Fyra slags bodhisattvor

Mahayana skiljer mellan fyra slags bodhisattvor:

1. Bodhisattva-aspiranter är vanliga människor i vilka bodhichitta ännu inte uppstått och som alltså inte är bodhisattvor i ordets fulla bemärkelse. Ändå arbetar de för att skapa förutsättningar för att bodhichitta ska uppstå och tränar en bodhisattvas dygder: givmildhet, moral, etc, fast på den här nivån kan de ännu inte kallas fulländningar.

2. Bodhisattva-noviser är bodhisattvor i ordets fulla bemärkelse, varelser i vilka bodhichitta har uppstått och som övar fulländningarna men ännu inte nått den åttonde bhumin.

3. Bodhisattvor utan återvändo är de bodhisattvor som minst har nått den åttonde bhumin och inte längre riskerar att halka bakåt. De kommer med all säkerhet att bli fullständigt upplysta.

4. Bodhisattvor i dharmakaya syftar på de som behåller sin bodhisattvaform efter att ha uppnått upplysningen. Den gäller också alla de bodhisattvor som inte har mänsklig bakgrund utan utgår direkt från dharmakaya. Dessa figurer skiljer sig egentligen inte från buddhorna, utan förkroppsligar den aktivare och mer dynamiska aspekten av dharmakaya.

 

Efter att ha sett något av bodhichittans väsen och fått en kort överblick av bodhisattvans bakgrund, och vilka olika slags bodhisattvor det finns, är det nu dags att ta upp den centrala frågan: Hur uppstår bodhichitta? Ett kort svar är att den uppstår spontant, omedelbart och att dess uppkomst är utom vår kontroll. Vi kan inte tvinga fram den. Som vanligt i det andliga livet behöver vi helt enkelt anstränga oss för att skapa de rätta förutsättningarna och sedan kan vi tack vare dem förlita oss på att den önskade upplevelsen ska komma. Det är som att segla. Allt man kan göra är att ge sig ut till sjöss, hissa segel och hålla det väl skotat. Förr eller senare kommer vinden, men man kan inte förutse precis när eller varifrån den kommer.

På ett sätt är hela ens liv och varje ansträngning man gör för att växa och utvecklas ett steg mot bodhichitta, men det finns vissa traditionella övningar som är särskilt gynnsamma för att skapa rätta förhållanden för dess uppkomst. En del har redan nämnts i förbigående. Att utveckla metta och de andra brahma viharorna bidrar i hög grad till att skapa en känslomässig grund för bodhichitta. Bodhisattva-aspiranten rekommenderas också att studera mahayanasutrorna. Några presenterar en kosmisk vision av bodhisattvans liv och gärningar som sätter fantasin i rörelse. Andra, särskilt de sutror som tillhör Den fulländade visdomens texter (Prajnaparamita) hjälper till att bryta tendensen att förlita sig på föreställningar hellre än erfarenheter och på så sätt leda till visdom. Att öva fulländningarna, som givmildhet, moral och de andra, utgör en annan del av aspirantens träningsprogram, även om de som vi sett inte blir fulländningar i full bemärkelse förrän insikt uppstår. Givmildhet betonas speciellt eftersom varje generös handling för bodhisattvan närmare andra levande varelser och därmed lossar ännu en sten i den mur som skiljer honom från resten av universum.

Det finns två andra traditionella övningar som anses särskilt effektiva för att bodhichitta ska uppstå. De kallas Vasubandhus fyra faktorer och Den sjufaldiga pujan, vilken är baserad på Shantidevas anuttara-puja.