Många vänner och personer har uppmuntrat mig och hjälpt mig med den här boken.
Utan rikspolischefen Andrea Caridis oändliga tålamod, hans noggrannhet och vår vänskap skulle jag inte ha klarat av att rekonstruera kartorna över maffians utbredning i världen och förvandla dem till konkreta geokriminella kartor. Med detta har jag också fått hjälp – även nattetid – av överste Giovanni Cucurachi vid finanspolisen.
Alberto Cisterna, domare vid DNA (Direzione Nazionale Antimafia), har skänkt mig mycket av sin dyrbara tid för att diskutera och ofta munhuggas om ’ndranghetans utveckling, och framför allt har han hjälpt mig att samla in juridiskt material och rekonstruera utredningar vilka jag alltför ofta lyckades förvilla mig i. Detsamma gäller för Enzo Macrì, åklagare vid DNA, en gammal vän och outtömlig källa vad gäller analys av den kalabresiska maffian. Jag vill tacka Emilio Ledonne, domare vid DNA, för materialet angående de olagliga tillgångarna i Tyskland. Michele Prestipino, åklagare i Reggio Calabria, har alltid varit tillgänglig, vid alla tider på dygnet, för att skingra alla mina tvivel och informera mig om utvecklingen i de olika rättegångarna som är igång.
Jag tackar också prefekten Francesco Cirillo, vicechef för Polizia Criminale, och Enzo Calabria, chef för Servizio Analisi Criminale, för deras tillgänglighet och samarbetsvilja. Jag tackar Franco Gratteri, chef för Direzione Centrale Anticrimine della Polizia di Stato, för ditt stöd och din vänskap, eftersom du var en av de första som uppmanade mig att skriva den här boken.
Värdefull hjälp har kommit från GOA:s personal vid finanspolisen i Catanzaro, och särskilt från maresciallo Ercole D’Alessandro, som har hjälpt mig att nysta ut alla drogrutter samt narkotikatrafikanternas otaliga handelsnät.
För att samla in information och dokument angående Cosa Nostra har jag utnyttjat min gode vän Maurizio De Lucia, domare vid DNA, och min andre gode vän Attilio Bolzoni, som sedan trettio år tillbaka skriver om maffian i dagstidningen La Repubblica. Till dem vill jag lägga Felice Gilfoni, universitetsstudent som ägnat sig åt utvecklingen av det amerikanska Cosa Nostra. Från Trapani har jag fått hjälp av Rino Giacalone.
Renato Cortese, chef över polisens insatsstyrkor i Reggio Calabria, har med stor tillgänglighet och ”kalabrisk” vänskap hjälpt mig att förstå vad som hände efter Duisburg och sett till att jag inte gått vilse bland alla personer med samma namn och efternamn inom de olika ’ndrangheta-familjerna. Jag hoppas att jag har uppfattat allt rätt och inte bara har slösat bort din tid.
Den nuvarande allmänna åklagaren i Salerno, Franco Roberti, under många år chef för DDA (Direzione Distrettuale Antimaffia) i Neapel, samt hans medarbetare ska ha tack för vägledning och hjälp med att inhämta information angående camorran. Han har alltid tagit sig tid att svara på mina frågor. Vänskapen med Raffaele Cantone, domare vid kassationsdomstolen och under många år tillförordnad åklagare i Neapel, har jag utnyttjat för att bättre förstå casalesarnas värld.
Även Gigi Di Fiore har varit en vägvisare vad gäller de neapolitanska klanerna. Han är journalist och skriver om camorran. Chiara Marasca, koordinator vid Osservatorio sulla Camorra e l’Illegalità i Neapel, har försett mig med värdefullt material. Från Madrid har jag fått hjälp av Raffaele Cionti vid Interpol.
Maresciallo Toni Belisario och finanspoliserna vid Commissione parlamentare antimafia förblir för alltid mina goda och oersättliga samarbetspartners. Detsamma gäller Riccardo Guido och hans tidningskrönikor.
Ett särskilt tack går till flera journalister vid Calabria Ora, alla unga tjejer och killar som tycker om att skriva undersökande artiklar. Jag tackar dem alla i deras chefs, Paolo Pollichienis, namn.
Under den stressiga slutfasen hade jag aldrig klarat mig utan det varma stödet från Cinzia, Gloria, Marianna och Valeria, mina suveräna medarbeterare vid Region Lazio.
Salvatore Vitellino på förlaget Baldini Castoldi Dalai har varit mer än bara en förläggare. Han har passionerat följt mitt arbete steg för steg och rättat till de fel som uppstått i brådskan. Jag tackar Mara för hennes tålamod med mina grafiska brister.
Tack till Enzo Ciconte, vars vänskap alltid har ledsagat mig i mitt institutionella och politiska arbete och i min kamp mot maffian. Han har uppmuntrat mig och gett mig råd samt drivit på mitt skrivande och gjort så att jag inte har gett upp i de svåraste stunderna under arbetets gång.
Ett särskilt tack från hjärtat till Giorgio, ”Cico”, Angelo och Giampaolo – från Rom – och till Agostino, Vincenzo, Ivan och Alessandro – från Palermo – modiga och generösa män inom polisen som jag under flera år har delat stora delar av mitt liv med. Den här boken har jag gjort även tillsammans med er.
Irenes slutliga genomläsning av boken har gjort så att arbetet fick ett lyckligt slut.