(Iris närvaro är påtaglig för Kommissarien. Diktaren ser henne inte)
KOMMISSARIEN Henry Bäck förhör Zeynep Uludag. Klockan är fjorton och tio. (Liten paus) Du är poet?
DIKTAREN Jag kallar mig diktare.
KOMMISSARIEN Rimmar man då?
DIKTAREN Nej.
KOMMISSARIEN Varför inte?
DIKTAREN Det begränsar.
KOMMISSARIEN Varför diktar du?
DIKTAREN Fråga i stället vad jag söker.
KOMMISSARIEN Vad söker du?
DIKTAREN ”Jag söker den fråga på vilken människolivet är ett svar.”
IRIS Fråga om hon kommer att märka när hon hittat den.
KOMMISSARIEN Kommer du märka när du hittat den?
DIKTAREN Nu blir jag imponerad, konstapeln. Du har en sann förståelse av människan och tillvaron.
KOMMISSARIEN Det är mitt jobb.
DIKTAREN Mitt också.
KOMMISSARIEN Hur gör man egentligen när man skriver?
IRIS Henry, jag är författare, du vet hur man gör.
KOMMISSARIEN Men hon är diktare. Du är bara . . .
IRIS Bara vad?
DIKTAREN Man skriver och skriver, tills det bär. Det är vad man gör.
KOMMISSARIEN Jag behöver hjälp med ett begånget brott. Ett misstänkt dubbelmord. Jag intresserar mig mindre för ”vem” än för ”var det rimligt?”.
DIKTAREN Konstapeln har poetisk talang.
KOMMISSARIEN Inte alls.
DIKTAREN Dikt är ett sätt att se. Du har blicken.
KOMMISSARIEN Jag är mycket saklig.
DIKTAREN Om man ser på verkligheten helt sakligt förefaller den vansinnig.
KOMMISSARIEN Allt är vansinne.
(Iris störs av Kommissariens fjäsk)
DIKTAREN Folk vänjer sig vid det och kallar det livet.
KOMMISSARIEN Jag vänjer mig inte.
DIKTAREN Den som inte vänjer sig blir diktare. Brottsutredningar är en konstform.
KOMMISSARIEN Är det det?
(Iris markerar mot deras samförstånd)
DIKTAREN Ja. ”Var befann du dig torsdagen den elfte april klockan fyra? Det minns jag precis för kvart i fyra hörde jag ett buller från våningen ovanför. Är du säker på att det var kvart i fyra? Det är jag säker på för samma dag hade jag köpt ny klocka och den ställde jag tjugo i fyra. La du märke till nåt konstigt klockan fyra? Ja, då var jag nere i salongen och färgade en kunds hår blått. Jag tyckte färgvalet var konstigt. Har du gjort fler iakttagelser den aktuella eftermiddagen? Försök att minnas. Det är mycket viktigt. Jaaa, i skenet från en lyktstolpe såg jag en figur springa över gatan klockan halv åtta, för det var samtidigt som domkyrkan slog ett slag. Ett slag, då kan hon också ha varit ett? Nej, det var mörkt. Och det regnade. Det regnade särskilt mycket just i ljusskenet under lyktstolpen. Sprang den här mannen på ett besynnerligt sätt? Det gjorde han. Med ett liksom rullande steg.”
KOMMISSARIEN Kan verkligheten dö? Den har nämligen just bragts om livet. Dådet hade hatbrottets alla kännetecken.
DIKTAREN Av vem?
KOMMISSARIEN Troligen av Kommittén för Främjande av Komplexitet och Upphävande av Förenkling. KF-KUF.
DIKTAREN Hermeneutikerna uppe på universitetet. Så dom har övergått till våldshandlingar nu. Är det självförtroendet eller desperationen som har växt?
KOMMISSARIEN Du har nog svaret.
DIKTAREN Förut hette dom KF-KUT. Men nu har dom bytt ut ”Tvärsäkerhet” mot ”Förenkling”. Sist jag träffade en av dom var när jag letade efter min apelsin.
KOMMISSARIEN Jag vet. Jag var där.
DIKTAREN Så du går på teater.
KOMMISSARIEN Inte längre. Hittade du den eller hur var det?
DIKTAREN Den kom ju rullande ur kulissen. Apelsinen är min musa.
KOMMISSARIEN Och du hade snart en hel fruktskål.
DIKTAREN Kommittén tror att världen är en text. Dom är en sorts litteraturvetare. Med verkligheten som sin bok. Det är en liten förväxling dom gör.
KOMMISSARIEN Så vi är fiktiva figurer?
DIKTAREN Enligt Tolkningsläran.
KOMMISSARIEN Det är väl fel? Åtminstone du är ju verklig.
DIKTAREN Känns det så?
KOMMISSARIEN (tar på hennes arm) Jo. Det är helt klart kött det här.
(Iris markerar svartsjukt)
DIKTAREN Men du såg mig ju på teatern.
KOMMISSARIEN Det var kött då också.
DIKTAREN Dom tänker att vi föds in i världen som man föds in i en roman. Språket finns omkring oss som ett fängelse när vi anländer. Hur saker formuleras avgör hur vi uppfattar dom. Vi kan inte se fritt och självständigt på tingen. Så även materian är bara språkliga representationer. Vi hoppar in i romanens handling när vi föds och lämnar den när vi dör. Handlingen pågår i evighet och det vi kan göra är att tolka den.
KOMMISSARIEN Varför behöver dom mörda verkligheten om den inte finns?
DIKTAREN Därför att verkligheten själv inte känner till den här teorin. Nej. Det var ett skämt. Därför att människorna beter sig som om den fanns och tror att den finns, skulle dom svara.
KOMMISSARIEN Vem är författaren till denna roman?
DIKTAREN Man får nog säga att det är oklart.
KOMMISSARIEN Är det . . . Gud?
DIKTAREN Visserligen har Tolkningsläran räddat den kristna guden åt teologerna. Sen dom kom på att Gud inte behöver existera för att finnas har dom fått ett uppsving. Men jag tror snarare Kommittén skulle säga att författaren är skapelsens samlade ansträngningar.
KOMMISSARIEN Ditt namn, är det turkiskt?
DIKTAREN Jag är född i Kulu.
KOMMISSARIEN Så dina föräldrar var analfabeter?
IRIS Henry! Så kan man inte säga bara för att nån är från en viss plats.
KOMMISSARIEN Men är det inte ett rimligt antagande?
IRIS Det finns andra hänsyn än statistik.
DIKTAREN Dom var det innan den svenska staten satte in sina insatser. Far blev VVS-ingenjör. Mor blev sömmerska.
KOMMISSARIEN Det var ju fint.
DIKTAREN Kommittén tyckte inte det. För fem år sen gratulerades min far på sextioårsdagen i lokaltidningen. Kommittén sökte upp honom och ville driva mina föräldrars fall. Svenska staten hade trasat sönder deras kulturarv med sin alfabetiseringskampanj. Mina föräldrar avböjde deras tjänster.
KOMMISSARIEN Har du skrivit i dag?
DIKTAREN Ja.
KOMMISSARIEN Om apelsiner?
DIKTAREN Om att ljudet när någon plockar ur en diskmaskin alltid låter som en anklagelse.
KOMMISSARIEN Gör det?
DIKTAREN Själva ljudet är liksom martyriskt.
KOMMISSARIEN För alla? Här är mitt nummer om du kommer på nåt. (Han sträcker fram sitt kort)
DIKTAREN En sak till som kan vara värt att förstå. Kommittén ser sig som dissidenter. Vilket är lite underligt eftersom den stiftar dom andliga lagarna här i landet och numera tydligen även dom juridiska. Men dom märker inte sin position. Dom ser sig som en undertryckt minoritet.
KOMMISSARIEN Tack. Vi ska begrunda det.
DIKTAREN Vilka vi?
KOMMISSARIEN Jag menar jag.
(Diktaren går)
(Iris träder fram)
IRIS Det där skötte du bra.
KOMMISSARIEN Tack.
IRIS Lite ringrostig kanske men det går bort. (Liten paus) Hon är stendöd fast jag skriver och skriver. Min nya kommissarie.
KOMMISSARIEN Då rymmer hon inte i alla fall.
IRIS Hon gör bara som jag säger. Förfärligt. Att du stack var priset för att jag gjort dig levande. Den som kan kontrollera sina skapelser har inte gett dom liv.
(Inget svar)
IRIS Jag känner ingen ömhet för henne.
KOMMISSARIEN Ömhet tar tid.
IRIS Det gör det verkligen.
KOMMISSARIEN Folk tänker hur som helst där ute.
IRIS Du saknar synapser för att förstå dom postrationella eftersom jag aldrig skrivit om deras värld. Läsarna dras till kriminalgenren för att det är det ställe där klarhet och intellektuell reda fortfarande tillåts. Annars är det på modet att missta det diffusa för det sublima, det vaga för det känsliga.
KOMMISSARIEN Vi hade ett fall en gång. Jag gick omkring som i dimma.
IRIS Vi glömmer det alstret.
KOMMISSARIEN Jag kastade pil på Sherlock Holmes på kontoret. Det skulle Gretchen ha gillat. ”Mordet på filosofen” hette boken.
IRIS Vi glömmer den.
KOMMISSARIEN Inga antaganden fick jag göra, inga premisser, inga slutsatser.
IRIS Jag hade läst olika teoretiker.
KOMMISSARIEN Jag löste aldrig mordet?
IRIS Nej. Det förblev olöst.
KOMMISSARIEN Och på slutet visade det sig att filosofen inte var död. Hon hade bara upphört att existera ett tag.
IRIS Hon levde och var död samtidigt. Språkspel kallas det.
KOMMISSARIEN Du borde ha kallat den ”Omordet på filosofen”. Så att det kunde utläsas ”Om ordet på filosofen”.
IRIS Det hade perfekt motsvarat handlingen och stämningen.
KOMMISSARIEN Sen jag träffade Gretchen har jag känt mig som i den boken.
IRIS Heter hon Gretchen?
KOMMISSARIEN Är det inget bra namn?
IRIS Det låter väldigt . . . tyskt.
KOMMISSARIEN Hennes far var tysk. Goethekännare. Hon har låtit operera ut en bit av sin kropp som hon kallar Skuldens gen.
IRIS Gener kan inte opereras ut.
KOMMISSARIEN Det var en metaforisk operation. Hon är mycket för metaforer Gretchen.
IRIS Begrep du vad hon menade?
KOMMISSARIEN Ja, brott i nazistmiljö har jag hållit på med mycket.
IRIS En gång.
KOMMISSARIEN Men det var en tjock bok. (Liten paus) Hela tiden är det något som undflyr mig. Är det själen som fattas mig?
IRIS Utan själ inget förnuft.
KOMMISSARIEN Gretchen sa att jag är fyrkantig. Jag trodde det hade med själen att göra.
IRIS Ditt problem är att du saknar kropp.
KOMMISSARIEN Det jag hör om Kommittén och Gretchen är så galet. Men det är galet på ett väldigt svårt sätt.
IRIS Diktaren gav dig förklaringar.
KOMMISSARIEN Att dom förväxlar tillvaron med en bok? Det var verkligen upplysande.
IRIS Inte förväxlar. Dom anser att det är så.
KOMMISSARIEN Jag ser ljuset i tunneln.
IRIS Du om någon borde göra det.
KOMMISSARIEN För att jag kommer från en bok?
IRIS Ja.
KOMMISSARIEN Jag är ett undantag.
IRIS Naturlagarna har inga undantag. Titta här, en frivillig anmäler sig.
KOMMISSARIEN Jag orkar inte mer i dag.
IRIS Du måste orka. Räta på ryggen, Henry.