De flesta företag behöver köpa in maskiner och inventarier för att kunna bedriva sin verksamhet. Allra tydligast är detta när företaget startas, men även löpande underhåll, utbyten och uppgraderingar kräver investeringar. Dessutom måste man förstås löpande köpa in varor för att kunna sälja.
På detta område finns i Sverige en egenhet som saknas i många andra länder – man betalar ofta det pris som begärs, utan att pruta. Undantag finns för till exempel inköp av bilar, där en viss historisk sedvänja finns att diskutera priset, även om det görs med en viss försiktighet.
Många känner sig obekväma med att pruta och betalar därför hellre ett högre pris. Men det kan vara en dyr känsla!
Alla leverantörer har ett vinstpåslag, och alla vill sälja. Detta ger en möjlighet att pruta på det begärda priset. Ibland kan det röra sig om stora belopp för företaget, både i direkta inköpskostnader och i behovet av kapital för inköpen. Observera att prutandet inte enbart behöver resultera i ett lägre pris, utan även kan betyda att du får extra tillbehör vid inköpet, det vill säga mer för pengarna.
Ovan talas om att pruta på maskiner och varuinköp, men när det gäller att pruta finns inga regler. Man kan lika gärna diskutera löpande kostnader som förbrukningsmaterial, frakter och service. Det går ofta lättare att förhandla med mindre företag än med större, men ta ingenting för givet!
Det är inte farligt att försöka, och du kan träna på en leverantör som du inte normalt handlar med. Ett misslyckande där stör inga befintliga relationer, samtidigt som framgång ger en värdefull referens gentemot den ordinarie leverantören.
Att pruta upplevs ofta som en ovänlig handling, men det avgörande är hur man uppträder i diskussionen. En artig förfrågan om ett alternativ med lägre pris kan ske som ett normalt led i förhandlingarna utan att negativa känslor uppstår.
I takt med Sveriges ökade internationalisering kommer dessa utländska sedvänjor sannolikt hit i alla fall, så varför vara den siste som betalar fullt pris?