Bibliography

Abel, Wilhelm (1980), Agricultural fluctuations in Europe: From the thirteenth to the twentieth centuries (London).

Abrahams, Ray (1991), A place of their own: Family farming in eastern Finland (Cambridge).

Ahlberger, Christer (1988), Vävarfolket: Hemindustrin i Mark 1790–1850 (Gothenburg).

Ahlfont, Karin et al. (1995), ‘Patterns of Neolithic farming in Sweden’, Tor, 27/1, Ahlfont, Karin et al. (1995), ‘Patterns of Neolithic farming in Sweden’, Tor, 27/1, 133–84.

Alfonso, Isabel (2007) (ed.), The rural history of medieval European Societies: Trends and perspectives (Turnhout).

Allen, Robert C. (2008), ‘The nitrogen hypothesis and the English Agricultural Revolution: A biological analysis’, Journal of Economic History, 68, 182–210.

Almquist-Jacobson, Heather (1994), Interaction of the Holocene climate, water balance, vegetation, fire, and the cultural land-use in Swedish borderland (Lund).

Åmark, Karl (1915), Spannmålshandel och spannmålspolitik i Sverige 1719–1830 (Stockholm).

— (1924), ‘Beräkning av den totala produktionen och konsumtionen av närings- och fodermedel från jordbruket’, Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden XXXVI, SOU 1924:38 (Stockholm), 75–90.

Anderson, Allan (1979), Remembering the farm: Memories of farming, ranching, and rural life in Canada, past and present (Toronto).

Anderson, Perry (1974), Lineages of the absolutist state (London).

Andersson, Magnus (2004), Making place in the landscape: early and middle Neolithic societies in two west Scanian valleys (Stockholm).

Anshelm, Jonas (1995), Socialdemokraterna och miljöfrågan: En studie av framstegstankens paradoxer (Stockholm).

Apel, Jan, Darmark, Kim & Victor, Helena (2007), ‘Norra Mälardalen under sen-neolitikum och bronsålder’, in Eva Hjärthner-Holdar, Håkan Ranheden & Anton Seiler (eds.), Land och samhälle i förändring: Uppländska bygder i ett långtidsperspektiv (Uppsala), 295–316.

Arcini, Caroline (1999), Health and disease in early Lund: Osteo-pathologic studies of 3,305 individuals buried in the first cemetery area of Lund 990–1536 (Lund).

Aronsson, Peter (1992), Bönder gör politik: Det lokala självstyret som social arena i tre Smålandssocknar, 1680–1850 (Lund).

Artelius, Tore (1999), ‘A Bronze Age perception of identity: Ideology and landscape organisation in a south-western Swedish river valley’, Lund Archaeological Review, 7, 37–48.

Astill, Grenville, Langdon, John & Myrdal, Janken (1997), ‘Introduction’, in Grenville Astill & John Langdon (eds.), Medieval farming and technology: The impact of agricultural change in northwest Europe (Leiden), 1–10.

Åstrand, Johan (2007), ‘Den medeltida gården vid Markaryd’, in Martin Hansson (ed.), Utmarker, gårdar och människor: Om järnålder och medeltid i Sydvästra Småland (Växjö), 55–85.

Asztalos Morell, Ildikó (2009), ‘The importance of cultural, economic and social capital in the genesis of farm family enterprises during the transition from state socialism to capitalism in Hungary’, in Àgnes Neményi (ed.), Trends in Land Succession (Cluj), 97–133.

— & Bock, Bettina (2008) (eds.), Gender regimes, citizen participation and rural restructuring (Amsterdam).

Augustsson, Jan-Erik (1995), ‘Ekonomibyggnader på landsbygden under medeltiden’, Bebyggelsehistorisk tidskrift, 29, 9–24.

Aymard, Maurice (1982), ‘Dietary changes in Europe from the 16th to the 20th century with particular references to France and Italy’, in Henri Baudet & Henk van der Meulen (eds.), Consumer Behaviour and Economic Growth in the Modern Economy (London), 109–130.

Bäck, Kalle (1984), Bondeopposition och bondeinflytande under frihetstiden: Centralmakten och östgötaböndernas reaktioner i näringspolitiska frågor (Stockholm).

— (1992), Början till slutet: Laga skiftet och torpbebyggelsen i Östergötland 1827–65 (Borensberg).

Back, Pär-Erik (1961), En klass i uppbrott: Den fackliga lantarbetarrörelsens uppkomst och utveckling (Malmö).

Bäcklund, Dan (1988), I industrisamhällets utkant: Småbrukets omvandling i Lappmarken 1870–1970 (Umeå).

Bacon, Lois B. et al. (1948), Agricultural geography of Europe and the Near East (Washington, DC).

Bagge, Gösta, Lundberg, Erik & Svennilson, Ingvar (1935), Wages in Sweden 1860–1930, ii: Government and municipal services, agriculture and forestry, the general movement of wages in Sweden 1860–1930 (London).

Bairoch, Paul (1976), ‘Europe’s gross national product: 1800–1975’, Journal of European Economic History, 5, 273–340.

Bavel, Bas J.P. van (2010), Manors and markets: Economy and society in the Low Countries, 500–1600 (Oxford).

— et al. (2010) (eds.), Rural economy and society in north-western Europe 500–2000: Social relations, property and power (Turnhout).

Bender Jørgensen, Lise (1986), Forhistoriske textiler i Skandinavien: Prehistoric Scandinavian textiles (Copenhagen).

— (1992), North European textiles until AD 1000 (Aarhus).

Benecke, Norbert (1994a), Der Mensch und seine Haustiere: Die Geschichte einer jahr-tausendealten Beziehung (Stuttgart).

— (1994b), Archäozoologische Studien zur Entwicklung der Haustierhaltung in Mitteleuropa und Südskandinavien von den Anfängen bis zum ausgehenden Mittelalter (Berlin).

Benedictow, Ole J. (2004), The Black Death 1346–1353: The complete history (Woodbridge).

Bengtsson, Tommy & Dribe, Martin (2006), ‘Deliberate control in natural fertility population: Southern Sweden, 1766–1864’, Demography, 43/4, 727–46.

— & Oeppen, Jim (1993), A reconstruction of the population of Scania 1650–1760 (Lund).

Berend, T. Iván & Ránki, György (1982), The European periphery and industrialization 1780–1914 (Cambridge).

Berg, Johan (2005), ‘Estates or freeholders? Aspects of landowning structure in medieval Östergötland, eastern Sweden’, in Tore Iversen & John Ragnar Myking (eds.), Land, lords and peasants: Peasants’ right to control land in the Middle Ages and the Early Modern period: Norway, Scandinavia and the Alpine region (Trondheim), 153–65.

Berglund, Björn E. (1991) (ed.), The cultural landscape during 6000 years in southern Sweden (Copenhagen).

— Malmer, Nils & Persson, Thomas (1991), ‘Landscape-ecological aspects of long-term changes in the Ystad area’, in Björn E. Berglund (ed.), The cultural landscape during 6000 years in southern Sweden (Copenhagen), 405–24.

— et al. (1996), ‘Sweden’, in Björn E. Berglund et al. (eds.), Paleoecological events during the last 15, 000 years: Regional syntheses of paleoecological studies of lakes and mires in Europe (Chichester), 233–80.

— et al. (2008), ‘Long-term changes in floristic diversity in southern Sweden: Palynological richness, vegetation dynamics and land-use’, Vegetation History and Archaeobotany, 17, 573–83.

Bergström, Liselotte (2007), Gräddat: Brödkultur under järnåldern i östra Mälardalen (Stockholm).

Berkner, Lutz (1972), ‘The stem family and the development cycle of the peasant household: An eighteenth-century Austrian example’, American Historical Review, 77/2, 398–418.

Bieleman, Jan (2010), Five centuries of farming: A short history of Dutch agriculture 1500–2000 (Wageningen).

Björk, Niclas (2003), ‘The Neolithic in eastern Sweden: A narrative on cultures’, in Jostein Bergstøl (ed.), Scandinavian archaeological practice in theory: Proceedings from the 6th Nordic TAG, Oslo 2001 (Oslo), 74–92.

Björkman, Jan Olof (1974), Bonde och tjänstehjon: Om social stratifiering i äldre mellansvensk agrarbygd (Uppsala).

Björkman, Thure & Hessel, Nils O. (1938), ‘Lantbruksekonomiska lokalundersökningar, ii: Område tillhörande Skånes slättbygd’, Kungl. lantbruksakademiens handlingar och tidskrift, 77, 561–660.

— (1939), ‘Lantbruksekonomiska lokalundersökningar, iii: Område tillhörande Västerbottens kustland’, Kungl. lantbruksakademiens tidskrift, 78, 1–102.

— Nordenborg, Manne O. & Hessel, Nils O. (1938), ‘Lantbruksekonomiska lokalundersökningar, i: Område tillhörande Närkes slätt- och skogsbygd’, Kungl. lantbruksakademiens handlingar och tidskrift, 77, 357–454.

Björnhag, Göran & Myrdal, Janken (1994), ‘Nötkreaturens produktion och utfodring enligt 1500-talets kungsgårdsräkenskaper’, in Janken Myrdal & Sabine Sten (eds.), Svenska husdjur från medeltiden till våra dagar (Stockholm), 75–96.

Bjurling, Oscar (1947), Skaraborgs läns sparbank 1847–1947: Minnesskrift med anledning av sparbankens 100-årsjubileum (Lund).

Blickle, Peter (1988), Enzyclopädie deutscher Geschichte, i: Unruhen in der ständischen Gesellschaft 1300–1800 (Munich).

— Ellis, Steven & Österberg, Eva (1996), ‘The commons and administration in the Early Modern State’, in Peter Blickle (ed.), Resistance, representation and community (Oxford), 115–53.

Bloch, Marc (1961), Feudal society (London).

— (1966), French rural history (London).

Bois, Guy (1984), The crisis of feudalism: Economy and society in eastern Normandy c. 1300–1550 (Cambridge).

— (1992), The transformation of the year one thousand: The village of Lournand from antiquity to feudalism (Manchester).

Borgström, Georg (1965), The hungry planet: The modern world at the edge of famine (New York).

Borna-Ahlkvist, H. (2002), Hällristarnas hem: Gårdsbebyggelse och struktur i Pryssgården under bronsålder (Stockholm).

Bradley, Richard (1978), ‘Prehistoric field systems in Britain and north-west Europe: A review of some recent work’, World Archaeology, 9, 265–280

Braudel, Fernand (1982), Civilization and capitalism: 15th–18th century, ii: The wheels of commerce (London).

Bray, Francesca (1984), Science and civilisation in China, vi: Biology and biological technology, ii: Agriculture (Cambridge).

— (1986), The rice economies: Technology and development in Asian societies (Berkeley).

Brenner, Robert (1987), ‘Agrarian class structure and economic development in pre-industrial Europe’, in Trevor Aston & Charles Philpin (eds.), The Brenner debate: Agrarian class structure and economic development in pre-industrial Europe (Cambridge), 10–63.

Bringéus, Nils-Arvid (1962), Järnplogen som innovation (Lund).

— (1963), Brännodling: En historisk-etnologisk undersökning (Lund).

— (1970) (ed.), Mat och Miljö: En bok om svenska kostvanor (Lund).

Brink, Stefan (1999), ‘Social order in the early Scandinavian landscape’, in Charlotte Fabech & Jytte Ringtved (eds.), Settlement and landscape: Proceedings of a conference in Århus, Denmark, May 4–7 1998 (Højbjerg), 423–39.

— (2008a), ‘People and land in early Scandinavia’, in Patrick Geary et al. (eds.), Franks, Northmen, and Slavs: Identities and state formation in early medieval Europe (Turnhout), 87–112.

— (2008b), Lord and lady, bryti and deigja: Some historical and etymological aspects of family, patronage and slavery in early Scandinavia and Anglo-Saxon England (London).

Broadbent, N. (1978), ‘Perforated stones, antlers and stone picks: Evidence for the use of the digging stick in Scandinavia and Finland’, Tor, 17, 63–106.

Brongers, Johannes Ayolt (1976), Air photography and Celtic field research in the Netherlands (Groningen).

Campbell, Åke (1950), Det svenska brödet: En jämförande etnologisk-historisk undersökning (Stockholm).

Campbell, Bruce (2009), ‘Four famines and a pestilence: Harvest, price and wage variations in England, 13th to 19th centuries’, in Britt Liljewall et al. (eds.), Agrarhistoria på många sätt: 28 studier om människan och jorden: Festskrift till Janken Myrdal på hans 60-årsdag (Stockholm), 23–56.

Carlsson, Dan (1979), Kulturlandskapets utveckling på Gotland: En studie av jordbruksoch bebyggelseförändringar under järnåldern (Stockholm).

— (1984), ‘Change and continuity in the Iron Age settlement of Gotland’, in Kristian Kristiansen (ed.), Settlement and economy in later Scandinavian prehistory (Oxford), 129–53.

Carlsson, Sten (1956), Bonden i svensk historia, iii (Stockholm).

— (1973), Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700–1865: Studier rörande det svenska ståndssamhällets upplösning (2nd edn., Lund).

— (1976), ‘Chronology and composition of Swedish emigration to America’, in Harald Runblom & Hans Norman (eds.), From Sweden to America: A history of the migration (Uppsala), 114–48.

Carson, Rachel (1962), Silent spring (Boston).

Cederholm, Mathias (2007), De värjde sin rätt: Senmedeltida bondemotstånd i Skåne och Småland (Lund).

Chapelot, Jean & Fossier, Robert (1985), The village and house in the Middle Ages (London).

Chayanov, Alexander (1986), On the theory of peasant economy (Madison).

Chorley, G. P. H. (1981), ‘The Agricultural Revolution in northern Europe, 1750–1880: Nitrogen, legumes, and crop productivity’, Economic History Review, 2nd ser. 34/1, 71–93.

Clark, Gregory (1992), ‘The economics of exhaustion: The Postan Thesis, and the Agricultural Revolution’, Journal of Economic History, 52/1, 61–84.

Clarke, Sally (1990), ‘Farmers as entrepreneurs: Regulation and innovation in American agriculture during the twentieth century’, in Erik Aerts & Herman Van der Wee (eds.), Recent doctoral research in economic history: D-sessions: Proceedings, tenth International Economic History Congress, Leuven, August 1990 (Leuven), 107–113.

Cloke, Paul, Marsden, Terry & Mooney, Patrick (2006) (eds.), The handbook of rural studies (London).

Cohn, Samuel K. (2003), The Black Death transformed: Disease and culture in early Renaissance Europe (London).

Connelid, Pär & Rosén, Christina (1997), ‘Agrarian settlement and landscape change in medieval Halland’, in Hans Andersson, Lars Ersgård & Peter Carelli (1997) (eds.), Visions of the past: Trends and traditions in Swedish medieval archaeology (Stockholm), 23–42.

Cserhalmi, Niklas (2004), Djuromsorg och djurmisshandel 1860–1925: Synen på lantbrukets djur och djurplågeri i övergången mellan bonde- och industrisamhälle (Möklinta).

Dahl, Sven (1942), Torna och Bara: Studier i Skånes bebyggelse- och näringsgeografi före 1860 (Lund).

Dahlman, Carl Johan (1980), The open field system and beyond: A property rights analysis of an economic institution (Cambridge).

Dahlström, Anna (2006), Betesmarker, djurantal och betestryck 1620–1850: Naturvårds-aspekter på historisk beteshävd i Syd- och Mellansverige (Uppsala).

Dalhede, Christina (1999), ‘The European ox trade in Early Modern time: Southern Germany, the southern Netherlands and western Sweden’, in Britt Liljewall (ed.), Agrarian systems in Early Modern Europe: Technology, tools, trade (Stockholm), 57–95.

Danhof, Clarence H. (1972), ‘The tools and implements of agriculture’, Agricultural history, 46/1, 81–90.

David, Paul A. (1971), ‘The mechanization of reaping in the Ante-Bellum Midwest’, in Robert W. Fogel & Stanley L. Engerman (eds.), The reinterpretation of American economic history (New York), 214–27.

Dessureault, Christian, Dickinson, John A. & Wien, Thomas (1994), ‘Living standards of Norman and Canadian peasants, 1690–1835’, in Anton Schuurman & Lorena S. Walsh (eds.), Material culture: Consumption, life-style, standard of living, 1500–1900, (Proceedings of the Eleventh International Economic History Conference; Milan), 95–112.

Digerfeldt, Göran & Welinder, Stig (1988), ‘The prehistoric cultural landscape in south-west Sweden’, Acta Archaeologica, 58, 127–36.

Djurfeldt, Göran (1994), Gods och gårdar. Jordbruket i sociologiskt perspektiv (Lund).

— (1996a), ‘Defining and operationalizing family farming from a sociological perspective’, Sociologia Ruralis, 36/3, 340–51.

— (1996b), ‘Towards a theoretically grounded typology of farms: A Swedish Case’, Acta Sociologica, 3, 187–210.

Dovring, Folke (1951), De stående skatterna på jord 1400–1600 (Lund).

Duby, Georges (1968), Rural economy and country life in the medieval West (London).

Duckham, Alec Narraway & Masefield, Geoffrey Bussell (1970), Farming systems of the world (London).

During, Ebba (1986), The fauna of Alvastra: An osteological analysis of animal bones from a Neolithic pile-dwelling (Stockholm).

Dyer, Christopher (1989), Standard of living in the later Middle Ages: Social change in England c. 1200–1520 (Cambridge).

— (2000), Everyday life in medieval England (2nd edn., London).

Edling, Nils (1996), Det Fosterländska hemmet. Egnahemspolitik, småbruk och hemideologi kring sekelskiftet 1900 (Stockholm).

— (1998), ‘Småjordbrukets tid: En inledning’, Bebyggelsehistorisk tidskrift, 35, 7–18.

Edvinsson, Rodney (2009), Population in Sweden before 1749 (Stockholm).

— Leijonhufvud, Lotta & Söderberg, Johan (2009), ‘Väder, skördar och priser i Sverige’, in Britt Liljewall et al. (eds.), Agrarhistoria på många sätt: 28 studier om människan och jorden: Festskrift till Janken Myrdal på hans 60-årsdag (Stockholm), 115–136.

— & Söderberg, Johan (2010), ‘The evolution of Swedish consumer prices 1290–2008’, in Rodney Edvinsson, Tor Jacobson & Daniel Waldenström (eds.), Exchange rates, prices, and wages, 1277–2008 (Stockholm), 412–53.

Ehn, Wolter (1991), Mötet mellan centralt och lokalt: Studier i uppländska byordningar (Uppsala).

Eklund, Susanna (2007), ‘Att hägna in eller stänga ute: En studie av trähägnader’, in Hans Göthberg (ed.), Hus och bebyggelse i Uppland: Delar av förhistoriska sammanhang (Uppsala), 347–73.

Elgeskog, Valter (1945), Svensk torpbebyggelse från 1500-talet till laga skiftet: En agrarhistorisk studie (Lund).

Ellis, Frank (1988), Peasant economics: Farm households and agrarian development (Cambridge).

Elmér, Åke (1964), Från fattigsverige till välfärdsstaten: Sociala förhållanden och socialpolitik i Sverige under 1900-talet (Stockholm).

Emigrationsutredningen (1910), Bilaga V: Ekonomisk-statistisk beskrifning öfver Sveriges olika landsdelar (Stockholm).

Emilsson, Erik Örjan (1996), Sweden and the European miracles: Conquest, growth and voice: A survey of problems and theories (Gothenburg).

Enckell, Pehr, Königsson, Lars-König & Königsson, Ebba Stina (1979), ‘Ecological instability of a Roman Iron Age human community’, Oikos, 33, 328–49.

Engelmark, Roger (1976), ‘The vegetational history of the Umeå area during the past 4000 years’, in id. (ed.), Palaeo-ecological investigations in coastal Västerbotten, N. Sweden (Stockholm), 75–111.

— (1992), ‘A review of the farming economy in south Scania based on the botanical evidence’ in Lars Larsson et al. (eds.), The archaeology of the cultural landscape: Field work and research in a south Swedish region (Stockholm), 369–376.

Englund, Peter (1998), Die Verwüstung Deutschlands: Eine Geschichte des Dreissigjährigen Krieges (Stuttgart).

Ericsson, Alf (2008) (ed.), Jordvärderingssystem från medeltiden till 1600-talet (Stockholm).

— (forthcoming), Terra mediaevalis (Uppsala).

Eriksson, Fredrik (2004), Det reglerade undantaget: Högerns jordbrukspolitik 1904–2004 (Stockholm).

Eriksson, Gunilla (2003), Norm and difference: Stone Age dietary practice in the Baltic Region (Stockholm).

Eriksson, Ingrid & Rogers, John (1978), Rural labor and population change: Social and demographic developments in east-central Sweden during the nineteenth century (Uppsala).

Errington, Andrew (1996), ‘A Comment on Djurfeldt’s definition of family farming’, Sociologia Ruralis, 36/3, 352–55.

— & Lobley, Matt (2002), ‘Handing over the reins: A comparative study of intergenerational farm transfer in England, France, Canada and the USA’, paper given at the Xth Congress of the European Association of Agricultural Economist, Zaragoza, Spain.

Fabech, Charlotte & Ringtved, Jytte (1999) (eds.), Settlement and landscape: Proceedings of a conference in Århus, Denmark, May 4–7 1998 (Højbjerg).

Fallgren, Jan-Henrik (1993), ‘The concept of the village in Swedish archaeology’, Current Swedish Archaeology, 1, 59–86.

FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations) (2009), ‘How to feed the world in 2050. High Level Expert Forum’, Rome, 12–13 October, <http://www.fao.org/wsfs/forum2050/wsfs-background-documents/hlef-emreport/en/>, s.v. ‘Expert meeting report’, accessed on 1 November 2010.

Federico, Giovanni (2005), Feeding the world. An economic history of agriculture 1800–2000 (Princeton).

Fenoaltea, Stefano (1976), ‘Risk, transaction costs and the organization of medieval agriculture’, Explorations in Economic History, 13, 129–51.

Fenton, Alexander (1976), Scottish country life (Edinburgh).

Ferm, Olle (1990), De högadliga godsen i Sverige vid 1500-talets mitt: Geografisk upp-byggnad, räntestruktur, godsdrift och hushållning (Stockholm).

Finucane, Ronald (1977), Miracles and pilgrims: Popular beliefs in medieval England (London).

Fischer, Christian (2004), Tidlige danske vandmøller (Silkeborg).

Fjellström, Phebe (1985), Samernas samhälle i tradition och nutid (Stockholm).

Flygare, Iréne A. (1999), Generation och kontinuitet: Familjejordbruket i två svenska slättbygder under 1900-talet (Uppsala).

— (2006), ‘Rural landscapes in the post-war parliamentary debate’, Ethnologia Scandinavica: A Journal for Nordic Ethnology, 36, 37–48.

— (2008a), ‘Parliamentary discourses: Gender and agriculture in the Swedish debate in the 1940s and 1960s’, in Ildikó Asztalos Morell & Bettina Bock (eds.), Gender regimes, citizen participation and rural restructuring (Amsterdam), 167–90.

— (2008b), ‘Det bekönade fältet: Kvinnors jordbruksarbete i politisk retorik och vardaglig praktik’, in Anders Houltz et al. (eds.), Arbete pågår, i tankens mönster och kroppens miljöer (Uppsala), 203–18.

— & Isacson, Maths (2003), Det svenska jordbrukets historia, v: Jordbruket i välfärds-samhället 1945–2000 (Stockholm).

Frandsen, Karl-Erik (1999), ‘Studies of field systems and agrarian structures in some European regions’, in Britt Liljewall (ed.), Agrarian systems in Early Modern Europe: Technology, tools, trade (Stockholm), 146–95.

Friedmann, Harriet (1980), ‘Household production and the national economy: Concepts for the analysis of agrarian formations’, Journal of Peasant Studies, 7, 71–100.

— (1987), ‘The family farm and the international food regimes’, in Teodor Shanin (ed.), Peasants and peasant societies: Selected readings (2nd edn., Oxford), 247–60.

Fries, Janine Claudia (1995), Vor- und frühgeschichtliche Agrartechnik auf den Britischen Inseln und dem Kontinent: Eine vergleichende Studie (Espelkamp).

Friman, Bo (1997), ‘Neolithization and the “classic” elm decline: A synthesis of two debates’, Lund Archaeological Review, 6, 5–16.

Furuland, Lars (1962), Statarna i litteraturen: En studie i svensk dikt och samhällsdebatt: Från Oxenstierna och Almqvist till de första arbetardiktarna (Stockholm).

Gadd, Carl-Johan (1983), Järn och potatis: Jordbruk, teknik och social omvandling i Skaraborgs län 1750–1860 (Gothenburg).

— (1990), ‘How poor was Sweden? On the Agrarian Revolution in Sweden and its conditions’, in Edmund Cieslak & Henryk Olszewski (eds.), Changes in two Baltic countries (Pozna), 23–33.

— (1991), Självhushåll eller arbetsdelning? Svenskt lant- och stadshantverk ca 1400–1860 (Gothenburg).

— (1997), ‘Kring det svenska lanthantverkets omfattning på 1800-talet: En diskussion om skomakeri och skrädderi i västra Sverige med utgångspunkt från folkminnesuppteckningar och kyrkobokföring’, in Ulla Heino & Kirsi Vainio-Korhonen (eds.), Fundera tar längsta tiden, sa skräddarn, då han sydde byxor (Åbo), 57–85.

— (1998), ‘Jordbruksteknisk förändring i Sverige under 1700- och 1800-talen’, in Palm, Lennart Andersson, Gadd, Carl-Johan & Nyström, Lars, Ett föränderligt agrarsamhälle: Västsverige i jämförande belysning (Gothenburg), 83–228.

— (2000), Det svenska jordbrukets historia, iii: Den agrara revolutionen (Stockholm).

— (2005), ‘Odlingssystemens förändring under 1700- och 1800-talen’, in Ulf Jansson & Erland Mårald (eds.), Bruka, odla, hävda: Odlingssystem och uthålligt jordbruk under 400 år (Stockholm), 63–92.

— (2006) Jordbruket och livet på landet’, in Jakob Christensson (ed.), Signums svenska kulturhistoria: Frihetstiden (Lund), 291–323, 528–31, 555–57.

— (2007) ‘On the edge of a crisis: Sweden in the 1840s’, in Cormac Ó’Gráda, Richard Paping & Eric Vanhaute (eds.), When the potato failed: Causes and effects of the ‘last’ European subsistence crisis, 1845–1850 (Turnhout), 313–42.

— (2008), ‘Swedish agricultural production, 1800–1910. Preliminary version’, paper presented at the COST workshop ‘Production and productivity in European agriculture in a historical context’, Lund, Sweden, 13–14 June.

— (2009a), ‘Gränsen mellan plog och årder, orsakad av naturbetingelser eller av kulturspridning?’, in Britt Liljewall et al. (eds.), Agrarhistoria på många sätt: 28 studier om människan och jorden: Festskrift till Janken Myrdal på hans 60-årsdag (Stockholm), 151–72.

— (2009b), ‘Swedish agricultural production 1800–1910’, paper presented at Svenska ekonomisk-historiska mötet, Uppsala, 5–7 March.

— & Jonsson, Ulf(1990), ‘Agrarian history as a subfield to Swedish economic history’, Scandinavian Economic History Review, 38/2, 18–30.

— Johansen, Hans-Christian & Lindkvist, Thomas (forthcoming), ‘Scandinavia, 1000–2000. Making a living: Family, income and labour’, in Erik Vanhaute, Isabelle Devos & Thijs Lambrecht (eds.), Rural economy and society in north-western Europe, 500–2000 (Turnhout).

Gaillard, Marie-José et al. (1994), ‘Application of modern pollen/land-use relationships to the interpretation of pollen diagrams: Reconstruction of land-use history in south Sweden, 3000–0 BP’, Review of Paleobotany and Palynology, 82, 47–73.

Ganshof, François-Louis (1952), Feudalism (London).

Garnert, Jan (1989), Ljus och kraft: Historien om Hälsinglands elektrifiering (Stockholm).

Gasson, Ruth & Errington, Andrew (1993), The farm family business (Wallingford).

— (1994), ‘Labour use in the farm family business’, Sociologia Ruralis, 34/4, 293–307.

Gaunt, David (1998), ‘The peasants of Scandinavia, 1300–1700’, in Tom Scott (ed.), The peasantries of Europe: From the fourteenth to the eighteenth centuries (London), 313–38.

Gebaur, Anne B. & Price, T. Douglas (1992) (eds.), Transitions to agriculture in prehistory (Madison, Wis.).

Gibson, Clark, McKean, Margaret A. & Ostrom, Elinor (2000) (eds.), People and Forests. Communities, institutions, and governance (Cambridge, Mass.).

Gill, Alexander (2002), ‘Gardening life: Reconsidering the early Neolithic of east central Sweden’, Lund Archaeological Review, 8–9, 23–39.

Gladitz, Charles (1997), Horse breeding in the medieval world (Dublin).

Glete, Jan (2002), War and the state in Early Modern Europe: Spain, the Dutch Republic and Sweden as fiscal–military states, 1560–1660 (Abingdon).

Göransson, Hans (1977), The Flandrian vegetational history of southern Östergötland (Lund).

— (1988), Neolithic man and the forest environment around Alvastra pile dwelling (Lund).

Gotlands läns hushållningssällskap (1945), Gotlands läns hushållningssällskap 1791–1941. Minnesskrift utgiven enligt sällskapets uppdrag av dess sekreterare (Visby).

Grabö, Paul (1951), Till frågan om den kvinnliga arbetskraftens betydelse i jordbruks-produktionen (Meddelanden från Jordbrukets Utredningsinstitut 9; Stockholm).

Granér, Staffan (2002), Samhävd och rågång: Om egendomsrelationer, ägoskiften och marknadsintegration i en värmländsk skogsbygd 1630–1750 (Gothenburg).

Gren, Leif (2003), ‘Hackerör i Njudungs västra härad: Regional analys och detalj-studier i Norra Sandsjö’, in Mats Widgren (ed.), Röjningsröseområden på sydsvenska höglandet: Arkeologiska, kulturgeografiska och vegetationshistoriska undersökningar (Stockholm), 169–206.

Grigg, David B. (1974), The agricultural systems of the world: An evolutionary approach (Cambridge).

— (1992), The transformation of agriculture in the West (Oxford).

Grubbström, Ann (2009), ‘From farms to second homes: Gendered strategies for generational change in Noarootsi, Estonia 1880–2006’, in Àgnes Neményi (ed.), Trends in land succession (Cluj), 135–53.

Gulbrandsen, Odd (1957), Strukturomvandlingen i jordbruket (Uppsala).

Gustafsson, Lennart (1949), Arbetskraften som produktionsfaktor i Svenskt jordbruk (Uppsala).

Gustafsson, Stefan (1998), ‘The farming economy in south and central Sweden during the Bronze Age: A study based on carbonised botanical evidence’, Current Swedish Archaeology, 6, 63–73.

Guteland, Gösta et al. (1975), Ett folks biografi: Befolkning och samhälle från historia till framtid (Stockholm).

Haan, Henk de (1993), ‘Images of family framing in the Netherlands’, Sociologia Ruralis, 33, 147–66.

— (1994), In the shadow of the tree: Kinship property and inheritance among farm families (Amsterdam).

Hagberg, Erik et al. (1962) (eds.), Svenskt jordbruk och skogsbruk 1913–1962. Minnesskrift utgiven av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien i anslutning till akademiens 150-års jubileum 28 januari 1963 (Uppsala).

Hallén, Per (1999), En studie i järn: Metoder att beräkna landsbygdsbefolkningens järninnehav 1750–1870 (Gothenburg).

— (2003), Järnets tid: Den svenska landsbygdsbefolkningens järninnehav och järnkonsum-tion 1750–1870 (Gothenburg).

— (2009), Överflöd eller livets nödtorft: Materiell levnadsstandard i Sverige 1750–1900 i jämförelse med Frankrike, Kanada och Storbritannien (Gothenburg).

Hallenberg, Mats, (2001), Kungen, fogdarna och riket: Lokalförvaltning och statsbyggande under tidig Vasatid (Stockholm).

Hallgren, Fredrik (1997), ‘The Battle Axe culture of northern middle Sweden’, in Palle Siemen (ed.), Early corded ware culture: The A-horizon fiction or fact? (Esbjerg), 105–18.

— (2008), Identitet i praktik: Lokala, regionala och överregionala sammanhang inom nordlig trattbägarkultur (Uppsala).

Hammar, Thomas (2003), ‘En pollenanalytisk undersökning av röjningsröseområdet vid Järparyd, Rydaholms sn, Småland’, in Mats Widgren (ed.), Röjningsröseområden på sydsvenska höglandet: Arkeologiska, kulturgeografiska och vegetationshistoriska undersökningar (Stockholm), 71–111.

Hannerberg, David (1958), ‘Die Parzellierung vorgeschichtlicher Kammerfluren und deren spätere Neuparzellierung durch “Bolskifte” und “Solskifte”’, Zeitschrift für Agrargeschichte und Agrarsoziologie, 6/1, 26–33.

— (1971), Svenskt agrarsamhälle under 1200 år: Gård och åker, skörd och boskap (Stockholm).

Hanssen, Börje (1977), Österlen: Allmoge, köpstafolk and kultursammanhang vid slutet av 1700-talet i sydöstra Skåne (2nd edn., Stockholm).

Hansson, Ann-Marie (1997), On plant food in the Scandinavian peninsula in early medieval times (Stockholm).

Harrison, Dick (1997), Uppror och allianser: Politiskt våld i 1400-talets svenska bondesamhälle (Lund).

Hatcher, John & Bailey, Mark (2001), Modelling the Middle Ages (Oxford).

Heckscher, Eli F. (1935–6), Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, i: Före frihetstiden (Stockholm).

Heckscher, Eli F. (1949), Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, ii: Det moderna Sveriges grundläggning (Stockholm).

Hedenborg, Susanna (2006), ‘Barnarbete, barns arbete eller hobby? Stallarbetet i generationsperspektiv’, Historisk tidskrift, 126/1, 47–69.

— & Morell, Mats (2008), ‘Hästar och hästarbete: Ett klass-, genus- och generationsperspektiv på förändringarna under 1900-talet’, in Anders Houltz et al. (eds.), Arbete pågår: I tankens mönster och kroppens miljöer (Uppsala), 203–218.

Hedlund, Stefan & Lundahl, Mats (1985), Beredskap eller protektionism? En studie av beredskapsmålet i svensk jordbrukspolitik (Malmö).

Hegardt, Astrid (1975), Akademiens spannmål. Uppbörd, handel och priser vid Uppsala akademi 1635–1719 (Uppsala).

— (1982), ‘Formellt och reellt skattetryck: Variationer i uppbörd och agrarproduktion i Mälarområdet 1665–1725’, Historisk tidskrift, 102, 483–7.

Hellspong, Mats & Löfgren, Orvar (1976), Land och stad: Svenska samhällstyper och livsformer från medeltid nutid (2nd edn., Lund).

Hellström, Gunnar (1976), Jordbrukspolitik i industrisamhället: Med tyngdpunkt på 1920- och 1930-talen (Stockholm).

Hellström, Sven (1995), Herrskapsfolk och mantalsbönder: Lån, pengar, politik (Linköping).

Helmfrid, Staffan (1961), The storskifte, enskifte and laga skifte in Sweden: General features (Stockholm).

Herlitz, Lars (1974), Jordegendom och ränta: Omfördelningen av jordbrukets merprodukt i Skaraborgs län under frihetstiden (Gothenburg).

Herlitz, Ulla (1998), Bygderörelsen i Sverige (Östersund).

Herlitz, Urban (1988), Restadtegen i världsekonomin: Lokala studier av befolkningstillväxt, jordbruksproduktion och fördelning i Västsverige 1800–1860 (Gothenburg).

Herschend, Frands (1993), ‘The origin of the hall in southern Scandinavia’, Tor, 25, 175–99.

Hilton, Rodney H. (1992), English and French towns in feudal society (Cambridge).

Hirdman, Yvonne (1998), ‘State policy and gender contracts: The Swedish experience’, in Eileen Drew, Ruth Emerek & Evelyn Mahon (eds.), Women, work and the family in Europe (London).

Hjelmqvist, Hakon (1979), Beiträge zur Kenntnis der prähistorischen Nutzpflanzen in Schweden (Stockholm).

Hoffman, Philip T. (1996), Growth in a traditional society: The French countryside, 1450–1815 (Princeton).

Hofsten, Erland (1986), Svensk befolkningshistoria: Några grunddrag i utvecklingen från 1750 (Stockholm).

— & Lundström, Hans (1976), Swedish population history: Main trends from 1750 to 1970 (Stockholm).

Höijer, Ernst (1921), Tabeller till belysning av det svenska jordbrukets utveckling 1871–1919: Tull och traktatkommitténs utredningar och betänkanden V (Stockholm).

— (1931), ‘Den animaliska produktionens storlek’, Meddelande från Kungl. Lantbruksakademiens Ekonomiska avdelning, 16.

Holgersson, Bengt (1974), ‘Cultivated land in Sweden and its growth, 1840–1939’, Economy and History, 17, 21–51.

Holmlund, Sofia (2007), Jorden vi ärvde: Arvsöverlåtelser och familjestrategier på den uppländska landsbygden 1810–1930 (Stockholm).

Holmström, Barry (1983), Äganderätt och brukningsansvar: Idéer och intressen i svensk jordpolitik (Stockholm).

Holmström, Marie & Tollin, Clas (1990), ‘Alvastra klosters äldre jordeinnehav: Framväxt och rumslig struktur samt jämförelse med kontinentala förhållanden’, in Göran Dahlbäck (ed.), I heliga Birgittas trakter. Nitton uppsatser om medeltida samhälle och kultur i Östergötland (Stockholm), 301–328.

Holmström, Sven (1962), ‘Produktionsmedelsindustrier’, in Erik Hagberg et al. (eds.), Svenskt jordbruk och skogsbruk 1913–1962: Minnesskrift utgiven av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien i anslutning till akademiens 150-års jubileum 28 januari 1963 (Uppsala), 195–230.

Hoppe, Göran & Langton, John (1994), Peasantry to capitalism: Western Östergötland in the nineteenth century (Cambridge).

Hultkrantz, J. Vilhelm (1927), Über die Zunahme der Körpergrösse in Schweden in den Jahren 1840–1926 (Uppsala).

Hybel, Nils (1997), ‘Klima, misvaekst og hungersnöd i Danmark 1311–1319’, Historisk tidsskrift [Danish] 97, 29–40.

Inhetveen, Heide & Blasche, Margret (1983), Frauen in der kleinbäuerlichen Lant-wirtschaft (Opladen).

IFPRI (International Food Policy Research Institute) (2009), ‘“Land Grabbing” by foreign investors in developing countries: Risks and opportunities’, <http://www.ifpri.org/blog/land-grabbing-foreign-investors-developing-countries>, s.v. ‘Table of media reports on overseas land investments to secure food supplies, 2006–2009’, accessed on 1 November 2010.

Isacson, Maths (1979), Ekonomisk tillväxt och social differentiering 1680–1860: Bondeklas-sen i By socken, Kopparbergs län (Uppsala).

— (1994), Vardagens ekonomi: Arbete och försörjning i en mellansvensk kommun under 1900-talet (Hedemora).

— & Magnusson, Lars (1987), Proto-industrialisation in Scandinavia: Craft skills in the industrial revolution (Leamington Spa).

Israelsson, Carin (2006), Kor och människor. Nötkreatursskötsel och besättningsstorlekar på torp och herrgårdar 1850–1914 (Hedemora).

Ivarsson, Rune (1977), Jordförvärvslagen, socialdemokratin och bönderna: En studie över jordförvärvslagstiftningen i svensk politik 1945–1965 (Lund).

Iversen, Johannes (1973), The development of Denmark’s nature since the last glacial (Copenhagen).

Iversen, Tore (1994), Trelldommen: Norskt slaveri i middelalderen (Bergen).

— (2005), ‘Norwegen, Norden und Zentraleuropa: Agrargeschichte und Komparation’, in Tore Iversen and John Ragnar Myking (eds.), Land, lords and peasants: Peasants’ right to control land in the Middle Ages and the Early Modern period: Norway, Scandinavia and the Alpine region (Trondheim), 1–13.

Jacobeit, Wolfang (1987), Schafhaltung und Schäfer in Zentraleuropa bis zum Beginn des 20. Jahrhundert (2nd edn., Berlin).

Jansson, Sören (1987), Den moderne bonden (Stockholm).

Jansson, Sven B. F. (1987), Runes in Sweden (Stockholm).

Jansson, Sven L. (1962), ‘Odlingsmarkens bördighet’, in Erik Hagberg et al. (eds.), Svenskt jordbruk och skogsbruk 1913–1962: Minnesskrift utgiven av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien i anslutning till akademiens 150-års jubileum 28 januari 1963 (Uppsala), 97–122.

Jennbert, Kristina (1997), ‘Mentality and social world: The Mesolithic/Neolithic transition in southern Scandinavia’, Analecta Praehistorica Leidensia, 29, 51–5.

Johansson, Hans (2008), “‘…en gruva kan man skörda men inte plantera”. Mosskul-turföreningen och uppodlingen av Norrland’, in Leif Runefelt (ed.), Svensk mosskultur: Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750–2000 (Stockholm), 223–43.

Johansson, Ivar, Olsson, Nils & Hallgren, Willy (1962), ‘Husdjursskötseln’, in Erik Hagberg et al. (eds.), Svenskt jordbruk och skogsbruk 1913–1962: Minnesskrift utgiven av Kungl. Skogs- och lantbruksakademien i anslutning till akademiens 150-års jubileum 28 januari 1963 (Uppsala), 151–93.

Johnsson, Catherine, Ross, Karolina & Welinder, Stig (2000), ‘Gender, material culture, ritual and gender system: A prehistoric example based on sickles’, in Moira Donald & Linda Hurcombe (eds.), Gender and material culture in archaeological perspective (Houndmills), 169–84.

Jonsson, Leif (1986), ‘From wild boar to domestic pig–a reassessment of Neolithic swine of north-western Europe’, Striae, 24, 125–29.

Jonsson, Ulf (1980), Jordmagnater, landbönder och torpare i sydöstra Södermanland 1800–1880 (Stockholm).

— (1997), ‘Hästen i det “förmotoriserade” industrisamhället: Ett centralt forsk-ningsområde’, in Britt Liljewall & Janken Myrdal (eds.), Arbetshästen under 200 år (Stockholm), 93–109.

Jörberg, Lennart (1972), A history of prices in Sweden 1732–1914, 2 vols. (Lund).

Jordan, William C. (1996), The great famine: Northern Europe in the early fourteenth century (Princeton).

Jordbrukets utredningsinstitut (1970), Svenskt lantbruk i siffror och diagram (Stockholm).

Jordbruksverket (1970–), Jordbruksstatistisk årsbok, <http://www.scb.se/Pages/Product_37545.aspx>, accessed 1 November 2010.

— (2005a) ‘Svenskt jordbruk i siffror 1800–2004–Swedish Agriculture in Figures 1800–2004’, Statistikrapport 2005:6, <http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Annan%20statistik/Statistikrapport/20056/20056_inEnglish.htm >, accessed on 1 November 2010.

— (2005b), JO 24 SM0501 Statististiska meddelanden: Hästar och anläggningar med häst 2004.

— (2010), ‘Gårdsstöd–för dig som brukar jordbruksmark’, <http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/gardsstod/>, accessed on 30 January 2010.

Juel Jensen, H. (1990), ‘Funktionsanalyse der bronzezeitlichen Flintmesser von Spjald und Stenild: Vorläufige Mitteilung’, Acta Archaeologica, 60, 209–214.

Juhlin Dannfelt, Herman (1923), Lantmannens uppslagsbok (Stockholm).

Juréen, Lars (1956), ‘Long term trends in food consumption: A multi-country study’, Econometrica, 24/1, 1–21.

— (manuscript), ‘Sveriges jordbruksproduktion och försörjning med livsmedel’ (Statens jordbruksnämnd/Statens jordbruksverk, Jönköping) (accessed by Morell in 1987).

Just, Fleming (2009), ‘The Scandinavian food system between organization and state’, in Sven-Olof Olsson (ed.), Managing crises and de-globalisation: Nordic foreign trade and exchange, 1919–1939 (London), 121–36.

Kälvemark, Ann-Sofie (1972), Reaktionen mot utvandringen. Emigrationsfrågan i svensk debatt och politik 1901–1904 (Stockholm).

Kardell, Örjan (2004), Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget 1640–1900 (Uppsala).

Karg, Sabine (2007) (ed.), Medieval food traditions in northern Europe (Copenhagen).

Karras, Ruth Mazo (1988), Slavery and society in medieval Scandinavia (New Haven).

Kautsky, Karl (1899), Die Agrarfrage: Eine Übersicht über die Tendenzen der modernen Landwirtschaft und die Agrarpolitik der Sozialdemokratie (Stuttgart).

Kervanto Nevanlinna, Anja (2007) (ed.), Industry and modernism: Companies, architecture, and identity in the Nordic and Baltic countries during the high-industrial period (Helsinki).

Kirby, Jack Temple (1987), Rural worlds lost: The American south, 1920–1960 (Baton Rouge).

Kjærgaard, Thorkild (1994), The Danish revolution, 1500–1800: An ecohistorical interpretation (Cambridge).

Kjellström, Rolf (1986) ‘Renen som husdjur’, Fataburen, 163–70.

Knutsson, Helena & Knutsson, Kjell (2004), ‘Historical structuration and cultural change: The neolithization in Central Sweden’, in Helen Knutsson (ed.), Coast to coast–arrival. Results and reflections. Proceedings of the Final Coast to Coast Conference 1–5 October 2002 in Falköping, Sweden (Uppsala), 11–36, 469–511.

Koblik, Steven (1975) (ed.), Sweden’s development from poverty to affluence 1750–1970 (Minneapolis).

Koepke, Nikola & Baten, Joerg (2005), ‘Biological standard of living in Europe during the last two millennia’, European Review of Economic History, 9, 61–95.

Köll, Anu-Mai (1983), Tradition och reform i västra Södermanlands jordbruk 1810–1890. Agrar teknik i kapitalismens inledningsskede (Stockholm).

Königsson, Lars-König (1986), ‘The Fjällnäs Project: Natural and cultural components in landscape formation’, Striae, 24, 177–86.

Kooistra, M. J. & Maas, G. J. (2008), ‘The widespread occurrence of Celtic field systems in the central part of the Netherlands’, Journal of Archaeological Science, 35, 2318–28.

Krantz, Olle & Schön, Lennart (2007), Swedish historical national accounts 1800–2000 (Lund).

Kristensson, Anna, Olson, Carina & Welinder, Stig (1996), ‘Ecofacts indicating Late Neolithic and Early Bronze Age farming in Sweden’, Tor, 28, 53–67.

Kulturhistoriskt lexikon (1956–78), Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, ed. Ingvar Andersson & John Granlund, 22 vols. (Malmö).

Kungl. Maj:ts Befallningshavandes femårsberättelser (1823–), (Stockholm).

Kuuse, Jan (1970), Från redskap till maskiner: Mekaniseringsspridning och kommersialiser-ing inom svenskt jordbruk 1860–1910 (Gothenburg).

— (1974), Interaction between agriculture and industry: Case studies of farm mechanisation and industrialisation in Sweden and the United States, 1830–1930 (Gothenburg).

Kyle, Jörgen (1987), Striden om hemmanen: Studier kring 1700-talets skatteköp i västra Sverige (Gothenburg).

Kylebäck, Hugo (1979), Konsument- och jordbrukskooperation i Sverige: Utveckling, samarbets- och konkurrensförhållanden före andra världskriget (Gothenburg).

Lagerås, Per (1996), ‘Farming and forest dynamics in an agricultural marginal area of southern Sweden, 5000 BC to present: A palynological study of Lake Avegöl in the Småland Uplands’, Holocene, 6/3, 301–14.

— (2002), ‘Skog, slåtter och stenröjning: Paleoekologiska undersökningar i trakten av Stoby i norra Skåne’, in Anne Carlie (ed.), Skånska regioner (Stockholm), 363–411.

— (2007), The ecology of expansion and abandonment: Medieval and post-medieval land-use and settlement dynamics in a landscape perspective (Stockholm).

— & Bartholin, Thomas (2003), ‘Fire and stone clearance in Iron Age agriculture: New insights inferred from the analysis of terrestrial macroscopic charcoal in clearance cairns in Hamneda, southern Sweden’, Vegetation History and Archaeobotany, 12, 83–92.

— & Regnell, Mats (1999), ‘Agrar förändring under sydsvensk bronsålder: En diskussion om skenbara samband och olösta gåtor’, in Michael Olausson (ed.), Spiralens öga (Stockholm), 263–76.

— et al. (1996), ‘Land-use history of the Axlarp area in the Småland uplands, southern Sweden: Paleoecological and archaeological investigations’, Vegetation History and Archaeology, 4, 223–34.

Lägnert, Folke (1955), Syd- och mellansvenska växtföljder, i: De äldre brukningssystemens upplösning under 1800-talet (Lund).

— (1956), Syd- och mellansvenska växtföljder, ii: 1900-talet (Lund).

Land lantbruk (1971–).

Lang, Valter (2007), The Bronze and early Iron Ages in Estonia (Estonian Archaeology, 3; Tartu).

Langton, John (1998), ‘The historical geography of European peasantries’, in Tom Scott (ed.), The peasantries of Europe: From the fourteenth to the eighteenth centuries (London), 372–400.

Larsson, Bo (1993) (ed.), Bonden i dikt och verklighet (Stockholm).

Larsson, Jesper (2009), Fäbodväsendet 1550–1920: Ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem (Uppsala).

Larsson, Lars (1975), ‘The Fogdarp find: A hoard from the late Bronze Age’, Meddelanden från Lunds universitets historiska museum, 1973–74, 169–238.

— (1989), ‘Boplatser, bebyggelse och bygder: Stridsyxekulturen i södra Skåne’, in id. (ed.), Stridsyxekultur i Sydskandinavien. Rapport från det andra nordiska symposiet om stridsyxetid i Sydskandinavien i Lund 1988 (Lund), 53–76.

— (1998), ‘Neolithic societies and their environments in southern Sweden: A case study’, in Mark Edmonds & Coin Richards (eds.), Understanding the Neolithic of north-western Europe (Glasgow), 428–55.

— Callmer, Johan & Stjernquist, Berta (1992) (eds.), The archaeology of the cultural landscape: Field work and research in a south Swedish region (Stockholm).

Larsson, Lars-Olof (1983), Bönder och gårdar i stormaktspolitikens skugga: Studier kring hemmansklyvning, godsbildning och mantalssättning i Sverige 1625–1750 (Växjö).

— (1985), ‘Jordägofördelningen i Sverige under Gustav Vasas regering’, Scandia, 51, 61–90.

Larsson, Mats (2006), A tale of a strange people: The Pitted Ware Culture in southern Sweden (Lund).

Larsson, Thomas B. (1989), ‘Bronze! Power and wealth in Early Bronze Age Scania’, in Hans-Åke Nordström & Anita Knape (eds.), Bronze Age studies: Transactions of the British–Scandinavian colloquium in Stockholm, May 10–11, 1989 (Stockholm), 25–44.

Le Roy Ladurie, Emmanuel (1980), The peasants of Languedoc (Urbana-Champaign).

Leijonhufvud, Lotta (2001), Grain tithes and manorial yields in Early Modern Sweden. Trends and patterns of productivity c. 1540–1680 (Uppsala).

— (forthcoming), Estimating grain production from Swedish tithes 1540 to 1680 (Uppsala).

Lennqvist, Jörgen (2008), ‘Våtmarkens brukare: Omskapare av Hjälmarens och Kvisma-rens våtmarker under ett och ett halvt sekel’, in Leif Runefelt (ed.), Svensk mosskultur: Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750–2000 (Stockholm), 469–82.

Lerche, Grith (1994), Ploughing implements and tillage practices in Denmark from the Viking Period to About 1800, experimentally Substantiated (Herning).

Lidén, Kerstin (1995), Prehistoric diet transitions: An archaeological perspective (Stockholm).

Lidström Holmberg, Cecilia (2004), ‘Saddle querns and gendered dynamics in the Early Neolithic in Mid Central Sweden’, in Helen Knutsson (ed.), Coast to Coast–arrival. Results and reflections. Proceedings of the final Coast to Coast Conference 1–5 October 2002 in Falköping, Sweden (Uppsala), 199–231, 469–511.

Liedgren, Lars (1992), Hus och gård i Hälsingland: En studie av agrar bebyggelse och bebyggelseutveckling i norra Hälsingland Kr.f.–600 e.Kr (Umeå).

Lilja, Agneta (1996), Föreställningen om den ideala uppteckningen: En studie av idé och praktik vid traditionssamlande arkiv. Ett exempel från Uppsala 1914–1945 (Uppsala).

Liljewall, Britt (1994), ‘Bönder, hemmansägare och lantbrukare: Sociala benämningar på 1800-talets landsbygd’, in Bo Larsson (ed.), Bondens självbild och natursyn, (Stockholm), 47–66.

— (1996) (ed.), Tjära, barkbröd och vildhonung: Utmarkens människor och mångsidiga resurser (Stockholm).

— (1999) (ed.), Agrarian systems in early modern Europe: Technology, tools, trade (Stockholm).

— et al. (2009) (eds.), Agrarhistoria på många sätt: 28 studier om människan och jorden: Festskrift till Janken Myrdal på hans 60-årsdag (Stockholm).

Lindahl, Erik, Dahlgren, Einar & Kock, Karin (1937), National income of Sweden 1861–1930, ii (London).

Lindegren, Jan (1980), Utskrivning och utsugning: Produktion och reproduktion i Bygdeå 1620–1640 (Uppsala).

Lindgren, Gunnar (1939), Falbygden och dess närmaste omgivning vid 1600-talets mitt: En kulturgeografisk studie (Uppsala).

Lindkvist, Thomas (1979), Landborna i Norden under äldre medeltid (Uppsala).

— (1995), ‘The peasantry and peasant communities’, in Elisabeth Mornet (ed.), Champagnes médiévales, l’hommes et son espace: Études offertes à Robert Fossier (Paris).

— & Myrdal, Janken (2003) (eds.), Trälar: Ofria i agrarsamhället från vikingatid till medeltid (Stockholm).

Lindquist, Sven-Olof (1974), ‘The Development of the agrarian landscape on Gotland during the early Iron Age’, Norwegian Archaeological Review, 7/1, 6–32.

Lindström, Jonas (2008), Distribution and differences: Stratification and the system of reproduction in a Swedish peasant community 1620–1820 (Uppsala).

Linné, Carl von (1960), Carl von Linnés Dalaresa: Iter Dalekarlicum (Stockholm).

Löfgren, Orvar (1982), ‘Kvinnofolksgöra: Om arbetsfördelning i bondesamhället’, Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3:3, 6–14.

Löfroth, Michael (2008), Våtmarkerna och deras betydelse (Stockholm).

Lo-Johansson, Ivar (1939), Bara en Mor (Stockholm); trans. as (1991), Only a mother (Lincoln, Nebr.).

Lomakka, Lennart (1958–1960), Norra Fennoskandias lantbruk, 2 vols. (Stockholm).

Lovén, Christian (1996), Borgar och befästningar i det medeltida Sverige (Stockhom).

LU MADD (Lund University Macroeconomic and Demographic Database) (1850–2000), LU MADD Swedish Historical National Accounts 1800–2000 <http://www.ehl.lu.se/database/LU-MADD/National%20Accounts/default.htm>, s.v. ‘Table I, Value added, Main Sectors, and GDP 1800–2000’, and ‘Table V, Employment 1850–2000’, accessed on 1 November 2010.

Lundh, Christer (1997), The world of Hajnal revisited: Marriage patterns in Sweden 1650–1990 (Lund).

— (2002), ‘Remarriages in Sweden in the 18th and 19th centuries’, History of the family 7/3, 423–49.

— & Olsson, Mats (2006), ‘Statare och statarsystem–en introduktion’, in Christer Lundh & Mats Olsson (eds.), Statarliv: I myt och verklighet (Hedemora).

Lundmark, Lennart (1982), Uppbörd, utarmning, utveckling: Det samiska fångstsamhällets övergång till rennomadism i Lule lappmark (Lund).

— (1998), Så länge vi har marker: Samerna och staten under sexhundra år (Stockholm).

— (2008), Stulet land: Svensk makt på samisk mark (Stockholm).

Maddison, Angus (2003), The world economy: Historical statistics (Paris).

Magnusson, Lars (1980), Ty som ingenting angelägnare är än mina bönders conservation: Godsekonomi i östra Mellansverige vid mitten av 1700-talet (Uppsala).

— (1983), Kapitalbildning i Sverige 1750–1860: Godsen (Uppsala).

— (1985), Reduktionen under 1600-talet, debatt och forskning. (Stockholm).

— (2000), An economic history of Sweden (London).

Malmer, Mats P. (2002), The Neolithic of south Sweden: TRB, GRK, and STR (Stockholm).

Malmstedt, Göran (1994), Helgdagsreduktionen: Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500–1800 (Gothenburg).

Mårald, Erland (2000), Jordens kretslopp: Lantbruket, staden och den kemiska vetenskapen 1840–1910 (Umeå).

Marshall, Alfred (1961), Principles of economics (9th edn., London).

Marshall, Geoffrey (1978), ‘The Rotherham plough: A study of novel 18th-century implements of agriculture’, Tools and Tillage, 3/3, 150–67.

Martens, Jes (2008), ‘På sporet af ældre jernalders agre i Skåne’, in Anne Carlie (ed.), Öresund–barriär eller bro? Kulturella kontakter och samhällsutveckling i Skåne och på Själland under järnåldern (Gothenburg), 189–207.

Martinius, Sture (1970), Agrar kapitalbildning och finansiering 1833–1892 (Gothenburg) .

Mazoyer, Marcel & Roudart, Laurence (2006), History of world agriculture from the Neolithic Age to the current crisis (London).

McCloskey, Donald (1975), ‘The persistence of English common fields’, in William N. Parker & Eric L. Jones (eds.), European peasants and their markets: Essays in agrarian economic history (Princeton), 73–121.

Melberg, Kjersti (2008), ‘Succession patterns in Norwegian farm generations: Gendered responses to modernity’, in Ildikó Asztalos Morell & Bettina Bock (eds.), Gender regimes, citizen participation and rural restructuring (Amsterdam), 217–38.

Milward, Alan S. & Saul, Samuel B. (1973), The economic development of Continental Europe: 1780–1870 (London).

Moberg, Harald A:son (1989), Jordbruksmekanisering i Sverige under tre sekel (Stockholm).

Modig, Hans (1984), El på landsbygden: Vattenfall 75 år (Stockholm).

Mogren, Mats (2000), Faxeholm i maktens landskap: En historisk arkeologi (Stockholm).

Morell, Mats (1987), ‘Eli F. Heckscher, the “Food budgets” and Swedish food consumption from the 16th to the 19th century: The summing up and conclusions of a long debate’, Scandinavian Economic History Review, 35/1, 67–107.

— (1989a), Studier i den svenska livsmedelskonsumtionens historia: Hospitalhjonens livsmedelskonsumtion 1621–1872 (Uppsala).

— (1989b) (manuscript), ‘Familjejordbruken och traktoriseringen av det svenska jordbruket’, Dept of Economic History, Stockholm University.

— (1990), ‘Studies in the history of Swedish food consumption: Food consumption among institutionally supported paupers, 1621–1872’, in Erik Aerts and Herman Van der Wee (eds.), Recent doctoral research in economic history: D-sessions: Proceedings, tenth International Economic History Congress Leuven, August 1990 (Leuven), 69–77.

— (1993), ‘Småbruket, familjejordbruket och mekaniseringen: Aspekter på det sena 1800-talets och det tidiga 1900-talets svenska jordbruk’, in Bo Larsson (ed.), Bonden i dikt och verklighet (Stockholm), 62–116.

— (1994), ‘Diet in Sweden during industrialisation, 1870–1939: Trends of change and the emergence of food policy’, in John C. Burnett & Derek J. Oddy (eds.), The Origin and development of food policies in Europe (Leicester), 232–48.

— (1997), ‘Family farms and agricultural mechanisation in Sweden before World War II’, in Lars Jonung & Rolf Ohlsson (eds.), The economic development of Sweden since 1870 (Cheltenham), 267–86.

— (1998), ‘Småbruken och deras jordbruksproduktion under 1910-talet och Mel-lankrigstiden’, Bebyggelsehistorisk tidskrift, 35, 75–90.

— (2001), Det svenska jordbrukets historia, iv: Jordbruket i industrisamhället (Stockholm).

— (2002), ‘Jordbruket och den andra industriella revolutionen’, in Maths Isacson & Mats Morell (eds.), Industrialismens tid (Stockholm), 169–88.

— (2006), ‘From wartime provisioning to barbarous prosperity: Eli F. Heckscher’s investigations of food consumption in Early Modern Sweden’, in Ronald Findlay et al. (eds.), Eli Heckscher, international trade and economic history (Cambridge, Mass.), 457–78.

— (2009a), ‘Teknologi och genus i svenskt jordbruk: Manligt och kvinnligt i mjölk-maskinsannonser från 1920-tal till 1950-tal’, in Britt Liljewall et al. (eds.), Agrarhistoria på många sätt: 28 studier om människan och jorden: Festskrift till Janken Myrdal på hans 60-årsdag (Stockholm) 2009, 383–418.

— (2009b), ‘Trade crisis and regulation of the farm sector: Sweden in the interwar years’, in Sven-Olof Olsson (ed.), Managing crisis and de-globalization: Nordic foreign trade and exchange 1919–39 (London), 137–57.

— & Myrdal, Janken (1997), ‘Fodertäkt, skörd och tröskning’, in Bengt M. P. Larsson, Mats Morell & Janken Myrdal (eds.), Agrarhistoria (Stockholm), 153–165.

— & Olsson, Mats (2010), ‘Scandinavia 1750–2000’, in Bavel, Bas van et al. (eds.), Rural economy and society in north-western Europe 500–2000: Social relations, property and power (Turnhout), 314–47.

Mulk, Inga-Maria (1994), Sirkas: Ett samiskt fångstsamhälle i förändring Kr.f.–1600 e.Kr. (Umeå).

Murdoch, Jonathan & Miele, Mara (2002), ‘Back To Nature’, Sociologia Ruralis, 39/4, 465–483.

Murdock, George P. & Provost, Catarina (1973), ‘Factors in the division of labour by sex: A cross-cultural analysis’, Ethnology 12/2, 203–25.

Myrdal, Janken (1982), ‘Medeltidens jordbruk’, Rig, 65, 17–21.

— (1984), ‘Elisenhof och järnålderns boskapsskötsel i Nordvästeuropa’, Fornvännen, 79, 73–92.

— (1985), Medeltidens åkerbruk (Stockholm).

— (1987), ‘1500-talets bebyggelseexpansion’, Scandia, 53, 77–98.

— (1988), ‘Jordägandet i Sverige från 1500-tal till 1800-tal’, Folkets historia, 1988/4, 42–52.

— (1988), ‘The plunge churn from Ireland to Tibet’, in Alexander Fenton and Janken Myrdal (eds.), Food and drink and travelling accessories: In honorem Gösta Berg (Edinburgh), 111–37.

— (1989), ‘Jordbruk och jordägande: En aspekt av sambandet mellan agrarteknik och samhällsutveckling i äldre medeltid’, in Anders Andrén (ed.), Medeltidens födelse (Nyhamnsläge), 35–49.

— (1993), ‘Den folkliga klasskampen före Engelbrektsupproret’, Folkets historia, 1993/2, 14–28.

— (1994), ‘Bete och avel från 1500-tal till 1800-tal’, in Janken Myrdal & Sabine Sten (eds.), Svenska husdjur från medeltid till våra dagar (Stockholm), 14–34.

— (1997), ‘The agricultural transformation of Sweden, 1000–1300’, in Grenville Astill & John Langdon (eds.), Medieval farming and technology: The impact of agricultural change in northwest Europe (Leiden), 147–72.

— (1999a), Det svenska jordbrukets historia, ii: Jordbruket under feodalismen (Stockholm).

— (1999b), ‘The Agrarian Revolution restrained: Swedish agrarian technology in the 16th century in a European perspective’, in Britt Liljewall (ed.), Agrarian systems in Early Modern Europe: Technology, tools, trade (Stockholm), 96–145.

— (1999c) ‘Svensk agrarhistoria’, Bol og by. Landbohistorisk tidsskrift 1999:2, 62–79.

— (2003), Digerdöden, pestvågor och ödeläggelse (Stockholm).

— (2005), ‘The perfect scythe–and other implements’, Journal of Nordic Archaeological Science, 15, 5–17.

— (2006a), Motsatstänkandet i praktiken: Ett historiefilosofiskt försök (Stockholm).

— (2006b), ‘The forgotten plague: The Black Death in Sweden’, in Pekka Hämäläinen (ed.), When disease makes history: Epidemics and great historical turning points (Helsinki), 141–86.

— (2007), ‘Food, war and crisis: The seventeenth-century Swedish empire’, in Alf Hornborg, J. R. McNeill & Joan Martinez-Alier (eds.), Rethinking environmental history. World system history and global environmental change (Lanham, Md.), 79–100.

— (2008), ‘Source pluralism and a package of methods: Medieval tending of livestock as an example’, in Marko Lamberg et al. (eds.), Methods and the medievalist: Current approaches in medieval studies (Newcastle upon Tyne), 134–58.

— (2009), ‘The Black Death in the North: 1349–1350’, in Lars Bisgaard & Leif Søndergaard (eds.), Living with the Black Death (Odense), 63–84.

— (2010a), The Dovring saga: A story of academic immigration (Stockholm).

— (2010b), ‘Befolkning och bebyggelse i Sverige jämfört med Danmark och Norge 1000–1500–ett försök till sammanställning och triangulering’ <Uppsala, http://www.agrarhistoria.se/Publikationer/publikationer.html>.

— (forthcoming), Medeltidens boskapsskötsel: En källpluralistisk studie (Stockholm).

— & Bäärnhielm, Göran (1994), Kvinnor, barn och fester i medeltida mirakelberättelser (Skara).

— & Söderberg, Johan (1991), Kontinuitetens dynamik: Agrar ekonomi i 1500-talets Sverige (Stockholm).

Nannesson, Ludvig (1923), Häst och traktorarbete i jordbruket (Sveriges allmänna landtbrukssällskaps skrifter, 16: Meddelande från Driftsbyrån, 6; Stockholm).

— (1942), ‘Jordbrukets driftsekonomiska förhållanden och lönsamhet under det senaste kvartsseklet’, Sveriges Lantbruksförbund 1917–1942 (Stockholm).

National Atlas of Sweden: Landscape and settlements (1994), ed. Staffan Helmfrid (Stockholm).

Netting, Robert McC. (1993), Smallholders, householders: Farm families and the ecology of intensive, sustainable agriculture (Stanford).

Nevéus, Clara (1974), Trälarna i landskapslagarnas samhälle, Danmark och Sverige (Uppsala).

Newfield, Timothy (2009), ‘A cattle panzootic in early fourteenth-century Europe’, Agricultural History Review, 57, 155–90.

Nielsen, V. (1984), ‘Prehistoric field boundaries in eastern Denmark’, Journal of Danish Archaeology, 3, 135–63.

Nilsson, Kerstin (2009), Föräldrars attityder till barn och ungdomars uppväxtmiljö, risker och olyckstillbud på lantbruk (Uppsala).

Nilsson, Sven A. (1964), Påväg mot reduktionen: Studier i svenskt 1600-tal (Stockholm). — (1990), De stora krigens tid: Om Sverige som militärstat och bondesamhälle (Uppsala).

Niskanen, Kirsti (1993), ‘Då mjölken blev lönsam: Ett agrart hantverk växer till en industri. Exemplet Södermanland’, in Bo Larsson (ed.), Bonden i dikt och verklighet (Stockholm), 37–61.

— (1995), Godsägare, småbrukare och jordbrukets modernisering. Södermanlands län 1875–1935 (Stockholm).

— (1998), ‘Varför är kön så betydelsefullt? Mäns och kvinnors arbete på mellankrigsti-dens familjejordbruk’, in Kirsti Niskanen (ed.), Föreställningar om kön (Stockholm), 44–87.

Norborg, Knut (1968), Jordbruksbefolkningen i Sverige: Regional struktur och förändring under 1900-talet (Lund).

Nordholm, Gösta (1937), ‘Forntida och medeltida åkrar i Kungsmarken’, Skånes Natur, 84–103.

Nordiska Museet, Etnologiska undersökningen (EU), questionnaires in Nordiska museet (Archive), Stockholm.

Nyberg, Anita (1989), Tekniken–kvinnornas befriare: Hushållsteknik, köpevaror, gifta kvinnors hushållsarbetstid och förvärvsdeltagande, 1930-talet–1980-talet (Linköping).

— (1993), ‘Arbetade bondens hustru?’, in Bo Larsson (ed.), Bonden i dikt och verklighet (Stockholm), 132–45.

Odhner, Clas-Erik (1953), Jordbruket under full sysselsättning (Stockholm).

Odner, Knut (1972), ‘Ethno-historic and ecological settings for economic and social models of an Iron Age society: Valldalen, Norway’, in David L. Clarke (ed.), Models in archaeology (London), 653–70.

Olai, Birgitta (1983), Storskiftet i Ekebyborna: Svensk jordbruksutveckling avspeglad i en östgötasocken (Uppsala).

— (1987), Till vinnande af ett redigt storskifte: En komparativ studie av storskiftet i fem härader (Uppsala).

Olausson, D. S. (1992), ‘The archaeology of the Bronze Age cultural landscape: Research goals, methods, and results’, in Lars Larsson et al. (eds.), The archaeology of the cultural landscape: Field work and research in a south Swedish region (Stockholm), 251–82.

Olausson, Michael (1997), ‘Fortified manors in the Migration Period in the eastern part of central Sweden’, in Anne Nörgård Jorgensen & Birthe L. Clausen (eds.), Military aspects of Scandinavian society, AD 1–1300: Papers from an international research seminar at the Danish National Museum, Copenhagen 2–4 May, 1996 (Copenhagen), 156–68.

— (1999), ‘Herding and stalling in Bronze Age Sweden’, in Charlotte Fabech & Jytte Ringtved (eds.), Settlement and landscape: Proceedings of a conference in Århus, Denmark, May 4–7 1998 (Højbjerg), 319–28.

Olmstead Alan L. & Rhode, Paul W. (1994), ‘The agricultural mechanization controversy in the interwar years’, Agricultural History 68, 35–53.

Olsson, Alfa (1958), Om allmogens kosthåll: Studier med utgångspunkt från västnordiska kostvanor (Lund).

Olsson, E. Gunilla A. (1991), ‘Agro-systems from Neolithic time to the present’, in Björn E. Berglund (ed.), The cultural landscape during 6000 years in southern Sweden (Copenhagen), 293–314.

Olsson, Lars (1991), ‘Betplockarna och första världskriget. Om arbetsvandringar och uppkomsten av en internationell arbetsmarknad som bakgrund till första världskriget’, Historisk Tidskrift, 110, 1–42.

— (1994), ‘Den vita piskan’, in Alf O. Johansson et al. (eds.), Dagsverken: 13 essäer i arbetets historia (Lund), 46–76.

Olsson, Mats (2002), Storgodsdrift: Godsekonomi och arbetsorganisation i Skåne från dansk tid till mitten av 1800-talet (Stockholm).

— (2005), Skatta dig lycklig: Jordränta och jordbruk i Skåne 1660–1900 (Hedemora).

— (2008), ‘Storjordbruk, statare och andra’, in Christer Lundh & Mats Olsson (eds.), Statarliv: I myt och verklighet (Hedemora).

Olsson, Sven-Olof (1987), ‘Tröskan, ånga och elen: Jordbruksteknik i seklets början’, Polhem: Tidskrift för teknikhistoria.

Orwin, Charles Stewart & Orwin, Christabel Susan (1954), The open fields (2nd edn., Oxford).

Österberg, Eva (1981), ‘Social aspects’, in Svend Gissel et al. (eds.), Desertion and land colonization in the Nordic countries c. 1300–1600 (Stockholm), 205–29.

Ostrom, Ellinor (1990), Governing the Commons: The evolution of institutions for collective action (Cambridge).

Osvald, Hugo (1946), ‘Växtodling på torvjordar’, in Ernest, Ernst (ed.), Jordbrukslära för ungdomsskolor, jordbrukskurser och självstudium (Stockholm).

— (1959), Åkerns nyttoväxter (Stockholm).

Overton, Mark (1996), Agricultural revolution in England: The transformation of the agrarian economy 1500–1850 (Cambridge).

Øye, Ingvild, ‘Landbruk under press 800–1350’, in Reidar Almås (ed.), Norges land-brukshistorie, i: 4000 f.Kr–1350 e.Kr, (Oslo), 215–408.

Palm, Lennart Andersson (1993), Människor och skördar: Studier kring agrarhistoriska metodproblem 1540–1770 (Gothenburg).

— (1998), ‘Till frågan om boskapsskötselns avkastning 1550–1800’, in Palm, Lennart Andersson, Gadd, Carl-Johan & Nyström, Lars, Ett föränderligt agrarsamhälle: Västsverige i jämförande belysning (Gothenburg) 1998, 271–91.

— (2000), Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571–1997. Med särskild hänsyn till perioden 1571–1751 (Gothenburg).

Palmstierna, Hans (1968), Plundring, svält, förgiftning (Örebro).

Pedersen, Ellen Anne & Jönsson, Bosse (2003), ‘Röjningsröseområdet Järparyd i Rydaholms socken, Finnveden, Småland’, in Mats Widgren (ed.), Röjningsröseområden på sydsvenska höglandet: Arkeologiska, kulturgeografiska och vegetationshistoriska undersökningar (Stockholm), 11–70.

Penack, Jens-Jürgen (1993), Die eisernen eisenzeitlichen Erntegeräte im freien Germanien (Göttingen).

Perlinge, Anders (1995), Bondeminnen: Människan och tekniken i jordbruket under 1900-talet (Stockholm).

— (2005), Sockenbankirerna: Kreditrelationer och tidig bankirverksamhet: Vånga socken i Skåne 1840–1900 (Stockholm).

Perrenoud, Alfred (1984), ‘The mortality decline in a long-term perspective’, in Tommy Bengtsson (ed.), Pre-industrial population change: The mortality decline and short-term population movements (Stockholm), 41–69.

Persson, Christer (1992), Jorden, bonden och hans familj: En studie om bondejordbruket i norra Småland under 1800-talet, med särskild hänsyn till jordägande, sysselsättning och familj- och hushållsbildning (Stockholm).

Persson, Lars Olof, Sätre Åhlander, Ann-Mari & Westlund, Hans (2003) (eds.), Local responses to global changes: Economic and social development in northern Europe’s countryside (Stockholm).

Peterson, Gunilla (1989), Jordbrukets omvandling i västra Östergötland 1810–1890 (Stockholm).

— (1997), ‘Häst eller oxe’, in Britt Liljewall & Janken Myrdal (eds.), Arbetshästen under 200 år (Stockholm), 41–59.

Petersson, Maria (2001), ‘Grazing and hearths in west Östergötland 1000–1 BC’, in Timothy Darvill & Martin Gojda (eds.), One land, many landscapes: Papers from a session held at the European Association of Archaeologists Fifth Annual Meeting in Bournemouth 1999 (Oxford), 125–45.

— (2008), ‘Stone walls in west Östergötland: Their dating and its consequences’, in Adrian M. Chadwick (ed.), Recent approaches to the archaeology of land allotment (Oxford), 275–97.

Pettersson, Ronny (1983), Laga skifte i Hallands län 1827–1876: Förändring mellan regeltvång och handlingsfrihet (Stockholm).

Poly, Jean-Pierre & Bournazel, Eric (1998) (eds.), Les féodalités (Paris).

Postan, Michael M. (1961), ‘Foreword’, in Bloch, Marc, Feudal society (London).

Poulsen, Bjørn (1997), ‘Agricultural technology in medieval Denmark’, in Grenville Astill & John Langdon (eds.), Medieval farming and technology: The impact of agricultural change in northwest Europe (Leiden), 115–46.

— & Sindbæk, Søren (forthcoming) (eds.), Settlement and lordship in Viking and early medieval Scandinavia (Turnhout).

Prawitz, Gunnar (1951), Jordfrågan: Jord- och fastighetsbildningspolitiken på den svenska landsbygden under förra hälften av 1900-talet (Stockholm).

Proposition 1945:336, Förslag till lag om inskränkning i rätten att förvärva jordbruks-fastighet (Stockholm).

Proposition 1947:75, Angående riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken (Stockholm).

Proposition 1967:95, Angående riktlinjer för jordbrukspolitiken m.m. (Stockholm).

Proposition 1983/84:76, Om vissa livsmedelspolitiska frågor (Stockholm).

Protokoll AK (Riksdagen) (1949–1970), Riksdagens protokoll år […] Andra kammare (Stockholm).

Protokoll FK (Riksdagen) (1949–1970), Riksdagens protokoll år […] Första kammare (Stockholm).

Rahmqvist, Sigurd (1996), Sätesgård och gods: De medeltida frälsegodsens framväxt mot bakgrund av Upplands bebyggelsehistoria (Uppsala).

Raihle, Jan (1990), ‘Datering av profana timmerhus från medeltiden i Jämtland och Härjedalen’, Bebyggelsehistorisk tidskrift, 20, 27–38.

Rantanen, Martti (1997), Tillväxt i periferin: Befolkning och jordbruk i södra Österbotten 1750–1890 (Gothenburg).

— (1998), ‘Sveriges statsinkomster under 1700-talet: Ett inledande projektarbete’, paper presented to the Department of Economic History, Gothenburg University.

Rasmussen, P. (2005), ‘Mid- to late-Holocene land-use change and lake development at Dallund So, Denmark: Vegetation and land-use history inferred from pollen data’, Holocene, 15(8), 1116–29.

Regnéll, Joachim (1989), Vegetation and land-use during 6,000 years: Paleoecology of the cultural landscape at two lake sites in southern Skåne, Sweden (Lund).

Regnell, Mats (1998), Archaeobotanical finds from the Stone Age of the Nordic countries: A catalogue of plant remains from archaeological contexts (Lund).

Reis, Jaime (2000), ‘How poor was the European periphery before 1850? The Mediterranean vs Scandinavia’, in Sevket Pamuk & Jeffrey M. Williamson (eds.), The Mediterranean response to globalization before 1950 (London and New York), 17–44.

Rendel, Jan (1994), ‘Några allmänna föreställningar kring husdjursskötselns och avelns utveckling’, in Janken Myrdal & Sabine Sten (eds.), Svenska husdjur från medeltiden till våra dagar (Stockholm), 104–11.

Reynolds, Susan (1994), Fiefs and vassals. The medieval evidence reinterpreted (Oxford).

Rian, Øystein (2000), ‘Introduction: Government and society in Early Modern Scandinavia 1560–1721’, in Leon Jespersen (ed.), A revolution from above? The power state of 16th- and 17th-century Scandinavia (Odense), 13–30.

Richards, John F. (1990), ‘Land transformation’, in Billie Lee Turner (ed.), The Earth as transformed by human action: Global and regional changes in the biosphere over the past 300 years (Cambridge), 163–78.

Roberts, Michael (1979), The Swedish imperial experience 1560–1718 (Cambridge).

Robinson, David E. (2003), ‘Neolithic and Bronze Age agriculture in southern Scandinavia: Recent archaeobotanical evidence from Denmark’, Environmental Archaeology, 8, 145–65.

Robisheaux, Thomas (1998), ‘The peasantries of western Germany, 1300–1750,’ in Tom Scott (ed.), The peasantries of Europe: From the fourteenth to the eighteenth centuries, (London), 111–42.

Rogin, Leo (1931), The introduction of farm machinery in its relation to the productivity of labor in the agriculture of the United States during the nineteenth century (Berkeley).

Rösener, Werner (1985), Bauern im Mittelalter (Munich).

— (1994), The peasantry of Europe (Oxford).

Rossier, Ruth & Wyss, Brigitta (2008), ‘Gendered interest and motivation of the younger generation in agriculture and farm succession’, in Ildikó Asztalos Morell & Bettina Bock (eds.), Gender regimes, citizen participation and rural restructuring (Amsterdam), 193–216.

Rothstein, Bo (1992), Den korporativa staten: Intresseorganisationer och statsförvaltning i svensk politik (Stockholm).

Roymans, Nico (1999), ‘Man, cattle and the supernatural in the northwest European plan’, in Charlotte Fabech & Jytte Ringtved (eds.), Settlement and landscape: Proceedings of a conference in Århus, Denmark, May 4–7 1998 (Højbjerg), 291–300.

Runefelt, Leif (2008) (ed.), Svensk mosskultur. Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750–2000 (Stockholm).

— (2008a), ‘Svenska moskulturföreningen 1886–1939’, in Leif Runefelt (ed.), Svensk mosskultur: Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750–2000 (Stockholm), 53–95.

— (2008b), ‘Mosskultur i Europa 1870–1945’, in Leif Runefelt (ed.), Svensk mosskultur: Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750–2000 (Stockholm), 273–303.

Rydeberg, Göran (1985), Skatteköpen i Örebro län 1701–1809 (Uppsala).

Rydén, Reine (1998), ‘Att åka snålskjuts är inte hederligt’: De svenska jordbrukarnas organisationsprocess 1880–1947 (Gothenburg).

— (2007), ‘Smallholders, organic farmers, and agricultural policy: The case of Sweden compared with Denmark and Norway, from the 1970s to 2003’, Scandinavian Journal of History, 32/1, 63–85.

Sachs, Carolyn (1996), Gendered fields: Rural women, agriculture and environment (Boulder, Co.).

Sandberg, Lars G. (1979), ‘The case of the impoverished sophisticate: Human capital and Swedish economic growth before World War I’, Journal of Economic History, 39:1, 225–41.

— & Steckel, Richard H. (1980), ‘Soldier, soldier, what made you grow so tall?’, Economy and History, 23, 91–105.

SCB (Kungl. statistiska centralbyrån, later Statistiska centralbyrån) (1920), Areal-inventeringen och husdjursräkningen 1919 (Statistiska meddelanden 3:2–3, Stockholm).

SCB (1941) ‘Den animaliska produktionen 1937/38’ SCB. (Statistiska meddelanden Ser A, Band V:8; Stockholm.)

SCB (1949), Minnesskrift med anledning av den svenska befolkningsstatistikens 200-åriga bestånd (Stockholm).

SCB (1955), Historisk statistik för Sverige, i: Befolkning 1720–1950 (Örebro).

SCB (1969), Historisk statistik för Sverige, i: Befolkning 1720–1967 (2nd edn., Örebro).

SCB (1959), Historisk statistik för Sverige, ii: Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år 1955 (Örebro).

SCB (2008), Husdjur i riket efter djurslag 1981–2007, available at <http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/MainTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=JO&omradetext=Jord-+och+skogsbruk%2C+fiske&lang=1>, s.v. ‘Husdjur’, accessed on 1 November 2010.

SCB (2010), ‘Population, and population changes in Sweden year 1749–2009’, available at <http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/MainTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&omradetext=Befolkning&lang=1>, s.v. ‘Befolkningsförändringar’, accessed on 1 November 2010.

SCB BISOS N (1865–1911), Jordbruk och boskapsskötsel 1865–1911 (Stockholm).

Schön, Lennart (1979), Från hantverk till fabriksindustri: Svensk textiltillverkning 1820–1870 (Lund).

— (1989), ‘Svensk statsskuldspolitik genom tvåhundra år’, in Erik Dahmén (ed.), Upplåning och utveckling: Riksgäldskontoret 1789–1989 (Stockholm), 13–35.

— (1995), Historiska nationalräkenskaper för Sverige, i: Jordbruk med binäringar 1800–1980 (Lund).

— (2000), En modern svensk ekonomisk historia: Tillväxt och omvandling under två sekel (Stockholm).

Scott, Tom (1998), ‘Introduction’, in Tom Scott (ed.), The peasantries of Europe: From the fourteenth to the eighteenth centuries (London), 1–20.

Segerström, Ulf (1990), The natural Holocene vegetation development and the introduction of agriculture in northern Norrland, Sweden: Studies of soil, peat and especially varved lake sediments (Umeå).

Senghaas, Dieter (1985), The European experience: A historical critique of development theory (Leamington Spa).

Seyler, Hans (1983), Hur bonden blev lönarbetare: Industrisamhället och den svenska bondeklassens omvandling (Lund).

SFS (Riksdagen) (1825–), Svensk författnings-samling (Stockholm).

Shanin, Teodor (1987), ‘Introduction: Peasantry as a concept’, in Teodor Shanin (ed.), Peasants and peasant Societies: Selected readings (2nd edn., London).

Shortall, Sally (1992), ‘Power analysis and farmwives: An empirical study of the power relationships affecting women on Irish farms’, Sociologia Ruralis, 32/4, 431–51.

Sigaut François (2004), ‘L’evolution des techniques’, in Miquel Barceló & François Sigaut (eds.), The Making of Feudal Agriculture (Leiden), 1–32.

Sjöberg, Maria (1993), Järn och jord: Bergsmän på 1700-talet (Stockholm).

Sjöberg, Mats (1996), Att säkra framtidens skördar: Barndom, skola och arbete i agrar miljö: Bolstads pastorat 1860–1930 (Linköping).

Skoglund, Peter (1999), ‘Diet, cooking and cosmology: Interpreting the evidence of Bronze Age plant macrofossils’, Current Swedish Archaeology, 7, 149–160.

— (2005), Vardagens landskap: Lokala perspektiv på bronsålderns materiella kultur (Lund).

Skre, Dagfinn (2001), ‘The social context of settlement in Norway in the first millennium AD’, with comments by Lunden, Myhre, Sandnes & Steuer, Norwegian Archaeological Review, 34/1, 1–34.

Smith, Adam (1937), An inquiry into the nature and causes of the wealth of nations, (New York).

Söderberg, Johan (1978), Agrar fattigdom i Sydsverige under 1800-talet (Stockholm).

— (1996), Sveriges ekonomiska och sociala historia: Medeltiden (Malmö).

— & Myrdal, Janken (2002), The agrarian economy of sixteenth-century Sweden (Stockholm).

Sommestad, Lena (1992), Från mejerska till mejerist: En studie av mejeriyrkets maskulini-seringsprocess (Lund).

SOS (Sveriges Officiella Statistik) (1956–2010), Jordbruksstatistisk årsbok 1965–2010.

SOS (1910), Folkräkningen 1910.

SOS (1920), Jordbruk och boskapsskötsel 1920.

SOS (1928–51), Jordbruksräkningen 1927–1951.

SOU (Statens offentliga utredningar) SOU 1944:6, Betänkande med förslag till byordningar och instruktioner för ordningsmännen i lappbyarna (Stockholm).

SOU 1944:65, Jordbrukets framtida tillgång på arbetskraft: Utredning verkställd på uppdrag av 1942 års jordbrukskommitté (Stockholm).

SOU 1946:42, Riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken (Stockholm).

SOU 1966:30–1, Den framtida jordbrukspolitiken, i-ii (Stockholm).

SOU 1938:15, Betänkande angående ‘Landsbygdens avfolkning’ avgivet av befolkning-skommissionen (Stockholm).

Spek, Theo et al. (2003), ‘Formation and land-use history of Celtic fields in north-west Europe: An interdisciplinary case study at Zeijen, The Netherlands’, European Journal of Archaeology, 6, 141–73.

Sporrong, Ulf (1973), ‘Bysamhället’, in Knut Norborg (ed.), Svensk landsbygd: Kulturgeografiska studier av markanvändning, bebyggelse och miljö, (Stockholm), 7–44.

— (1985), Mälarbygd: Agrar bebyggelse och odling ur ett historiskt–geografiskt perspektiv (Stockholm).

Staffansson, Jan-Åke (1995), Svenskt smör: Produktion, konsumtion, utrikeshandel 1861–1913 (Lund).

Steensberg, Axel (1943), Ancient harvesting implements: A study in archaeology and human geography (Copenhagen).

Sten, Sabine, (1994), ‘Storleksvariationer hos medeltida och nyare tids nötkreatur och får. Svenska husdjur från medeltid till våra dagar’, in Janken Myrdal & Sabine Sten (eds.), Svenska husdjur från medeltiden till våra dagar (Stockholm), 35–50.

Stenbäck Lönnquist, Ulrika & Welinder, Stig (2008), ‘Cattle, dung and clay tobacco pipes’, in Konstantinos Chilidis et al. (eds.), Facets of archaeology: Essays in honour of Lotte Hedeager on her 60th birthday (Oslo), 169–78.

Stenberger, Mårten (1955) (ed.), Vallhagar: A migration period settlement on Gotland, Sweden, 2 vols. (Copenhagen).

Stensgård, Axel (1943/44), ‘Arbetskraftstillgång och arbetskraftsanvändning vid jordbruket’, Social Årsbok, 63–82.

Stjernquist, Berta (1992), ‘Introduction’, in Lars Larsson, Johan Callmer & Berta Stjernquist (eds.), The archaeology of the cultural landscape: Field work and research in a south Swedish region (Stockholm), 9–16.

Sundberg, Ulf et al. (1994), ‘Forest energy basis for Swedish power in the 17th century’, Scandinavian Journal of Forest Research, Suppl. 1.

Svensson, Eva (2008), The medieval household: Daily life in castles and farmsteads: Scandinavian examples in their European Context (Turnhout).

Svensson, Jörn (1965), Jordbruk och depression. En kritik av statistikens utvecklingsbild (Malmö).

Svensson, Patrick (2001), Agrara entreprenörer: Böndernas roll i omvandlingen av jordbruket i Skåne 1800–1870 (Lund).

— (2006), ‘Peasants and entrepreneurship in the nineteenth-century agricultural transformation of Sweden’, Social Science History, 30/3, 387–429.

Swärdström, Karl Fredrik (1959), Från oxdrifter till slakteriförening: Festskrift utgiven till Östergötlands andelsslakteriförenings 25 -årsjubileum (Stockholm).

Szabo, Matyas (1970), Herdar och husdjur: En etnologisk studie över Skandinaviens och Mellaneuropas beteskultur och vallningsorganisation (Stockholm).

Tesch, Sten (1993), Houses, farmsteads, and long-term change. A regional study of prehistoric settlement in the Köpinge Area, in Scania, southern Sweden (Uppsala).

Teuteberg, Hans J. (1975), ‘The General Relationship between diet and industrialization’, in Elborg Forster & Robert Forster (eds.), European diet from pre-industrial to modern times (New York), 61–129.

Théeden, Susanne (2004), Gränser i livet–gränser i landskapet: Generationsrelationer och rituella praktiker i södermanländska bronsålderslandskap (Stockholm).

Thoen, Erik & van Molle, Leen (2006) (eds.), Rural history in the North Sea Area: An overview of recent research, Middle Ages–twentieth century (Turnhout).

Thomas, Dorothy Swaine (1941), Social and economic aspects of Swedish population movements 1750–1933 (New York).

Thorsen, Liv Emma (1993), Det fleksible kjønn: Mentalitetsendringar i tre generasjoner bondekvinner 1920–1985 (Oslo).

Thullberg, Per (1974), SAP och jordbruksnäringen 1920–1940: Från klasskamp till folkhem (Stockholm).

— (1977), Bönder går samman. En studie i Riksförbundet Landsbygdens Folk under världskrisen 1929–33 (Stockholm).

Thunholm, Lars-Erik (1969), Svenskt kreditväsen (10th edn., Stockholm).

Thunström, Per (2000), Till herrar motorplogägare! Den tidiga traktoriseringen i Sverige (1908–1926) med utgångspunk från Svenska Motokulturföreningens material (Uppsala).

Tollin, Clas (1991), Ättebackar och ödegärden. De äldre lantmäterikartorna i kultur-miljövården (Stockholm).

— (2010), Ägodomäner och territoriell sockenbildning under tidig medeltid i västra Östergötland (Uppsala).

Turner, Michael Edward, Beckett, John & Afton, Bethanie (2001), Farm production in England 1700–1914 (Oxford).

Tveite, Sten (1990), ‘Den nye jordbruksteknologien–slåmaskina’, in Edgar Hovland, Even Lange & Sigurd Rysstad (eds.), Det som svarte seg best: Studier i økonomisk historie og politikk (Oslo).

Uhnbom, Ivar (1939), ‘Fruktsamheten å landsbygden och särskilt inom jordbruksbefolkningen’, Kungl. lantbruksakademiens tidskrift, 78/4.

Ullén, Inga (1994), ‘The power of case studies: Interpretation of a Late-Bronze-Age settlement in central Sweden’, Journal of European Archaeology, 2/2, 249–62.

— (1996), ‘Food ethics, domestication and togetherness: A close-up study of the relation of horse and man in the Bronze Age settlement of Apalle’, Current Swedish Archaeology, 4, 171–84.

Utterström, Gustaf (1957), Jordbrukets arbetare: Levnadsvillkor och arbetsliv på landsbygden från frihetstiden till mitten av 1800-talet, 2 vols. (Stockholm).

Veen, Marijke van der & Palmer, C. (1997), ‘Environmental factors and the yield potential of ancient wheat crops’, Journal of Archaeological Science, 24, 163–82.

Verhulst, Adriaan (2002), The Carolingian economy (Cambridge).

Vestbö-Franzén, Aadel (2005), Råg och rön: Om mat, människor och landskapsförändringar i norra Småland, ca 1550–1700 (Jönköping).

Viklund, Karin (1998), Cereals, weeds and crop processing in Iron Age Sweden: Methodological and interpretive aspects of archaeobotanical evidence (Umeå).

Villstrand, Nils Erik (1992), Anpassning eller protest: Lokalsamhället inför utskrivningarna av fotfolk till den svenska krigsmakten 1620–1679 (Åbo).

— (2000), ‘Adaption or protestation: Local community facing the conscription of infantry for the Swedish Armed Forces, 1620–1697’, in Leon Jespersen (ed.), A revolution from above? The Power State of 16th and 17th Century Scandinavia (Odense), 249–278.

Vries, Jan de (1976), Economy of Europe in an age of crisis, 1600–1750 (Cambridge).

— (2001), ‘The transition to capitalism in a land without feudalism’, in Peter Hop-penbrouwers & Jan Luiten van Zanden (eds.), Peasants into farmers? The transformation of rural economy and society in the Low Countries (Middle Ages–19th century) in light of the Brenner debate (Turnhout), 67–84.

— (2008), The industrious revolution: Consumer behavior and the household economy, 1650 to the present (Cambridge).

Wallerstein, Immanuel (1974), The modern world-system, i: Capitalist agriculture and the origins of the European world-economy in the sixteenth century (New York).

Wallerström, Thomas (1995), Norrbotten, Sverige och medeltiden: Problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi, 2 vols. (Stockholm).

Wallin, B. (1936), Våra beten, deras betydelse, anordnande och utnyttjande, 2 vols. (Stockholm).

Weibull, Carl Gustaf (1923), Skånska jordbrukets historia intill 1800-talets början (Lund).

Weimarck, Gunhild (1953), Studier över landskapets förändring inom Lönsboda, Örkeneds socken, Nordöstra Skåne (Lund).

Welinder, Stig (1982), ‘The hunting-gathering component of the Central Swedish Neolithic Funnel-Beaker Culture (TRB) economy’, Fornvännen, 77, 153–60.

— (1998), ‘Neoliticum–bronsålder, 3900–500 f.Kr’, in Welinder, Stig, Pedersen, Ellen Anne & Widgren, Mats, Det svenska jordbrukets historia i: Jordbrukets första femtusen år 4000 f.Kr–1000 e.Kr. (Stockholm), 13–236.

— (2009), ‘Den yngre järnålderns landskap utanför Malmö’, in Anders Högberg, Björn Nilsson & Peter Skoglund (eds.), Gården i landskapet: Tre bebyggelsearkeologiska studier (Malmö), 99–232.

Werdelin, Lars, Myrdal, Janken & Sten, Sabine (2000), ‘Patterns of stature variation in Medieval Sweden’, Hikuin, 27, 293–306.

Whittlesey, Derwent (1936), ‘Major agricultural regions of the earth’, Annals of the Association of American Geographers 26, 199–240.

Wickham, Chris (2005), Framing the early Middle Ages: Europe and the Mediterranean 400–800 (Oxford).

Wicksell, Knut (1910), Emigrationsutredningen, bilaga XVIII: Uttalanden av svenska vetenskapsmän (Stockholm), 99–131.

Widgren, Mats (1983), Settlement and farming systems in the early Iron Age: A study of fossil agrarian landscapes in Östergötland, Sweden (Stockholm).

— (1986), ‘Bebyggelseform och markrättigheter under järnåldern’, Ymer, 106, 18–26.

— (1990), ‘Strip fields in an Iron Age context: A case study from Västergötland, Sweden’, Landscape History, 12, 5–24.

— (1998), ‘Kulturgeografernas bönder och arkeologernas guld–finns det någon väg till en syntes?’, in Lars Larsson & Birgitta Hårdh (eds.), Centrala platser, centrala frågor: Samhällstrukturen under järnåldern: En vänbok till Berta Stjernquist (Stockholm), 281–96.

— (2003) (ed.), Röjningsröseområden på sydsvenska höglandet: Arkeologiska, kulturgeografiska och vegetationshistoriska undersökningar (Stockholm).

— (manuscript), ‘När bildades våra äldsta inägor–utmarksystem?’, Kulturgeografiska inst., Stockholm University.

Wiking-Faria, Pablo (1981), ‘Dalabönder uppfann järnplogen’, Dalarnas hembygdsbok, 51, 23–72.

Wiktorsson, Gunnar (1996), Den grundlagsskyddade myten. Om allemansrättens lansering i Sverige (Stockholm).

Willerding, U. (1980), ‘Anbaufrüchte der Eisenzeit under des frühen Mittelalters: Ihre Standortbedingungen unde Erntemetoden’, in Heinrich Beck et al. (eds.), Untersuchungen zur eisenzeitlichen und frühmittelalterlichen Flur in Mitteleuropa und ihrer Nutzung, (Göttingen), ii. 126–96.

Willner, Sam (1999), Det svaga könet? Kön och vuxendödlighet i 1800-talets Sverige (Linköping).

Winberg, Christer (1975), Folkökning och proletarisering: Kring den sociala strukturomvandlingen på Sveriges landsbygd under den agrara revolutionen (Gothenburg).

— (1990), ‘Another route to modern society: The advancement of the Swedish peasantry’, in Mats Lundahl & Thommy Svensson (eds.), Agrarian society in history (London & New York), 48–67.

Windelhed, Bengt (1984), “‘Celtic fields” and prehistoric agrarian landscapes: Approach, methods and results from a human geographical study of reasons for the development of the agrarian sociely at Vinarve in Rone parish on Gotland, Sweden’, British Archaeological Reports International, 211, 85–110.

Wirilander, Kaarlo (1964), Officerskåren i Finland under 1700-talet: En socialhistorisk avhandling om den finska arméns officerare (Stockholm).

Wohlin, Nils (1909), Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751–1900: Statistisk-demografisk studie på grundval af de svenska yrkesräkningarna (Emigrationsutredningen, Bilaga 9; Stockholm).

— (1910), Faran af bondeklassens undergräfvande i sammanhang med de gamla arfve-jordåskådningarnas upplösning, emigrationen och bondjordens mobilisering (Emigrationsutredningen, Bilaga 10; Stockholm).

Wolf, Eric R. (1966), Peasants (Englewood Cliffs).

Wrigley, Edward Anthony (1991), ‘Energy availability and agricultural productivity’, in Bruce M. S. Campbell & Mark Overton (eds.), Land, labour and livestock: Historical studies in European agricultural productivity (Manchester), 323–39.

— & Schofield, Roger S. (1981), The population history of England 1541–1871: A reconstruction (London).

WVS (World Values Survey) (1981–2008), <http://www.worldvaluessurvey.org./>, accessed on 17 April 2010.

Zachrisson, Torun (2004), ‘The holiness of Helgö’, in Bo Gyllensvärd (ed.), Excavations at Helgö, xiv: Exotic and sacral finds from Helgö (Stockholm), 143–75.

Zanden, Jan Luiten van (1991), ‘The first green revolution: The growth of production and productivity in European agriculture, 1870–1914’, Economic History Review, 44/2, 215–39.

Zetterberg, Otto (1954) (ed.), 1938 års jordbruksutrednings driftundersökning (Stockholm).

Zimmerman, W. Haio (1999), ‘Why was cattle-stalling introduced in prehistory: The significance of byre and stable and of out-wintering’, in Charlotte Fabech & Jytte Ringtved (eds.), Settlement and landscape: Proceedings of a conference in Århus, Denmark, May 4–7 1998 (Højbjerg), 319–28.

Zvelebil, Marek & Rowley-Conwy, Peter (1984), ‘Transition to farming in northern Europe: A hunter-gatherer perspective’, Norwegian Archaeological Review, 17/2, 104–28.