Lindberg dömdes av Södertörns tingsrätt den 30 juni 2010 till fängelse i sex år och sex månader för misshandeln av Frida, grov våldtäkt mot Therese, våldtäkt mot Therese och Ulrika, koppleri vid tre tillfällen (bland andra av Tove, Ida, Bea, Olivia, Karin, Jennifer och Frida), köp av sexuella tjänster vid 28 tillfällen, försök till köp av sexuell tjänst och medhjälp till försök av köp av sexuell tjänst vid ett tillfälle (Karin).
Åtalet för våldtäkt mot Frida ogillades. När det gällde Julia ogillades åtalet för förberedelse till grov våldtäkt mot barn. Det fanns inga uppgifter i utredningen om att han känt till att hon var under 15 år och det gick inte att styrka att han hade fått se en bild på henne som hade kunnat göra att han misstänkt hennes låga ålder. Tingsrätten ansåg att Lindberg inte kunnat anta att hon var minderårig. Det gick heller inte att bevisa att han förberedde grov våldtäkt alternativt våldtäkt mot henne, menade tingsätten. Han hade på telefon talat om att han skulle smiska och binda henne. Han hade visserligen inte berättat att han planerade att ta med ytterligare personer, men han hade ändå i stora drag redovisat sina föresatser.
Lindberg dömdes att betala ett skadestånd, 85 000 kronor till Ulrika, 205 000 kronor till Therese och 10 000 kronor till Frida. Tingsrätten beslutade också att Lindberg skulle återbetala 700 000 kronor till staten för försvar och målsägandebiträden.
Den väska med innehåll som tagits i beslag förklarades förverkad.
Lindberg nekade till alla åtalspunkter förutom köp av sexuell tjänst. Ingen av parterna yrkade på en rättspsykiatrisk undersökning, så en sådan utredning genomfördes aldrig.
Svea hovrätt fastställde i stora delar domen mot Lindberg. Åtalet för medhjälp till köp av sexuell tjänst ogillades och Lindberg dömdes enbart för sexköp av Karin. Hovrätten ändrade domen när det gällde övergreppet på Therese i Lindbergs bil. Slutsatsen var att hennes berättelse kom först efter två förhör om händelsen på Såstaholm och att skeendet i bilen kan ha färgats av det som senare hände på hotellet. Therese hade också berättat om en händelse med en annan person, där de hade sex i en bil. Hon kunde ha sammanblandat den med det som senare hände med Lindberg. Sedan fanns ingen stödbevisning som DNA eller vittnen. Lindberg förnekade att de hade haft fullbordat samlag i bilen. Skadeståndet till Therese sänktes till 175 000 kronor.
Åklagaren åtalade även Lindberg för våldtäkt mot Frida för händelsen i Örebro län. Detta ogillades som tidigare nämnts i tingsrätten, varpå åklagaren överklagade till hovrätten. Lindberg tog struptag på Frida i samband med samlaget. Hon ville avbryta och Jennifer försökte också få Lindberg att sluta. Men det gick inte att utröna när det skedde, om han fortsatte trots att Frida och Jennifer försökt förmå honom att sluta alternativt fortsatt efter att de gjorde det. Hade det gått att bevisa att han fortsatt hade han förmodligen blivit dömd för våldtäkt även när det gällde Frida. Den tidigare domen om misshandel fastställdes.
Inte heller hovrätten dömde Lindberg för brott mot Julia. Man resonerade att brottet, kontakt med barn i sexuellt syfte (gromning), inte var tillämpligt på grund av åtalets utformning. Förberedelse till grov våldtäkt eller förberedelse till våldtäkt ogillades också i hovrätten, precis som i tingsrätten.
Hovrätten resonerade kring om väskan med innehåll, som Lindberg hade med sig till Falun, kunde anses vara brottsverktyg för förberedelse av grov våldtäkt eller våldtäkt av Julia. Man ansåg att redskapen kunde sägas vara ägnade att använda vid genomförande av våldtäkter och annat sexuellt tvång. ”Men att de knappast vare sig för sig eller tillsammans, typiskt sett särskilt ägnade för detta ändamål på det sätt som krävs för förberedelseansvar.” Och vidare: ”Även om de inte kan betecknas som ’helt vardagliga’, har föremålen ett legitimt användningsområde och de har, för övrigt, tidigare och under lång tid använts av Lindberg i sexuella sammanhang på ett sätt som inte är brottsligt, vilket i sig kan påverka i vart fall bedömningen av hans uppsåt.” En liten uppvisning i juridisk snårskog blev det i alla fall.
I hovrätten halverades summan Lindberg skulle betala till staten, till 350 000 kronor. Dessutom kortades fängelsestraffet till 6 år.
I Lindberghärvan identifierades också tre andra män, Tony, Jörgen och Mats. Åtal väcktes mot Tony och Jörgen. Den tredje mannen, Mats, åtalades aldrig.
Den första av dem, den 45-årige Tony, berättade i förhör att han lärt känna Lindberg tämligen kort innan denne greps i januari 2010. Tony blev snabbt överbevisad eftersom det fanns klara belägg för att de haft kontakt under åtminstone hela 2009.
Deras första möte ska ha skett på Park hotell i Stockholm, där de båda satt invid varandra. Varför de kom att hamna tillsammans och hur de började prata med varandra blev aldrig utrett. Ganska snart började Lindberg, enligt Tony, att föra in samtalet på sex och på tjejer som Lindberg kunde ordna. Det var fråga om gruppsex, trekanter – en tjej, Tony och Lindberg – som Lindberg var intresserad av. Tony tyckte det lät ”spännande”.
I början uppgav Tony att han kände Lindberg som ”Göran”, men att han inte visste att det var fråga om länspolismästaren. Längre fram i förhöret ändrade han sig, då han i ett uppläst sms kallat Göran för ”Peter”. ”Peter” hade sagt att han arbetade som konsult.
När Lindberg greps hade Tony insett att han inte befann sig i det bästa läget. Han berättade för en vän att han träffat Lindberg i mindre lämpliga sammanhang, men vem vännen var ville Tony inte säga.
Tony och Lindberg hade sex tillsammans med Ida vid två tillfällen i Tonys lägenhet. Tony beskrev henne som en ”positiv tjej”, som inte var tvingad att vara med.
Ida hade redogjort, i förhör och senare i rätten, hur hon noterat att Tony gett Lindberg pengar när de varit hemma hos Tony. Det förnekade Tony, både i förhör och i rätten.
”Nej … Men jag tror att han … han … han … kan ha nämnt om jag frågade. Jag frågade någon gång … för han nämnde nån gång att han hade blivit osams med den här tjejen, så att säga … och det är möjligt att han nämnde någon gång om att han kände nån … flygvärdinna … och det var lite tufft snack så att … det var en flygvärdinna som knullade på onsdagar eller någonting … Och jag undrar om det inte kostade 2 000 eller någonting, så vid det tillfället så nämnde han pengar. Men inte med den här tjejen då … så att det nämnde han vid det tillfället. Men han pratade inte om pengar direkt så …”, berättade Tony i förhör.
Förhörsledarna ledde in samtalet på ett annat spår: Rimligheten i att en flicka på dryga 20 år, utan ersättning, skulle ha intresse av att ha sex med inte bara en utan två, kanske mer än dubbelt så gamla män som hon.
”Ja, kanske lite sådär … ehhh … men när hon kom och så vidare och då verkade det inte alls som att hon var, som att hon … som att det var obehagligt för henne på något sätt. Det var så jag uppfattade det i alla fall”, svarade Tony.
Förhörsledarna flyttade fram handlingen till julen 2009, närmare bestämt den 29 december, när Tony och Lindberg hade kontakt för att ha sex med Karin, den kvinna i vars lägenhet i Bredäng hela den här historien tog sin början, då Kenneth föll ut från balkongen.
De läste upp en sms-konversation mellan Lindberg och Tony.
”Ska vi dela på en slyna tisd på dan?”
(Lindberg till Tony.)
”Hej peter jag måste avsluta lite på firman men ruskigt sugen vad är det för tjej sköönt att spruta ner henne ordentligt xx”
(Tony till Lindberg.)
”Kommer 15.00 med henne. Hur mycket ger du henne. Men gör det snyggt för hon är en skoltjej på sitt första äventyr o ingen hora.”
(Lindberg till Tony.)
”Du får av mig, du ger henne, gillar inte sms-a, sånt här.”
(Tony till Lindberg.)
Så här kommenterade Tony konversationen:
”Ja, han hade lite sånt språk alltså, ehhh. Så det var en viss jargong … då … men det … nej, det har inte varit några pengar, jag har inte försökt att köpa några sexuella tjänster utan, utan han hade vad heter det, han hade, jag tror att han hade någon fantasi om att vara flera killar på, på en tjej …”
Förhörsledaren undrade hur Tony tolkade meddelandet ”Ska vi dela på en slyna?”.
”Att han menar då att man sa ha se … ehh … båda ha sex med henne tillsammans. Jag tolkar inte in nåt penningbegrepp i det”, svarade Tony.
Tony stod fast vid att det inte blivit någon träff. Han ville inte erkänna att det skulle ha varit fråga om någon penningöverföring, trots att han och Lindberg pratat om att Tony skulle ge pengar till Lindberg som skulle betala vidare.
Anledningen till att det inte blev någon träff var som framgått av förhören att hon inte ville följa med Lindberg till Tony för att ha sex. Hon hade redan haft sex med Lindberg och ville inte åka iväg igen med honom till ytterligare en person samma dag. Hon skyllde på tandvärk.
Förhörsledarna pressade på och frågade om andra sms:
Lindberg skrev till Tony om en flicka som ”lärde sig att snabbt suga bra, tog smisk, höll fast mig när jag fått kuken i hennes fitta, nöjt och tog emot kuk, trång …”.
”Ja, det är som jag nämnde … det kan jag säga att rent informellt att jag började dra mig för att han började nämna yngre tjejer och lite sånt. Det tyckte jag var lite otäcka och det står också i sms som jag skrivit, det är jag säker på. Att jag skrev att jag inte vill göra någonting som är olagligt.”
Förhörsledaren läste upp Tonys svar: ”Kan vi ta henne nu?”
Utredningen fann inget som tydde på att Tony velat reservera sig mot några olagligheter. Några gånger under förhöret diskuteras Tony och Lindbergs språkbruk och deras tal om ”horor”, ”slynor” och kvinnor de kan ”spruta ned”. Tony bad förhörsledarna om ursäkt och det var uppenbart att han skämdes som en hund. Antalet nedskrivna ”ehhh …” i förhöret är tämligen många, som om han blir svarslös och generad. Det enda han kommer fram till är att de hade en ”jargong”, men att han inte menade något med den.
I och med Tonys oförmåga att minnas sina penningtransaktioner aktualiserades frågan om hans eventuella missbruk. Tony medgav att han drack för mycket alkohol. Men aldrig att det varit fråga om så mycket alkohol att han inte skulle kommit ihåg om han betalat för sex eller inte. De unga kvinnorna hade haft sex med honom och Lindberg frivilligt.
Många har vittnat om Lindbergs envishet och om hans fixering vid att hela tiden prata sex och ha nya upplägg på gång. Även Tony bekräftade att han tyckte att Lindberg var för intensiv i sitt sms:ande. Så till den grad att Tony ville bli av med Lindberg.
För sina brott dömdes Tony till 80 dagsböter à 180 kronor för köp av sexuell tjänst av Ida vid två tillfällen och försök till köp av sexuell tjänst av Karin. 14 400 kronor plus 3 000 kronor för att täcka en del av advokatkostnaden som i övrigt landade på staten. I hovrätten ogillades försöket till köp av sexuell tjänst. Han fick även betala 500 kronor till brottsofferfonden.
Den andra mannen som åtalades utöver Lindberg var Jörgen.
Jörgen berättade att han suttit och pratat på Telefiket och kommit i kontakt med Lindberg och en yngre kvinna. I förhör menade Jörgen att han bara trodde att de skulle komma till honom för att fika. Han stämde träff med dem intill Odenplan, i närheten av sitt kontor. Han sökte med andra ord fikavänner på Telefiket och var mån om att initialt inte röja sin verkliga adress som en extra försiktighetsåtgärd. Men det blev mer än en fika.
På Jörgens kontor frågade Jörgen om Ida och Lindberg ville ha kaffe. De tackade ja och drack en kopp tillsammans med Jörgen. Att Lindberg drack kaffe får närmast betecknas som en unik händelse eftersom han normalt sett bara drack mjölk.
Efter fikastunden instruerade Lindberg Ida att gå mot Jörgen för att ha sex med honom. Det var hela tiden Lindberg som med vulgärt språkbruk talade om vad hon skulle göra. Jörgen menade att Lindberg var drivande och att det föreföll som om Ida tände på ”pappa–dotter-rollen”. Hon hade såväl oralsex som vaginalt samlag med Jörgen. Jörgen beskrev Ida som en ”pigg och go tjej” och tyckte att de hade sex på lika villkor. Inget våld förekom och några pengar överlämnade han aldrig efteråt.
Ida såg att Jörgen gav pengar till Lindberg. Lindberg själv mindes inte att han fått några pengar av Jörgen. Sedan drack de kaffe igen och satt kvar och pratade länge, bland annat om de kändisar vars bilder hängde på väggarna inne på kontoret.
Även Jörgen och Lindberg hade sedan kontakt efter den första träffen vid Odenplan. Det var Lindberg som sms:ade Jörgen. Han undrade om de skulle ses igen och ha sex tillsammans med en ny tjej. Vid de konversationerna talade Lindberg om att det skulle kosta 1 000–1 500 kronor för Jörgen, som tackade nej till erbjudandet.
På hösten samma år fick Jörgen åter kontakt med Ida via Telefiket. Två gånger sågs de och hade sex i hennes dåvarande bostad i Västerort. Ena gången betalade Jörgen 1 000 kronor för sexet, vilket han skämdes över.
På förmiddagen den 21 april 2010 fick Jörgen precis som Tony och Mats besök av polisen. En personell och reell husrannsakan företogs på hans kontor på Odenplan i centrala Stockholm, sedan fördes Jörgen till polisstationen. Kontoret fotodokumenterades för att styrka upp målsägandens uppgifter om lokalen. På plats påträffades också en mobiltelefon och ett SIM-kort. Jörgen jobbade i nöjesbranschen och hade många så kallade kändisbilder på väggarna i lokalen.
Tingsrätten gjorde bedömningen att Jörgen gjort sig skyldig till köp av sexuell tjänst båda gångerna.
Jörgen med två hemmavarande barn under 18 år, en sambo och en årsinkomst på 435 000 kronor dömdes till 80 dagsböter à 290 kronor (23 200 kronor) och till att betala 500 kronor till Brottsofferfonden.
Den tredje mannen som identifierades utöver Lindberg var Mats, som var 38 år gammal, gift med två barn och en årsinkomst på 471 000 kronor. Mats fick kontakt med Lindberg genom Telefiket.
”Det var Göran Lindberg som hade en presentation där, liknande att han sökte en kille eller man för sex tillsammans med två tjejer”, berättade Mats.
Mats blev intresserad och de bytte telefonnummer med varandra. De stämde träff några dagar senare, men diskuterade varken då eller senare betalning.
”Det finns dom som säljer sig via Telefiket, det kan sägas rent ut när man har upprättat en direktkontakt med dom, det finns dom som läser in meddelanden om att man söker en skön stund med generösa gentlemän eller något liknande”, uppgav Mats under förhör. Han tolkade ”generös” som ”att man vill ha pengar för sex”.
Våren 2009 träffades Mats och Lindberg tillsammans med Tove och Olivia. De sågs i en lokal som Mats hyrt för att använda just vid sexträffar.
”Det var obebott, det fanns en liten säng och ett kök som inte fungerade och det var bara jättesmutsigt och äckligt. Så jag och Olivia sa: ’Nej, här tänker vi inte vara’ ”, berättade Tove under ett förhör.
Alla fyra åkte istället till ett hotell inne i Stockholm och Lindberg betalade för rummet. Men Mats uppfattade det som att Olivia fort blev irriterad på honom för hans skånska dialekt. Efter en stunds sexuell samvaro klädde hon på sig och lämnade de andra tre mitt i sexakten. Kvar blev Lindberg, Tove och Mats.
Mats uppfattade Lindberg som dominant och att han verkade gilla hårdare tag än Mats själv. ”Lindberg dirigerade vad som skulle hända.” Bland annat så ville Lindberg att Mats ”skulle sära på tjejens ben och hålla i dom. Det här var ingenting som tjejen protesterade mot … Det handlade inte om några våldsinslag, inte binda slå eller piska eller något liknande”, uppgav Mats i förhör.
Lindberg och Mats hade viss kontakt efter träffen på hotellet. Lindberg undrade om Mats hade kontakt med någon ung tjej som de, eller Lindberg själv, kunde träffa och ha sex med. Men Mats sa vid förhöret att han bröt kontakten med Lindberg eftersom han kände sig ångerfull efter deras första möte.
Mats fick intrycket att Lindberg och de två flickorna kände varandra sedan tidigare. De hade kläder på sig som Mats uppfattade att Lindberg köpt åt dem och en tid senare kände han igen någon av de två, Olivia eller Tove, i en presentation när han en dag ringde till Telefiket och fick kontakt med en av dem. De befann sig vid tillfället i Norrköping eller Linköping och ville ha tag i ytterligare en man att ha gruppsex med. Idag vet vi att de var tillsammans med Lindberg, både i Linköping och i Norrköping, vid en tidpunkt som stämmer med Mats uppgifter.
Tove berättade i förhör att hon hade haft telefonkontakt med Mats tidigare, före träffen på hotellet, med Lindberg och Olivia. Hon uppfattade honom då som ”jättetrevlig”. Vid det tillfället hade hon också skickat en bild av sig själv till honom. Även Mats bekräftade att de hade haft kontakt, men tillade att han bara träffat Tove en enda gång, det vill säga dagen med Lindberg.
Under förhör bedyrade Mats att han absolut inte betalat några pengar, och inte heller sett några pengar utbytas i samband med träffen. Han menade att Lindberg hade betalat för hotellrummet och tyckte kanske att han själv borde ha betalat halva summan, men det blev aldrig så. Lindberg frågade aldrig om pengar, inte heller någon av tjejerna.
Ingen annan av de andra inblandade hade heller sett att han betalade, men i allmänna ordalag uppgav Tove att männen gav pengar till Lindberg för sex, pengar som han sedan gav till henne.
Mats var mycket tydlig med att han var oskyldig. En ganska vanlig uppfattning hos misstänkta, där polisen och i förlängningen åklagaren har bevisbördan. Mats uppgav avslutningsvis att hans fru ”fått reda på hans otrohet och det här är ingenting han är stolt över”.
Mats dömdes aldrig.