Ofta sker ett missfall tidigt under en graviditet, när det har uppstått en felaktig sammansättning när celldelningen påbörjats och det blivit något fel på embryot. Man skulle kunna säga att graviditeten är felanlagd och att det leder till ett missfall. Att graviditeten inte fullbordas utan att kroppen stöter ut embryot. Ju tidigare i graviditeten desto större risk är det att få missfall eftersom det är under den första tiden när embryo, moderkaka och fosterhinnor bildas som det kan uppstå ett eller flera fel. Av alla missfall som sker misstänks att upp till 95 procent sker på grund av att det blir en felaktig sammansättning av själva embryot, med andra ord att celldelningen vid befruktningen inte fungerar som den ska. Orsaken till att sammansättningen blir fel är en ren slump och är inget som går att påverka. De övriga 5 procenten av missfallen sker på grund av någon medicinsk orsak. Fram till och med vecka 12 bildas själva fostret och det är vanligare att det blir missfall under den här perioden på grund av att embryot eller fostret är felkomponerat eller har kromosomfel. Efter vecka 12 är det vanligare med tillväxtfel hos fostret och att det därför inte växer som det ska.
Ibland är det inget fel på själva embryot utan det sker en dålig implantation vilket innebär att embryot fastnar i livmoderväggen. För att det ska bli en fungerande implantation ska embryot fastna på ett bra ställe i livmodern vilket är i den övre delen av väggarna i livmodern.
Om embryot eller fostret inte utvecklas som det ska och inte följer graviditetens tillväxtkurva beror det ofta på att det är något fel på själva sammansättningen. Ofta väljer kroppen att själv avbryta graviditeten och stöta ut embryot eller fostret eftersom det inte kommer utvecklas till ett livsdugligt barn.
När befruktningen sker kan det uppstå ett eller flera fel vid sammansättningen från arvsmassan och det blir en kromosomrubbning. En del kromosomfel är så allvarliga att kroppen själv kommer att avsluta graviditeten och stöta ut embryo eller foster medan en del kromosomfel som Trisomi 21, även kallat Downs syndrom, vanligtvis inte leder till missfall.
Livmodern kan ha en avvikande form eller ha en missbildning jämfört med en normal livmoder. Den kan till exempel vara hjärtformad, vilket kan leda till problem vid graviditet. Det är svårt att veta hur din egen livmoder ser ut, men en läkare kan kontrollera den genom en gynekologisk undersökning och ett ultraljud. Om du har ett tidigt missfall utan några komplikationer kan det trots allt vara bra att låta en läkare genomföra ett ultraljud för att se att din livmoder är normal till sitt utseende och till sin form. Myom är en form av muskelknutor som ibland kan sitta i livmoderväggen och skapa problem vid en graviditet.
En del kvinnor kan ha en defekt på själva livmoderhalsen eller livmodertappen vilket innebär att den kan vara försvagad. Ju längre graviditeten fortskrider desto större blir tyngden på livmodertappen och i vissa fall kan det bli så allvarligt att livmodertappen mjukas upp och börjar öppna sig. Risken finns att livmodertappen utplånas helt och hållet och att den öppnar sig så mycket att fostret eller barnet riskerar att åka ut. Beroende på vilken havandeskapsvecka du är i, om barnet kan överleva en förlossning. Vid risk för att livmoderhalsen utplånas kan en läkare sätta in ett cervix cerklage vilket är ett band som fästs runt livmodertappen för att förhindra att den utplånas. För att minska trycket mot livmodertappen bör du också vara så stilla som möjligt. Vet du om att du har en försvagad livmoderhals bör du ta kontakt med en läkare eller en barnmorska när du blir gravid.
Om moderkakan inte utvecklas som den ska eller om den fäster på en plats i livmodern som inte är gynnsam kan det leda till missfall. Det kan innebära att embryot eller fostret inte får den näring som det behöver och inte klarar av att växa som det ska. När moderkakan bildas kan det också uppstå defekter i den som gör att viktiga blodkärl inte utvecklas som de ska. Det innebär att moderkakan inte klarar av att ge näring till embryot eller till fostret vilket leder till missfall. Ibland kan moderkakan fästa väldigt nära öppningen i livmodern vilket kan orsaka en del blödningar. Allt eftersom graviditeten fortgår och livmodern och moderkakan växer kan det hända att moderkakan utvecklas och växer från öppningen vilket innebär att blödningarna avtar.
Diabetes blir tyvärr allt vanligare i Sverige och det gäller både typ 1, typ 2 och graviditetsdiabetes. Om du är diabetiker ska du försöka förbereda din graviditet genom att ligga stabilt och lågt i HbA1c under flera månader i förväg för att drastiskt minska risken för missfall. Med flera månader menas minst tre månader. Under hela graviditeten är också kontrollen av ditt blodsockervärde betydelsefullt för embryot, fostret och barnets utveckling. Systemisk lupus erythematosus, (SLE) är en kronisk autoimmun reumatisk sjukdom som kommer i skov. Ibland behöver du äta medicin och ibland är sjukdomen lugnare och du kan vara utan medicin. Du behöver ständig kontakt med din läkare för att veta hur det ligger till just nu. De flesta kvinnor som har SLE kan bli gravida och föda barn. Det är däremot bra om det går att undvika att bli gravid just när sjukdomen är aktiv. Det kan därför vara bra att planera graviditeten tillsammans med sin läkare.
Det finns ett antal olika sjukdomar som orsakar förändringar i blodets förmåga att levra sig. Det finns dels de som gör att blodet har svårt att koagulera, blödarsjuka, och dels de som gör att blodet koagulerar för tidigt eller för snabbt och orsakar blodproppar. En blodpropp (trombos) kan bildas i moderkakan och orsaka stor skada både på moderkakan och på fostret eller barnet. Blir blodproppen alltför stor kan det leda till att fostret eller barnet inte får tillräckligt med syre eller näring och därför dör. Att ha en koagulationsrubbning innebär att du har en kronisk sjukdom och är i behov av specialistvård under din graviditet.
Klamydia är en könssjukdom som kan leda till missfall under graviditeten. Det finns även en ökad risk för följdsjukdomar vid icke behandlad klamydia som till exempel äggledarinflammation, utomkvedshavandeskap eller sterilitet. Prata med din läkare eller barnmorska om du haft klamydia och är orolig.
Listeria monocytogenes är en bakterie som normalt finns i naturen; i jord, vatten och i människans och djurs tarmkanal. Det är en tålig bakterie som kan växa i kylskåpstemperatur och i vissa livsmedelsprodukter som har lång hållbarhetstid; som förpackade charkvaror som används som smörgåspålägg, gravad eller rökt lax, sushi, opastöriserade dessertostar samt kalla färdigrätter. Bakterien i sig är relativt ofarlig men är direkt skadlig för just gravida kvinnor och ger en ökad missfallsrisk. För att minska risken för att få listeriabakterier bör gravida undvika dessa livsmedel. Mer information om de senaste rapporterna finns hos Livsmedelsverket. Eftersom risken för missfall ökar om du får i dig listeriabakterier ska du i den mån det går undvika dem.
Toxoplasmos orsakas av parasiten Toxoplasma gondii, som är ett encelligt urdjur som finns framförallt i katters avföring men också i vissa livsmedel. För att undvika att få toxoplasmos när du är gravid ska du inte komma i kontakt med en katts avföring. Undvik att städa kattlådan eller att vistas i en sandlåda som en katt kan ha förorenat med sin avföring. En annan smittokälla är otillräckligt uppvärmt kött eller förorenad mat som bär eller sallad. En gravid kvinna kan överföra infektion till sitt barn genom moderkakan och barnet kan födas med hjärnskador, utveckla blindhet eller en synnedsättning senare i livet. Eftersom risken för missfall ökar om du får i dig parasiten som ger toxoplasmos ska du i den mån det går undvika den.
Havandeskapsförgiftning (Preeklampsi) innebär att du får högt blodtryck och protein i urinen. Vid konstaterad havandeskapsförgiftning måste du kontrolleras av läkare och det är vanligt att du blir inlagd på sjukhus för att hållas under uppsikt. Havandeskapsförgiftning uppstår oftast i slutet av en graviditet. Beroende på mammans tillstånd kan förlossningen sättas igång i förtid.
En kvinnas ålder är också en faktor för ökad missfallsrisk. Generellt sägs att ju yngre du är desto större chans har du att bli gravid och desto mindre är risken för missfall. Ju äldre kvinnan är desto större är missfallsrisken och det gäller framför allt kvinnor som är 40 år eller äldre när de vill bli gravida.
En kvinnans vikt kan också vara en riskfaktor under en graviditet. Är kvinnan kraftigt överviktig kan det vara svårt dels att bli gravid och dels att orka med den ökade belastning och ansträngning för den redan stora kroppen som det innebär att bli gravid. Det är också relativt vanligt att långvarigt överviktiga drabbas av både högt blodtryck och av diabetes som ger en ökad risk för missfall.