18:e oktober

Hörde inte vad fröken sa idag. Såg bara att hennes mun rörde sig. Så knackade Jonas som satt bakom mig på axeln. Först tänkte jag inte vända mig om och låtsas som ingenting men så gjorde jag det ändå för jag vet att han brukar vara en av dom snälla. Han spottade mig i ansiktet och sa att det var en hälsning från ”du vet vilka”. I hans ögon syntes att han egentligen inte ville. Jag hade gjort likadant.

Idag frågade mamma varför jag hade blå märken. Jag sa att jag hade ramlat på gympan. Tror att hon trodde mig.

Ändå gjorde dom det idag igen på rasten. Dom sa att jag hade skvallrat fast jag inte hade det. Jag fick näsblod och så tog dom min mössa och kissade på den och tvingade mig ta på den igen. När jag kom hem duschade jag och tvättade mössan och torkade den med mammas hårtork. Tror inte hon märkte nåt. Hoppas inte.

Jag borde ge tillbaks men vågar inte. Dom är två och jag en. Plus att dom slår med knuten hand fast man inte får. På film går det. Men inte när det är sanning.

Om mig själv:

1. Feg.

2. Menlös.

3. Svag.

4. Ful.

PS: Hade jag gått i samma klass som mig själv hade jag också mobbat mig. Jag är den lägsta av dom lägsta. Ett jävla missfoster. Fy fan vad jag hatar mig själv.