Ofta kan det vara svårt för dig som partner när ni förlorar en efterlängtad graviditet eftersom mycket av allt fokus hamnar på den som burit fostret eller barnet. Om du kan, försök att respektera att det går att sörja på olika sätt. Var och en har sin sorg och det är tillåtet att sörja på olika sätt. Att det inte är ovanligt att vara i otakt. Den ena kan vara lite uppåt och den andra neråt. Bli inte rädd och ta hjälp om du känner att det är jobbigt. I samtal med präst eller kurator kan det vara fint att få höra den andra partnern berätta om sina tankar och känslor. Ibland är det mer overkligt för dig som partner eftersom det är mamman som har gått igenom förlossningen rent kroppsligt även om du varit närvarande.
Om du känner att du orkar och kan är det ett stort stöd för den som sörjer att få prata om det som har hänt. Även om du själv sörjer och är mitt uppe i det som händer är det bra att kunna lyssna men också att kunna prata om det som hänt.
Eftersom det är mamman som går igenom den fysiska delen av missfallet eller som föder fram ert barn kan hon också få en del fysiska problem med sin kropp. Du kan hjälpa henne genom att ta över den del av ansvaret som hon brukar ha i hemmet och svara i telefonen när människor ringer och vill veta hur ni mår. Ett sätt att kunna hjälpa till och avlasta din kvinna är att hjälpa henne rent praktiskt. Under själva missfallet eller förlossningen kan det handla om att försöka minska hennes smärta eller att se till att hon har allt hon behöver i form av smärtlindring, värme och vatten. Att hon har sina egna kläder, om hon vill ha dem med på sjukhuset. Kanske en morgonrock, tofflor och mjuka kläder. Det är skönt att kunna sätta på sig mjuka och bekväma kläder efter en förlossning eftersom det kan vara obekvämt med tajta byxor som sitter åt i midjan eller en tajt tröja som spänner över magen.
Efteråt handlar det mer om att se till att det finns smärtstillande tabletter och bindor hemma eftersom det är vanligt att ha ont och blöda efter ett missfall eller en förlossning. Ofta kan kvinnan känna sig frusen och trött efter ett missfall eller en förlossning och hon behöver få både värme och mänsklig omtanke. Det kan vara till stor hjälp om du ser till att hon har en karaff med vatten samt ett dricksglas inom räckhåll, gärna en klocka som också visar tiden när det är mörkt i rummet, pappersnäsdukar eller hushållspapper och en stor papperskorg där hon kan kasta skräp vid sängen eller soffan.
Det är vanligt att känna maktlöshet när du står bredvid den du älskar och ni just har förlorat en graviditet. Det är inte bara själva förlusten av barnet ni väntade utan det är också förlusten av alla era drömmar och förhoppningar om den familj ni höll på att bli. När det sedan inte blir som ni hade tänkt er kan känslan av maktlöshet komma vällande över dig. I dagens samhälle är du antagligen van vid att bestämma över ditt liv. Vad du ska jobba med, vad du ska utbilda dig till och var du vill bo. Men att planera att få ett barn är inget som du kan kontrollera. När det sedan inte blir som du har tänkt dig är det vanligt att känna en stor maktlöshet.
En av de vanligaste instinkterna är att du vill skydda din kvinna när hon drabbas av ett missfall eller om ni får besked om att ert barn inte längre lever. Ofta kan en känsla av vanmakt uppstå när du står bredvid och ser hur ledsen hon är. Det är en vanlig känsla att vilja skydda den man älskar. Både läkare och barnmorskor brukar också vilja er väl och göra allt de kan för att försöka rädda ert foster eller barn. När det inte går måste kvinnan till exempel föda fram ert barn medan du känner att hon borde få genomgå ett kejsarsnitt istället. Kom ihåg att läkarna utgår alltid från vad som är bäst för kvinnan och att hon mår så bra som möjligt.
När en kvinna mister sin graviditet kan det hända att hon går in i sig själv, att hon sluter sig inom sitt eget skal och drar sig undan från den som hon lever tillsammans med, men även från övriga i hennes omgivning. Om du märker att hon drar sig undan är det bra om du har en möjlighet att vara lyhörd för hennes önskemål och hennes signaler. Det kan hända att hon själv anser att hon är väldigt tydlig med vad hon har för behov och vad det är hon vill att du ska hjälpa henne med eller vad du ska göra för att hon ska må bättre. Men för den som står utanför kan det te sig helt hopplöst att försöka förstå vad hennes behov är. Om du kan, försöka att ställa så öppna och raka frågor som möjligt. Istället för att fråga: Hur mår du idag? Och få ett svar som säger: Bra! Kan du fråga: Vad behöver du för något just i dag som kan göra att du mår lite bättre? Då är det svårare för henne att svara: Bra! Hon är dels tvungen att både känna och tänka efter och dels berätta för dig vad hennes behov är.
Kom ihåg att också ta hand om dig själv mitt i allt det som händer. Även om det är kvinnan som genomgår den förlorade graviditeten rent fysiskt och det är hennes kropp som förlorar ert foster eller barn så har också du drabbats av en förlorad graviditet. Du som partner behöver också få prata om det som har hänt, få berätta vilka drömmar du har haft och som inte kommer slå in just den här gången. Du behöver också få utrymme att vara ledsen och att få sörja det som har hänt. Om du har möjlighet, försök att prata med henne om dina känslor och hur du mår. Om du upplever att du inte vill belasta henne kan du be att få gå i enskilt samtal hos en kurator. Det börjar bli vanligare och vanligare att även partnern vill gå i egna samtal just för att få prata om den förlorade graviditeten, sina drömmar och förhoppningar men också för att kunna få prata fritt om hur de kan hantera och bemöta kvinnan som sörjer.
Ett missfall i sig utgör inget hinder för att bli gravid igen. Inte heller om du råkat ut för en intrauterin fosterdöd innebär det ett hinder för att bli gravid. Om du däremot har haft flera eller många missfall kan det behöva göras en utredning för att ta reda på vad det är som kan ha orsakat missfallen, men många gånger hittas det inget fel.
Den första menstruationen efter ett missfall kommer oftast efter 4 till 6 veckor och ägglossningen sker cirka 14 dagar innan själva menstruationen. Det innebär att du kan ha ägglossning cirka två till tre veckor efter själva missfallet eller IUFD och bli gravid igen. En menstruationscykel har inget generellt antal dagar som gäller för alla, utan den kan variera väldigt mycket och vara allt från 25 till 38 dagar och fortfarande anses vara en normal menstruationscykel. Det innebär att du rent fysiskt kan bli gravid igen relativt snabbt efter en förlorad graviditet, men det viktiga är att du börjar försöka först när du själv känner dig redo. Det är bra att avsluta en förlorad graviditet innan du påbörjar en ny och det kan du göra genom att få en menstruation mellan graviditeterna. Annars är risken att graviditeterna går in i varandra rent känslomässigt. Om du fick missfall i vecka 10 och blir gravid direkt utan att få en menstruation kan du uppleva det som att du bär ditt första barn i 50 veckor.
Det är många som berättar att de hade lätt för att bli med barn första gången men efter att de har förlorat en graviditet är det betydligt svårare att bli gravid igen. Ofta kan man tänka att eftersom det gick snabbt och enkelt förra gången kommer det gå lika fort den här gången. Tankar och känslor kan ställa till det. Ju mer du vill, desto längre tid kan det ta att bli gravid igen. Om du kan, försök att koppla bort att du vill bli gravid på en gång och njut av sexualiteten och tvåsamheten i stället. Fokusera på att vara snäll mot dig själv, gör det du tycker är roligt, njut av livet. Fundera på vad du tycker om och fokusera på det. Kanske gillar du att resa, gå på teater, träna eller umgås med vänner. Gör det som du mår bra av.
Det spelar inte större roll hur mycket du motionerar, lyfter tunga saker eller har sex. Om befruktningen har lyckats och det bildas ett embryo, moderkaka och fosterhinna och allt sitter där det ska kommer du inte själv kunna avbryta graviditeten. Det finns en historia som berättar om en kvinna på 50-talet som satt på bönpallen på pojkvännens moped när han åkte över balkarna på tågspåren, hoppandes och guppandes, för att försöka få kroppen att avbryta graviditeten. Givetvis lyckades det inte. Antagligen vill du inte avsluta din graviditet utan tvärtom att den ska bli fullgången och att du ska få ditt barn. Det bästa du kan göra är att sluta oroa dig och försöka njuta av att du är gravid. Det innebär också att du kan fortsätta att leva ett fysiskt fungerande liv och du behöver inte undvika motion eller annat kroppsligt arbete. Lita till din intuition och känn efter vad som passar just dig och din kropp när du blir gravid igen.
Ett tips till dig som är i fertil ålder är att bokföra din mens. Du kan till exempel sätta ett kryss i almanackan när du får mens och på så vis både se om du har regelbunden ägglossning och när den är. Det är ingen fara rent fysiskt att sätta igång och försöka bli gravid så fort dina blödningar efter missfallet är över. För att du ska hinna med och vara redo inte bara fysiskt utan även känslomässigt kan det vara bra att vänta tills du har fått en första menstruation efter missfallet. På så vis vet du också dateringen när du blir med barn nästa gång. Låter du kroppen få ha en menstruation efter missfallet kommer du också veta att alla rester efter den förlorade graviditeten är borta ur livmodern och att din kropp är redo att bli med barn igen.
Om du blir gravid kan en läkare, vid en ultraljudsundersökning, titta efter olika prognosmarkörer för att se hur stor chans det finns att graviditeten kommer fullföljas. Läkaren utgår från ett PM som används som ett underlag vid undersökningar av prognosmarkörer. Vid kontroll av prognosmarkörerna tittar läkaren på hur gulesäcken ser ut. Om gulesäcken är normalstor är det en positiv prognosmarkör och om den är förstorad eller förminskad innebär det att det är en negativ prognosmarkör. En annan prognosmarkör är fostrets hjärtfrekvens. Beroende på hur hög eller låg hjärtfrekvensen är anses den vara en positiv eller negativ prognosmarkör. Undersökningar för att kontrollera prognosmarkörer kan genomföras relativt tidigt i en graviditet och kan hjälpa dig att minska oron för att få missfall. Om du är orolig kan du prata med din läkare om prognosmarkörer.