G: Till Karl XII-uppfattningens historia. HT 1954–1955.
Jackson, W G F: Seven Roads to Moscow. London 1957.
Kostomarov, N: Mazepa och Karl XII. HT 1883.
Kuylenstierna, O: Kring Karl XII. Karolinska studier. Stockholm 1918.
Nilsson, S A: De svensk-turkiska förbindelserna före Poltava. Scandia Bd XXII 1953–1954.
Stille, A: Carl XII:s fälttågsplaner 1707–1709. Lund 1908.
Tarle, E: Karl XII och Poltava. Stockholm 1951.
Tarle, E: La guerre du Nord et l’invasion suédoise en Russie. Bd II. Moskva 1966.
Wernstedt, F: Bidrag till kännedomen om den svenska huvudarméns styrka under fälttåget mot Ryssland 1707–1709. KFÅ 1931.
Villius, H: Karl XII:s ryska fälttåg. Källstudier. Lund 1951.
Framför allt på grund av de tidigare nämnda problemen med källmaterialet men även utifrån skiftande värderingar rörande Karl XII och hans politik, har detta avgörande skede av kriget bedömts mycket olika av olika forskare. Många olika teorier och skolor har både kommit och gått under årens lopp (för en översikt av fälttågets historiografi se Hildebrand 1954–1955 och Artéus 1970). Hallendorff 1902 och i synnerhet Stille 1908 var på sin tid banbrytande verk, som på ett kraftfullt vis bröt med den föregående ”gamla skolans” kritiska inställning till Karl XII, och istället kom att framhålla det geniala i hans fältherreskap (denna ”nya skolas” linje kom som sedan att fullföljas i och med Generalstabsverket). Goda skildringar av fälttåget står att finna i många tidigare nämnda översiktsverk; av dessa bör kanske Hattons framhållas, då den rymmer ett par viktiga nyheter samt mycket av en sammanfattning av den moderna ståndpunkten i frågan.
Carlson, E: Karl XII och kapitulationen vid Perevolotjna. KFÅ 1940.
Carlson, E: Det svenska högkvarterets planläggning av slaget vid Poltava. En jämförelse mellan litteratur och källor. KFÅ 1947.
Carlson, F F: Slaget vid Poltava och dess krigshistoriska förutsättningar enligt samtida källor (i ”Historiska studier”. Festskrift tillägnad Carl Gustaf Malmström). Stockholm 1897.
Creasy, E S: The Fifteen Decisive Battles of the World. London 1962.
Fuller, J F C: The Decisive Battles of the Western World. Bd II. London 1955.
Gejvall, N G. Skelettfynd från Poltava (Meddelande XVIII från Kungl. Armémuseum) Stockholm 1957.
Granberg, W: Redutterna i slaget vid Poltava enligt ryska källor och rysk krigsvetenskaplig litteratur. KFÅ 1961.
Hedberg, J (& Medvedjev, G): Artilleriet – en avgörande faktor i Poltavaslaget. KFÅ 1961.
Jensen, A: Slaget vid Poltava skildrat i en samtida rimkrönika. HT 1907.
Johansson, U: En ”häststöld” vid Poltava – och det rättsliga efterspelet. KFÅ 1979–80.
Kleen, W: Poltavaslagets strategiska inramning. Några anteckningar. KFÅ 1949.
Pavlovskij, I: Bitva pod Poltavoj. Poltava 1909.
Petrelli, T J: Några blad ur en rysk dagbok från 1709. KFÅ 1910.
Petri, G: Reviderade domslut. KFÅ 1951.
Petri, G: Slaget vid Poltava. KFÅ 1958.
Tengberg, E: Karl XII i Ukraina. Studier rörande ryska fälttågets slutskede. (Historiskt arkiv 7) Stockholm 1958.
Tengberg, E: Några anteckningar kring slaget vid Poltava. KFÅ 1946.
Tengberg, E: Karl XII i Ukraina våren 1709. KFÅ 1948.
Villius, H: Före Poltava. VSLÅ 1951.
Villius, H: Peter den stores beslut att övergå Vorskla. KFÅ 1948.
Även slaget och reträtten har bedömts mycket olika av olika forskare. De två klassiska skildringarna av slaget vid Poltava är Carlson 1897 och det tidigare nämnda Generalstabsverket Bd III. Ett par moderna skildringar är Tengberg 1958 och Petri samma år. Av dessa två opus är Petris det mest betydelsefulla, även om han också som många andra tenderar att övervärdera kungens betydelse. Tengberg är aningen ytlig när det gäller drabbningen för att bli riktigt intressant först när han behandlar kapitulationen – även om han då misslyckas med att göra aktörernas handlingar trovärdiga. Carlson 1940 är en berömvärd skildring av reträtten som slog ihjäl många myter på sin tid men som tyvärr ej berör kapitulationen per se. Villius 1948 och 1951 – som går på tvärs med Carlson 1947 och Tengberg 1946 – samt Kleen klarlägger mycket vad det gäller det strategiska läget på ett fint sätt. Hedberg och Granberg är två berömvärda detaljstudier, som i mycket faller tillbaka på nyare rysk forskning. (För en mycket god översikt av historiografin runt detta omdiskuterade slag se tidigare nämnda Artéus 1970.) Två lätt tillgängliga ryska skildringar är de tidigare nämnda Porfiriev och Tarle 1966 (båda är dock tyvärr rätt beroende av den opålitliga ryska s k Poltavadagboken, vilken refereras av Petrelli 1910).
Alm, J: Eldhandvapen. Bd I. Stockholm 1933.
Artéus, G: Karolinsk och europeisk stridstaktik 1700–1712. (Krigsteori och historisk förklaring II.) Lidköping 1972.
Canetti, E: Crowds and Power. Harmondsworth 1981. (Sv övers: Massa och makt. Helsingborg 1985.)
Catton, B: Mr Lincolns Army. New York 1951.
Cederlöf, O: Vapnens historia i sammandrag från antiken till 1800-talets slut. Stockholm 1965.
von Clausewitz, C: On War. Harmondsworth 1974.
Danska generalstaben: Bidrag til den store Nordiske krigs historie. Bd I. Köpenhamn 1900.
Delbrück, H: Geschichte der Kriegskunst im Rahmen der politischen Geschichte. Vierter Tell. Neuzeit, Berlin 1920.
Ericson, L (& Sandstedt, F): Fanornas folk. Den svenska arméns soldater under 1600-talets första hälft Stockholm 1982.
Griffith, P: Forward into Battle. Fighting Tactics from Waterloo to Vietnam. Strettington 1981.
Hemingway, E: De dödas biologi (i ”Satir. II. Från Byron till Dagerman”. Utg B Holmqvist). Stockholm 1966.
Holmes, R: Firing Line. London 1987.
Hornborg, E: Kriget. Framställt i skildringar från nyare tid. Helsingfors 1921.
Hornborg, E: Karolinen Armfelt och kampen om Finland under Stora nordiska kriget. Helsingfors 1952.
Howard, M: War in European History. Oxford 1979.
Keegan, J: The Face of Battle. Harmondsworth 1983.
Lewis, L: Shiloh, Bloody Shiloh (i ”Men at War”, Red E. Hemingway). New York 1958.
Lärobok i sjukvård för krigsmakten. Södertälje 1976.
Marshall, S L A: Soldater i strid. Stockholm 1952.
Meinander, K K: Svenska fanor erövrade vid Ljesna och Poltava. FHT 1921.
Montgomery, B L: Krigskonstens historia. Lund 1969.
Nordensvan, C O: Svenska armén åren 1700–1709. KFÅ 1916.
Nordensvan, C O: På vägen till Sveriges stormaktsvälde. En tidsskildring från Karl XI:s tid. Stockholm 1924.
Tingsten, L: Huvuddragen av medeltidens samt nya och nyare tidens krigskonst. Stockholm 1928.
Törnquist, L: Från banér till kommandotecken. En översikt över de svenska och finska fanorna och standaren genom tiderna, i Meddelande XXXVIII Armémuseum 1977–78.
Wernstedt, F: Lineartaktik och karolinsk taktik. Några reflexioner med anledning av framställningen i ”Karl XII på slagfältet”. KFÅ 1957.
Åberg, A (& Göransson, G): Karoliner. Höganäs 1976.
Vad gäller formell taktik måste Artéus 1972 framhållas som speciellt värdefull med sin noggranna jämförelse mellan olika samtida arméer. Den är också – tillsammans med Wernstedt 1957 – ett viktigt korrektiv av mycket av det svenska Generalstabsverkets teser i frågan. (Generalstabens verk innehåller dock mycken matnyttig information om taktik, organisation och vapen.) I Hornborgs två anförda arbeten finns intelligenta och skarpsinniga analyser av de samtida stridssätten och stridens mysteriösa psykologi. I Keegan finns bland annat en spännande diskussion av problemen runt skrivandet av krigshistoria och erbjuder också en ny analysmodell som har sina poänger men som nog ej går att applicera så universellt som författaren vill tro. Griffith är en lärjunge till Keegan, och denna bok innehåller, liksom lärofaderns, många nyttiga observationer, men tyvärr tenderar han ofta att övertolka sina belägg. (Både Keegan och Griffith betonar på ett mycket förtjänstfullt sätt moralens roll i striden.) I Canettis fascinerande verk kan man finna många observationer som hjälper en att bättre förstå vissa händelser under slaget och reträtten.
Bengtsson, F G: Karl XII:s levnad. Bd I–II. Malmö 1980.
Ennes B A: Biografiska minnen af Konung Carl XII:s Krigare… Bd I–II. Stockholm 1819.
Jarring, G: Brigitta Scherzenfeldt och hennes fångenskap hos kalmuckerna. KFÅ 1983.
Kentrschynskyj, B: Mazepa, Stockholm 1962.
Lewenhaupt, A: Karolinen Edvard Gyldenstolpe. Stockholm 1941.
Lewenhaupt, A: Karl XII:s officerare. Biografiska anteckningar. Bd I–II. Stockholm 1920–1921.
Massie, R K: Peter den store. Hans liv och värld. Stockholm. 1986.
Modin, E (& Söderberg, E N): Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595–1889. Stockholm 1890.
Nordberg, J: Konung Carl XII:tes historia. Stockholm 1740.
P-G, W: Karolinen Georg Planting-Gyllenboga. PHT 1904.
Sandklef, A (m fl): Carl XII:s död. Stockholm 1940.
Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok. Stockholm 1942–1945.
Svenskt biografiskt lexikon. Stockholm 1918–.
Troyat, H: Peter den store, Stockholm 1981.
Uddgren, H E: Karolinen Adam Ludvig Lewenhaupt. Bd I–II. Stockholm & Uddevalla 1919–1950.
Uddgren, H E: Karolinen Hugo Johan Hamilton. En lefnads teckning. (Skrifter utgifna af Hamiltonska släkt föreningen II.) Stockholm 1916.
Waller, S M: Blev Olof Hermelin fången vid Poltava? De ryska uppgifterna i kritisk belysning. KFÅ 1955.
VD, N: Två karoliner. PHT 1900.
de Voltaire, F M A: Karl XII. Stockholm 1961.
Lewenhaupts tvåbandsverk från 1920–1921 är ännu ett av dessa märkliga katalogartade skapelser man förundras över att någon alls orkat sammanställa, men som man ändå anlitar flitigt och därvid fylls av stilla tacksamhet över världens alla kalenderbitare och knappologer. Ennes kan ses som hans äldre föregångare: ett mycket apart verk som rymmer många upplysningar och dokument men som är opålitligt. Svenskt biografiskt lexikon och Svenska män och kvinnor innehåller många fina biografiska skisser. Uddgrens skildring av Lewenhaupt har förtjänster, men den urartar ofta till en banal ehrenrettung – biografens vanligaste fel – (författaren missar också mycket av den intressanta komplexiteten i Lewenhaupts sammansatta personlighet). Kentrschynskyjs bok har sitt största värde, inte i det biografiska momentet, utan i den medkännande skildringen av kosackernas roll i dramat. Bengtssons med rätta välkända verk är kanske den mest briljanta biografi som någonsin skrivits på det svenska språket, men skuggan från Generalstabsverket vilar stundtals tung över en framställning som har vissa brister sedd som ren historia (skildringen av slaget tillhör dock de mer oantastliga partierna). Massies tegelsten är ett ambitiöst projekt som inte helt och hållet nått sin fullbordan: han kan vara både slarvig och märkligt kritiklös. Hans bok kan, liksom Bengtssons, läsas som ett habilt översiktsverk. Gamle Nordbergs historia innehåller vissa intressanta detaljuppgifter.
Bensow, E: Kungl. Skaraborgs regementes historia. Bd II. Göteborg 1944.
Braunerhjelm, C A G: Kungl. Lifregementets till häst historia, Bd III, Uppsala 1914.
Sparre, S A: Kungl. Västmanlands Regementes Historia, Bd IV, Stockholm 1930.
Tidander, L G T: Anteckningar rörande Kongl. Kronobergs regementes historia. Karlshamn 1897.
Tidander, L G T: Anteckningar rörande Kongl. Jönköpings regementes historia. 2 uppl. Västerås 1916.
Zeeh, E: Kungl Värmlands regementes historia, senare upplagan 1617–1950. Karlstad 1951.
Det finns en oerhörd mängd regementshistoriker och liknande och detta är bara ett litet urval. De skiftar i regel från högst mediokra, som Tidanders båda opus, till gedigna, som exempelvis Bensow – vilken dock ibland blir tungt sentimental. Braunerhjelm är detaljerad och rymmer en hel del teknisk information. Både Sparre och Zeeh har sitt kanske största värde när det gäller biografiska upplysningar.
FHT Historisk tidskrift för Finland
HH Historiska Handlingar rörande Skandinaviens historia
HT Historisk tidskrift (svensk)
KFÅ Karolinska Förbundets Årsbok
KKD Karolinska Krigares Dagböcker
PHT Personhistorisk tidskrift
VSLÅ Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok.