”Den amerikanska miniubåten NR-1 (ca 40 m) utförde ibland hemliga uppdrag åt den amerikanska underrättelsetjänsten, så kallade Black Ops. Den var grön-brun-svart och det orange tornet målades då svart för att dölja dess ursprung. NR-1 kunde ta en s k Sea Tractor kopplad på skrovet för bottenarbeten som att lägga ut eller ta upp Sosus-anläggningar. (NR-1 som var atomdriven hade en platt köl som var ca 27 m lång och den hade hjul som g jorde ankarliknande spår på botten.)”
(Lee Vyborny/ Don Davis; Dark Waters, 2003)
”Helvete, heller”, sa Bergman. ”Nu vill jag veta.”
Han tuggade frenetiskt och drack lite vatten, hostade till och såg Jöran djupt i ögonen.
”Vad är det?” sa Jöran.
”Var det en Los Angeles-ubåt i Hårsfjärden 1982? Är du säker på det?”
”Säker kan man inte vara när det gäller ubåtsverksamhet. Den syntes inte. Men det var vad som sas bland mina befäl och de mannar som kom genom tunneln, amerikansk personal.”
”Ubåtsbesättning?”
”Bland annat men även underrättelsefolk.”
”Var det bara Los Angeles?”
”Nej, NR-1:an var här några gånger. Även engelsmännen med sina Oberon-klassubåtar. Los Angeles-ubåten och Oberon-ubåtarna skyddade NR-1:an när den arbetade i vår skärgård.”
”Arbetade med vad?”
”Den amerikanska NR-1 ubåten var till för bottenarbeten, bland annat att lägga ut och inspektera avlyssningsanläggningarna.”
”Var det amerikanarna som la ut dem?”
”Vilka skulle annars ha gjort det, tror du? Vi hade inga resurser för bottenarbeten. Det här är avancerade saker och jävligt hemliga. Vi fick inte röra grejerna. Det hemligaste NSA hade på den tiden.”
”Då hade vissa rätt!” sa Bergman och svalde. ”Att det var amerikanska ubåtar som vi jagade. Därför är allt fortfarande hemligt och därför kan de inte ta bort hemligstämpeln.”
”Precis, med hänsyn till främmande makt”, sa Modin och log. ”Jag har börjat förstå det nu. Vi är fuckade. Inte bara en gång utan hela tiden. Från DC-3:an fram till Estonia, via Wennerström och ubåtar och statsministermord. Det är CIA och Nato som ligger bakom allt.”
”Äh, lägg av”, sa Bergman med öppen mun. ”Ryssarna då?”
”De var väl också här men inte på det aggressiva och djupt penetrerande sätt som CIA var. De var djupt inne i våra sinnen. Det kallar jag Black Ops. De har manipulerat oss hela vägen. Inte bara oss vanliga medborgare utan även de flesta politiker. Det var bara den inre kretsen som visste, bunkersossarna och näringslivets toppar. Snacka om att roffa åt sig godbitarna! De borde ta mig fan ställas upp mot en vägg, och sedan ska alla de en miljon svenskar som har vapenlicens stå och sikta var de vill, knäskålar eller pannben. Jag blir så jävla förbannad när jag tänker på det.” Modin slängde sin gaffel i väggen så att den studsade och hamnade på golvet. ”Och jag som trodde att jag kämpade mot ryssen.”
”Vi skjuter dem. Sedan tar vi deras rikedomar. Det som egentligen tillhör oss”, sa Bergman.
”Anar jag en revolution, eller?” sa Jöran Järv och log.
”Det gör du, ta mig fan”, sa Modin. ”När vi är klara med dykuppdraget, tar jag kontakt med president Obama. Kräver att han ger oss sitt och National Security Councils godkännande på att få rensa ut de gamla nätverken. Mycket är redan avslöjat. Obama får ta sitt ansvar. Ta USA:s ansvar för det här. Det är inte okej det som hänt i vårt land. Vill han rädda sin stormakts rykte ställer han upp. Annars avslöjar vi allt. Jag lägger ut hela listan som jag fick av Mr X. Där alla Natoagenter i Sverige finns med. Han har inget val som jag ser det. Han kommer garanterat att offra CIA:s bröder i Sverige. Nu får det ta mig fan vara slut på allt dödande i rikets intresse.”
”Bra talat, Modin.” Jöran Järv började applådera och det såg ut som om han menade det.
Natoagenten Jöran Järv höll med!