References

Primary Old Norse sources

Old Norse names are rendered in conventional English forms, but Icelandic forms are added in brackets when the names are first introduced. Quotations from Old Norse texts in Icelandic and in English translations are taken from the following editions.

Edda 1962. Die Lieder des Codex Regius nebst verwandten Denkmäler. Edited by G. Neckel and H. Kuhn. Heidelberg: Carl Winter Universitätsverlag [including the poems Alvíssmál, Fjǫlsvinnsmál, Grímnismál, Hávamál, Helgakviða HundingsbanaII, Hymiskviða, Hyndluljóð, Sigdrífumál, Sólarljóð, Vafþrúðnismál, and Vǫluspá].

The Poetic Edda 1996. Translated with an introdution and notes by C. Larrington. Oxford: Oxford University Press [including the poems Alvíssmál, Fjǫlsvinnsmál, Grímnismál, Hávamál, Helgakviða Hundingsbana II, Hymiskviða, Hyndluljóð, Sigdrífumál, Sólarljóð, Vafþrúðnismál, and Vǫluspá].

Snorri Sturluson. 1987. Edda. Translated and edited by A. Faulkes. London: M. Dent [including Gylfaginning and Skáldskaparmál].

— 1987. Edda: Prologue and Gylfaginning. Edited by A. Faulkes. London: Viking Society for Northern Research.

— Snorri Sturluson. 1991. Edda: Háttatal. Edited by A. Faulkes. Oxford: Clarendon Press.

— 1998. Edda: Skáldskaparmál. Edited by A. Faulkes. London: Viking Society for Northern Research.

Other primary sources and secondary literature

Aannestad, H. L. 2004. ‘Her haver det i Fortiden været et mærkeklig Sted’ – Om bygdeborger og Folktro. Primitive Tider 1998–2003:31–42.

Åberg, N. 1925. Förhistorisk nordisk ornamentik. Uppsala: Lindblad.

— 1936. Till belysande av det gotiska kulturinslaget i Mellaneuropa och Skandinavien. Fornvännen 31:264–77.

Adam av Bremen. 1984. Historien om Hamburgstiftet och dess biskopar. Translated into Swedish by E. Svenberg with comments by C. F. Hallencreutz. Pro fide et christianismo 6. Stockholm: Proprius.

Adam Bremensis. 1917. Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum. Edited by B. Schmeidler. Hamburgische Kirchengeschichte. Hannover: Hahnsche Buchhandlung.

Ahlberg, B. 1978. Mälardalens bildstenar. Seminar paper in archaeology. Stockholm: Stockholms universitet.

Äijä, K. 1999. Jordbrogravfältet – rumsliga och sociala dimensioner. In K. Andersson, A. Lagerlöf, and A. Åkerlund (eds), Forskaren i fält – en vänbok till Kristina Lamm, pp. 67–76. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Albrethsen, S. E. 1997. Logistical problems in Iron Age warfare. In Nørgård Jørgensen and Clausen 1997:210–19.

Alcock, L. 2003. Kings and warriors, craftsmen and priests in northern Britain AD 550–850. Edinburgh: Society of Antiquaries of Scotland.

Alkarp, M. 1997. Källan, lunden och templet. Adam av Bremens Uppsalaskildring i ny belysning. Fornvännen 92:155–61.

Almqvist, B. 1984. Jämtlands medeltida kyrkor. Fornvårdaren 19. Östersund: Jämtlands läns museum.

Althaus, S. 1993. Die gotländischen Bildsteine: Ein Programm. Göppinger Arbeiten zur Germanistik 588. Göppingen: Kümmerle.

Althin, C.-A. 1945. Studien zu den bronzezeitlichen Felszeichnungen von Skåne. Lund: Gleerup.

Ambrosiani, B. 1964. Fornlämningar och bebyggelse: Studier i Attundalands och Södertörns förhistoria. Uppsala: Almqvist & Wiksell.

Andersen, S. H., Lind, B., and Crumlin-Pedersen, O. 1991. Slusegårdsgravpladsen iii: Gravformer og gravskikke. Bådgravene. Jysk Arkæologisk Selskabs Skrifter XIV:3. Århus.

Andersen, S. T. and Berglund, B. E. 1994. Maps for terrestial non-tree pollen (NAP) percentages in north and central Europe 1800 and 1450 yr BP. Paläoklimaforschung 12:119–34.

Andersson, C. 2001. Gotländska bildstenar: Folkvandringstida samhällsmarkörer och religiösa indikatorer. Seminar paper in archaeology. Umeå: Umeå universitet.

Andersson, G. 1996. Valsta gravfält: Arkeologisk undersökning av RAÄ 59, Norrsunda Sn, Up. UV-Stockholm, Rapport 1997:9/1–2. Stockholm.

Andersson, G. and Skyllberg, E. 2008 (eds). Gestalter och gestaltningar: Om tid, rum och händelser på Lunda. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Andersson, K. 1995. Romartida guldsmide i Norden iii: Övriga smycken, teknisk analys och verkstadsgrupper. Aun 21. Uppsala. Institutionen för arkeologi.

Andersson, K. 1998 (ed.). Suionum Hinc Civitates: Nya undersökningar kring norra Mälardalens äldre järnålder. Occasional Papers in Archaeology 19. Uppsala: Institutionen för arkeologi och antik historia.

Andrén, A. 1985. Den urbana scenen. Städer och samhälle i det medeltida Danmark. Acta Archaeologica Lundensia 8o, no. 13. Bonn: Habelt Verlag.

— 1989. Dörrar till förgångna myter – en tolkning av de gotländska bildstenarna. In A. Andrén (ed.), Medeltidens födelse, pp. 287–319. Symposier på Krapperups borg 1. Nyhamnsläge: Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen.

— 1991. Guld och makt: En tolkning av de skandinaviska guldbrakteaternas funktion. In Fabech and Ringtved 1991:245–56.

— 1993. Doors to other worlds: Scandinavian death rituals in Gotlandic perspectives. Journal of European Archaeology 1:33–56.

— 1997. I Platons skugga – intryck av den efterantika arkeologin i Grekland. META – Medeltidsarkeologisk tidskrift 1997(3):3–36.

— 1998a. Between artifacts and texts: Historical archaeology in global perspective. New York: Plenum Press.

— 1998b. Från antiken till antiken. Stadsvisioner i Skandinavien före 1700. In S. Thorman and M. Hagdahl (eds), Staden, himmel eller helvete. Tankar om människan i staden, pp. 142–84. Stockholm: Informationsförlaget.

— 1999. Landscape and settlement as utopian space. In C. Fabech and J. Ringtved (eds), Settlement and landscape, pp. 383–93. Jutland Archaeological Society. Aarhus: Aarhus University Press.

— 2000a. Re-reading embodied texts: An interpretation of rune-stones. Current Swedish Archaeology 8:7–32

— 2000b. Ad sanctos: De dödas plats under medeltiden. Hikuin 7–26.

— 2002. Platsernas betydelse: Norrön ritual och kultplatskontinuitet. In K. Jennbert, A. Andrén, and C. Raudvere (eds), Plats och praxis: Studier av nordisk förkristen ritual. pp. 299–342. Vägar till Midgård 2. Lund: Nordic Academic Press.

— 2004. I skuggan av Yggdrasil: Trädet mellan idé och realitet i nordisk tradition. In Andrén et al. 2004:389–430.

— 2006. A world of stone: Warrior culture, hybridity, and Old Norse cosmology. In Andrén et al. 2006:33–8.

— 2007a. Behind heathendom: Archaeological studies of Old Norse religion. Scottish Archaeological Journal 27(2):105–38.

— 2007b. A petrified patchwork: The rune-stone at Karlevi and the early history of Öland. In B. Hårdh, K. Jennbert, and D. Olausson (eds), On the road: Studies in honour of Lars Larsson, pp. 295–300. Acta Archaeologica Lundensia 4o, no. 26. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

— 2010. Vem lät bygga kyrkorna på Gotland? Saga och Sed 2009:31–59.

— 2011a. Det medeltida Gotland: En arkeologisk guidebok. Lund: Historiska Media.

— 2011b. Betydelsen av främmande unga män. In A. Andrén 20131–43.

— 2011c. (ed.) Förmodern globalitet: Essäer om rörelse, möten och fjärran ting under 10000 år. Lund: Nordic Academic Press.

— 2012a. Servants of Thor? The Gotlanders and their gods. In M. Kaplan and T. R. Tangherlini (eds), News from other worlds: Studies in Nordic folklore, mythology and culture in honour of John F. Lindow, pp. 92–100. Berkeley & Los Angeles: North Pinehurst Press.

— 2012b. From sunset to sunset: An interpretation of the early Gotlandic picture stones. Gotländskt Arkiv 84:49–58.

Andrén, A. and Carelli, P. 2006 (eds). Odens öga: Mellan makter och människor i det förkristna Norden. Helsingborg: Dunkers kulturhus.

Andrén, A., Jennbert, K., and Raudvere, C. 2004 (eds). Ordning mot kaos: Studier av nordisk förkristen kosmologi. Vägar till Midgård 4. Lund: Nordic Academic Press.

Andrén, A., Jennbert, K., and Raudvere, C. 2006 (eds). Old Norse religion in long-term perspectives: Origins, changes, interactions. Vägar till Midgård 8. Lund: Nordic Academic Press.

Aner, E. and Kersten, K. 1976. Die Funde der älteren Bronzezeit des nordischen Kreises in Dänemark, Schleswig-Holstein und Niedersachsen, iii: Holbæk, Sorø und Præstø Amter. Copenhagen: Nationalmuseet.

Anjou, S. 1935. Fornborgarnas betydelse ur etnografisk synpunkt. Rig 1935:1–12.

Anke, B. and Externbrink, H. 2007 (eds). Attila und die Hunnen. Stuttgart: Theiss.

Arbman, H. 1940 Birka: Untersuchungen und Studien, i: Die Gräber. Stockholm: Kungliga Vitterhets- Historie- och Antikivitets Akademien.

Arnberg, A. 2007. Där människor, handling och tid möts: En studie av det förromerska landskapet på Gotland. Stockholm Studies in Archaeology 42. Stockholm: Institutionen för arkeologi och antikens kultur.

Arne, T. J. 1902. Huru gammal är ristningen å Häggebystenen? Svenska fornminnesföreningens tidskrift 11:321–6.

— 1938. Domarringar äro gravar. Fornvännen 33:165–77.

Arrhenius, B. 1969. Zum symbolischer Sinn des Almandin im frühen Mittelalter. Frühmittelalterliche Studien 3:47–59.

— 1994. Järnåldern. In Signums svenska konsthistoria I:163–225. Lund: Signum.

Arrhenius, B. and Eriksson, G. 2006. Gulldens hög i Husby-Långhundra. Stockholm: Rapporter från Arkeologiska forskningslaboratoriet 6.

Arrhenius, B. and Holmqvist, V. 1960. En bildsten revideras. Fornvännen 55:173–92.

Asad, T. 1993 Genealogies of religion: Discipline and reason of power in Christianity and Islam. Baltimore: Johns Hopkins University Press.

Aveni, A. 2008. People and the sky: Our ancestors and the cosmos. London: Thames & Hudson.

Axboe, M. 1982. The Scandinavian gold bracteates. Studies on their manufacture and regional variations. With a supplement to the catalogue of Mogens B. Mackeprang. Acta Archaeologica 52:3–87.

— 1999. The year 536 and the Scandinavian gold hoards. Medieval Archaeology 43:186–8.

— 2001. Året 536. Skalk 2001(4):28–32.

— 2007. Brakteatstudier. Nordiske fortidsminder B25. Copenhagen: Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab.

Bachrach, B. S. 1997. The imperial roots of Merovingian military organization. In Nørgård Jørgensen and Clausen 1997:25–31.

Bäck, M. and Hållans Stenholm, A.-M. 2012. Lilla Ullevi – den heliga platsens geografi. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Baillie, M. G. L. 1999. Exodus to Arthur: Catastrophic encounters with comets. London: Batsford.

Baitinger, H. 1999. Waffen und Bewaffnung aus der Perserbeute in Olympia. Archäologischer Anzieger 1999:125–39.

Bauchhenss, G. and Noelke, P. 1981. Die Iupitersäulen in den germanischen Provinzen. Cologne: Rheinland-Verlag.

Beck, H. 1986. Das Problem der bitheriophoren Personennamen im Germanischen. In Roth 1986:303–15.

Becker, C. J. 1971. ‘Mosepotter’ fra Danmarks jernalder: Problemer omkring mosefundne lerkar og deres tolkning. Aarbøger for Nordisk Oldkyndighed og Historie 1971:5–60.

Beckmann, B. 1995. Die germanischen Funde in der Kastellen des Taunuslimes und ihre Beziehungen zum Fundgut in der Germania libera. In U. Lund Hansen 1995:410–13.

Behr, C. 1991. Die Beizeichen auf den völkerwanderungszeitliche Goldbrakteaten. Europäische Hochschulschriften, Reihe 38, Archäologie 38. Frankfurt am Main: Lang.

— 2011. Forschungsgeschichte. In Heizmann and Axboe 2011:153–229.

Bell, C. M. 1992. Ritual theory, ritual practice. Oxford: Oxford University Press.

Bemmann, J. 2007. Hinweise auf Kontakte zwischen dem hunnischen Herrschaftsbereich in Südosteuropa und dem Norden. In Anke and Externbrink 2007:177–81.

Benedictow, O., Dahlerup, T., and Lindholm, K.-G. 1971 (eds). Den nordiske adel i senmiddelalderen: Struktur, funktioner og internordiske relationer. Copenhagen: Nordiska historikermötet 15.

Benneth, S., Ferenius, J., Gustavson, H., and Åhlén, M. 1994 (eds). Runmärkt från brev till klotter: Runorna under medeltiden. Stockholm: Carlssons.

Bennett, A. 1987. Graven: Religiös och social symbol. Strukturer i folkvandringstidens gravskick i Mälarområdet. Theses and Papers in North-European Archaeology 18. Stockholm: Arkeologiska institutionen.

Berglund, B. E. 1991 (ed.). The cultural landscape during 6000 years in southern Sweden. Ecological Bulletins 41. Copenhagen: Munksgaard International.

Berglund, B. E., Lagerås, P., and Regnéll, J. 2002. Odlingslandskapets historia i Sydsverige – en pollenanlytisk syntes. In B. E. Berglund and K. Börjesson (eds), Markens minnen: Landskap och odlingshistoria på småländska höglandet under 6000 år, pp. 150–74. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Bergström, E. 1979. Bäcka stenar – om domarringsfrågan. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1979–80:289–95.

Bertell, M. 2003. Tor och den nordiska åskan: Föreställningar kring världsaxeln. Stockholm: Religionshistoriska institutionen.

— 2006. Where does Old Norse religion end? Reflections on the term Old Norse religion. In Andrén et al. 2006:298–302.

Bertilsson, U. 1987. The rock carvings of northern Bohuslän: Spatial structures and social symbols. Stockholm Studies in Archaeology 7. Stockholm: Arkeologiska institutionen.

Beskow Sjöberg, M. 1987 (ed.). Ölands järnåldersgravfält I. Stockholm: Statens historiska museum.

Best, W., Gensen, R. and Hömberg, P. R. 1999. Burgenbau in einer Grenzregion. In C. Stiegemann and M. Wernhoff (eds), 799 – Kunst und Kultur der Karolingerzeit: Karl der Grosse und Papst Leo III in Paderbarn. Beiträge zum Katalog der Ausstellung Paderborn 1999, pp. 328–45. Mainz: Zabern.

Bevan-Jones, R. 2002. The ancient yew: A history of Taxus baccata. Macclesfield: Windgather Press.

Biezais, H. 1975. Baltische Religion. In Å. V. Ström and H. Biezais (eds), Geramische und Baltische Religion. Die Religionen der Menschheit 19,1. Stuttgart: Kohlhammer.

Birge, D. 1994. Trees in the landscape of Pausanias’ Periegesis. In S. E. Alcock and R. Osborne (eds), Placing the gods: Sanctuaries and sacred space in ancient Greece, pp. 231–45. Oxford: Clarendon Press.

Boessneck, J. von, Driesch, A. von den and Stenberger, L. 1979 (eds), Eketorp: Befestigung und Siedlung auf Öland/Schweden. Die Fauna. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien.

Böhme, H. W. 1986. Bemerkungen zum spätrömischen Militärstil. In Roth 1986:25–49.

Boman, Å. 1982. Fornborgar i Västmanlands län. Västmanlands fornminnesförenings och Västmanlands läns museums årsskrift 60:98–120.

Borg, K. 1998 (ed.). Eketorp III. Den medeltida befästningen på Öland. Artefakterna. Stockholm: Kungl. Vitterhets- historie- och antikvitetsakademien.

Borg, K., Näsman, U., and Wegraeus, E. 1976 (eds), Eketorp: Fortification and settlement on Öland/Sweden. The monument. Stockholm: Kungl. Vitterhetshistorie- och antikvitetsakademien.

Bourdieu, P. 1990. The logic of pratice. Stanford: Stanford University Press.

Bradley, R. 2000. An archaeology of natural places. London: Routledge.

Bratt, P. 2008. Makt uttryckt i jord och sten: Stora högar och maktstrukturer i Mälardalen under järnåldern. Stockholm Studies in Archaeology 46. Stockholm: Institutionen för arkeologi och antikens kultur.

Brinch Madsen, H. 1975 En nordjysk kvindegrav fra omkring 400 e. K. Hikuin 2:123–30

Brink, S. 2001. Mythologizing landscape: Place and space of cult and myth. In M. Strausberg, O. Sundqvist, and A. van Nahl (eds), Kontinuitäten und Brücke in der Religionsgeschichte, pp. 76–112. Ergänzungsbände zum Reallexikon der Germanischen Altertumskunde. Berlin: de Gruyter.

— 2004. Mytologiska rum och eskatologiska föreställningar i det vikingatida Norden. In Andrén et al. 2004:291–316.

— 2007. How uniform was the Old Norse religion? In J. Quinn, K. Heslop, and T. Wills (eds), Learning and understanding in the Old Norse world: Essays in honour of Margaret Clunies Ross, pp. 105–35. Turnhout: Brepols.

Brøgger, A. W. 1916. Borrefundet og Vetsfoldskongenes graver. Videnskabs-Selskabet i Christiania Skrifter 2(1):1–67.

Brøndsted, J. 1954. Guldhornene. Copenhagen: Nationalmuseet.

Brosseder, U. and Miller, B. K. 2011 (eds). Xiongnu archaeology: Multidisciplinary perspectives of the first steppe empire in inner Asia. Bonn Contributions to Asian Archaeology 5, pp. 333–40. Bonn: Vor- und Frühgeschichtliche Archäologie.

Bugge, S. 1881–9. Studier over de nordiske Gude- og Heltesagns Oprindelse. Christiania: Feilberg & Landmark.

Buisson, L. 1976. Der Bildstein Ardre VIII auf Gotland: Göttermythen, Heldensagen und Jenseitsglaube der Germanen im 8. Jahrhundert n. Chr. Abhandlungen der Akademie der Wissenschaften in Göttingen. Philologisch-Historische Klasse, Dritte Folge 102. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht.

Carlie, A. 1994. På arkeologins bakgård: En bebyggelsearkeologisk undersökning i norra Skånes inland baserad på synliga gravar. Acta Archaeologica Lundensia, 8o no. 22. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

— 1998. Käringsjön: A fertility sacrificial site from the late Roman Iron Age in south west Sweden. Current Swedish Archaeology 6:17–37.

— 2009a. Käringsjön – en gammal fyndplats i ny belysning. In Carlie 2009b:225–63.

— 2009b (ed.). Järnålderns rituella platser. Utskrift 9. Halmstad: Stiftelsen Hallands länsmuseer.

Carlsson, D. 1979. Kulturlandskapets utveckling på Gotland. Meddelanden från kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet B49. Visby: Press.

Carlsson, M. 1990. En studie av undersökta treuddar i Mälardalen och Östergötland. Seminar paper. Stockholm: Stockholms universitet.

Carman, J. 1997 (ed.). Material harm: Archaeological studies of war and violence. Glasgow: Cruithne Press.

Carman, J. and A. Harding 1999 (eds). Ancient warfare: Archaeological perspectives. Stroud: Sutton.

Cassel, K. 1998. Från grav till gård: Romersk järnålder på Gotland. Stockholm Studies in Archaeology 16. Stockholm: Arkeologiska institutionen.

— 2008. Det gemensamma rummet: Migrationer, myter och möten. Södertörn Archaeological Studies 5. Huddinge: Institutionen för kultur och kommunikation.

Christensen, A. E. 1976. Danmark, Norden og Østersøen: Udvalgte afhandlinger. Copenhagen: Den danske historiske forening.

Clanchy, M. T. 1979. From memory to written record: England 1066–1307. London: Edward Arnold.

Clover, C. J. and Lindow, J. 1985 (eds). Old Norse-Icelandic literature: A critical guide. Ithaca: Cornell University Press.

Clunies Ross, M. 1994. Prolonged echoes: Old Norse myths in a medieval northern society, i: The myths. The Viking Collection 7. Odense: Odense University Press.

— 1998. Prolonged echoes: Old Norse myths in a medieval northern society, ii: The reception of Norse myths in medieval Iceland. The Viking Collection 10. Odense: Odense University Press.

— 2005. A history of Old Norse poetry and poetics. Cambridge: Brewer.

— 2007 (ed.). Poetry on Christian subjects. Skaldic Poetry of the Scandinavian Middle Ages 7. Turnhout: Brepols.

— 2011. Images of Norse Cosmology. In D. Anlezark (ed.), Myths, legends, and heroes: Essays on Old Norse and Old English literature in honour of John McKinnell, pp. 53–73. Toronto: University of Toronto Press.

Cöllen, S. 2011. Der rätselschafte Gott: Heimdallr im Licht altnordischer Vorstellungen von Ahnen und Ordnung. Uppsala: Teologiska institutionen.

Collinder, B. 1926. Ett nytt uppslag i den fornnordiska religionsforskningen. Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri 2:220–30.

Coomaraswamy, A. K. 1938. The inverted tree. Quarterly Journal of the Mythic Society 29(2):1–38.

Crumlin-Pedersen, O. and Munch Tye, B. 1995 (eds). The ship as symbol in prehistoric and medieval Scandinavia. Copenhagen: Nationalmuseet.

Cunliffe, B. W. 1997. The ancient Celts. London: Penguin.

Damell, D. 1985. Rösaring and a Viking Age Cult Road. In M. Backe, I. Bergman Hennix, L. Forsberg, L. Holm, L. Liedgren, A.-K. Lindqvist, I.-M. Mulk, M. Nejati, P. Perstrand, and P. H. Ramqvist (eds), In Honorem Evert Baudou, pp. 171–85. Archaeology and Environment 4. Umeå: Department of Archaeology.

— 1993. Hillforts and state formation. In G. Arwidsson, A.-M. Hansson, L. Holmquist Olausson, B. M. Johansson, M. Klockhoff, K. Lidén and H.-Å. Nordström (eds), Sources and resources: Studies in honour of Birgit Arrhenius. Rixensart: Pact 38:53–64.

Damell, D. and Lorin O. 1985. Om fornborgsundersökningar i nordvästra Södermanland. Tor 20:229–36.

Davidson, H. R. E. 1988. Myths and symbols in pagan Europe: Early Scandinavian and Celtic religions. Manchester: MUP.

Deichmann, F. W. 1983. Einführung in die christliche Archäologie. Darmstadt: Wissenschaftliche Buchgesellschaft.

Dobat, A. S. 2009. En gave til Veleda. Om en magtfuld spåkvinde og tolkningen af de sydskandinaviske krigsbytteofringer. Kuml 2009:127–52.

Domeij Lundborg, M. 2006. Bound animal bodies: Ornamentation and skaldic peotry in the process of Christianization. In Andrén et al. 2006:39–44.

Douglas, M. 1966. Purity and danger: An analysis of concepts of pollution and taboo. London: Routledge & Kegan Paul.

Drobin, U. 1989. Indoeuropeerna i myt och forskning. In L. Larsson and B. Wyszomirska (eds), Arkeologi och religion, pp. 43–55. Report Series 34. Lund: Arkeologiska institutionen.

— 1991. Mjödet och offersymboliken i fornnordisk religion. In L. Bäckman, U. Drobin and P.-A. Berglie (eds), Studier i religionshistoria tillägnade Åke Hultkrantz professor emeritus den 1 juli 1986, pp. 97–141. Löberöd: Plus ultra.

Drobin, U. and Keinänen, M.-L. 2001. Frey, Veralden almai och Sampo. In M. Strausberg, O. Sundqvist and A. van Nahl (eds), Kontinuitäten und Brücke in der Religionsgeschichte pp. 136–69. Ergänzungsbände zum Reallexikon der Germanischen Altertumskunde. Berlin: de Gruyter

DuBois, T. A. 1999. Nordic religions in the Viking Age. Philadelphia: University of Pennsylvania Press.

Dumézil, G. 1973. Gods of the ancient Northmen. Berkeley & Los Angeles: University of California Press.

Düwel, K. 1985. Das Opferfest von Lade: Quellenkritische Undersuchungen zur germanische Religionsgeschichte. Wiener Arbeiten zur germanischen Altertumskunde und Philologie 27. Vienna: Halosar.

Dybeck, R. 1865. Runa: En skrift för Nordens fornvänner. Stockholm.

Edgren, B. 1979 (ed.). Eketorp – den befästa byn på Ölands Alvar. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Edsman, C.-M. 1944. Arbor inversa. Religion und Bibel 3:5–33.

Ekengren, F. 2009. Ritualization – hybridization – fragmentation: The mutability of Roman vessels in Germania Magna AD 1–400. Acta Archaeologica Lundensia 4o, no. 28. Lund: Institutionen för arkeologi och antikens historia.

Eliade, M. 1958. Patterns in comparative religion. London: Sheed & Ward.

Elton, H. 1996. Warfare in Roman Europe, AD 350–425. Oxford: Oxford University Press.

Engdahl, K. and Kaliff, A. 1996 (eds). Religion från stenålder till medeltid. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar 19. Linköping: Riksantikvarieämbetet.

Engström, J. 1984. Torsburgen: Tolkning av en gotländsk fornborg. Aun 6. Uppsala: Uppsala University, Institute of North European Archaeology.

— 1991. Fornborgarna och samhällsutvecklingen under mellersta järnåldern. In Fabech and Ringtved 1991:267–76.

Erä-Esko, A 1965. Germanic animal art of Salin’s style I in Finland. Finska fornminnesföreningens tidskrift 63.

Erööl-Erdene, C. 2011. Animal style silver ornaments of the Xiongnu period. In U. Brosseder and B. K. Miller 2011:333–40.

Fabech, C. 1991a. Neue Perspektiven zu den Funden von Sösdala und Fulltofta. Studien zur Sachsenforschung 7:121–35.

— 1991b. Samfundsorganisation, religiøse ceremonier og regional variation. In Fabech and Ringtved 1991:283–303.

— 2009. Fra ritualiseret tradition til institutionaliserede ritualer. In Carlie 2009b:317–42.

— 2011. War and rituals: Changes in rituals and transformations of power. In T. A. S. M. Panhuysen (ed.), Transformations in north-western Europe (AD 300–1000), pp. 27–36. Neue Studien zur Sachsenforschung 3. Hannover: Niedersächsisches Landesmusem.

Fabech, C. and Ringtved, J. 1991 (eds), Samfundsorganisation og regional variation: Norden i romersk jernalder og folkevandringstid. Jysk Arkæologisk Selskabs Skrifter 27. Aarhus: Aarhus Universitetsforlag.

Fagerlie, J. 1967. Late Roman and Byzantine solidi found in Sweden and Denmark. New York: Numismatic Notes and Monographs 157.

Fallgren, J.-H. 1993. The concept of the village in Swedish archaeology. Current Swedish Archaeology 1:59–86.

— 1998. Hus och gård på Öland. Bebyggelsehistorisk tidskrift 33:63–76.

— 2006. Kontinuitet och förändring: Bebyggelse och samhälle på Öland 200–1300 e Kr. Aun 35. Uppsala: Institutionen för arkeologi och antik historia.

— 2008. Fornborgar, bebyggelse och odlingslandskap. In Tegnér 2008b:119–36.

Feldt, B. 2005. Synliga och osynliga gränser: Förändringar i gravritualen under yngre bronsålder – förromersk järnåder i Södermanland. Stockholm Studies in Archaeology 37. Stockholm: Institutionen för arkeologi och antikens kultur.

Fidjestøl, B. 1979. Sólarljóð: Tyding og tolkningsgrunnlag. Bergen: Universitetsforlaget.

Fischer, C. 2007. Tollundmanden – gaven til guderne: Mosefund fra Danmarks forhistorie. Højbjerg: Hovedland.

Fischer, S. 2005. Roman imperialism and runic literacy: The westernization of northern Europe (150–800 AD). Aun 33. Uppsala: Institutionen för arkeologi och antik historia.

Fischer, T. 1999. Die Römer in Deutschland. Stuttgart: Theiss.

Flygare, L. 2000. Fornborgens omvärdering. Seminar paper. Uppsala: Uppsala universitet.

Ford, B., Deakin, P., and Walker, M. 2002. The tri-radial cairns of Northumberland. Current Archaeology 182:82–5.

Forssander, J. E. 1937. Provinzialrömisches und germanisches: Stilstudien zu den schonischen Funden von Sösdala und Sjörup. Meddelanden från Lunds universitets historiska museum 1937:11–100.

Fredell, Å. 2003. Bildbroar: Figurativ bildkommunikation av ideologi och kosmologi under sydskandinavisk bronsålder och förromersk järnålder. Gotarc B 25. Gothenburg: Institutionen för arkeologi.

Freeden, U. von, Friesinger H., Wamers E. 2009 (eds). Glaube, Kult und Herrschaft: Phänomene des Religiösen im 1. Jahrtausend n. Chr. in Mittel- und Nordeuropa. Kolloquien zu Vor- und Frühgeschichte, 12. Bonn: Habelt.

Fries, S. 1957. Studier över nordiska trädnamn. Uppsala: Almqvist & Wiksell.

Fritz, J. M. and Mitchell G. 1987. Interpreting the plan of a medieval Hindu capital, Vijayanagara. World Archaeology 19:105–29.

Gaimster, M. 1998. Vendel period bracteates on Gotland: On the significance of Germanic art. Acta Archaeologica Lundensia, 8o, no. 27. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Gansum, T. 1999. Mythos, logos, ritus: Symbolisme og gravskikk i lys av gudediktene i den eldre Edda. In I. Fuglestvedt, T. Gansum, and A. Opedal (eds), Et hus med mange rom, pp. 439–505. AmS-rapport 11 B. Stavanger: Arekologisk museum i Stavanger.

Geertz, C. 1973. The interpretation of cultures: Selected essays. New York: Basic Books.

Gell, A. 1993. Wrapping in images: Tattooing in Polynesia. Oxford: Oxford University Press.

Gelling, P. and Davidson, H. E. 1969. The chariot of the sun and other rites and symbols of the northern Bronze Age. London: Phoenix House.

Gihl, G. 1918. Upplands fornborgar: En antikvariskt-topografisk beskrivning. Upplands fornminnesförenings tidskrift 33:33–88.

Gissel, S., Jutikkala, E., Österberg, E., Sandnes, J., and Teitsson, B. 1981 (eds). Desertion and land colonization in the Nordic countries, c.1300–1600. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Gjessing, G. 1943. Hesten i førhistorisk kunst og kultus. Viking 1943:1–143.

Glob, P. V. 1967. Danske oldtidsminder. Copenhagen: Gyldendal.

Glørstad, H. and Hedeager, L. 2009 (eds). Six essays on the materiality of society and culture. Gothenburg: Bricoleur Press.

Goldhahn, J. 1999. Sagaholm: Hällristningar och gravritual. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 11 and Jönköpings läns museum, rapport 41. Umeå: Arkeologiska institutionen.

Goldhahn, J., Wikell, R., Broström, S.-G., and Ihrestam, K. 2012. Bronsålderns hällbilder i Tjust. In V. Palm (ed.) Västerviks historia: Förhistoria och arkeologi I. Årsbok för Tjustbygdens Kulturhistoriska Förening 68: 35–67.

Görman, M. 1998. Folkvandringstida stenkonst på Gotland: Uttryck för nordisk forntidstro?Svensk religionshistorisk årsbok 7:47–75.

Göthberg, H. 2007. Mer än bara hus och gårdar. In H. Göthberg (ed.), Hus och bebyggelse i Uppland: Delar av förhistoriska sammanhang, pp. 403–47. Arekologi E4 Uppland, Studier 3. Uppsala: Riksantikvarieämbetet, Societas Archaeologica Upsaliensis and Upplandsmuseet.

Grane, T. 2007 (ed.). Beyond the Roman frontier: Roman influences on the northern Barbaricum. Analecta Romana Instituti Danici, Supplementum 39. Rome: Edizioni Quasar.

Granlund, J. 1939. Hartstätning till svepta kärl under äldre järnåldern. Fornvännen 34:257–87.

Gräslund, B. 2008. Fimbulvintern, Ragnarök och klimatkrisen år 536–537 e. Kr. Saga och Sed 2007: 93–123.

Grav Ellingsen, E. J. 2003. Trekantede og stjerneformede anlegg i Trøndelag: En studie av symbolikk og funksjon. Seminar paper. Trondheim: Vitenskapsmuseet.

Gregory, T. E. 1994. Archaeological and theoretical considerations on the transition from Antiquity to the Middle Ages in the Aegean Area. In N. Kardulias (ed.), Beyond the site: Regional studies in the Aegean area, pp. 137–59. Lanham, New York: University Press of America.

Grimm, O. 2001. Norwegian boathouses from the Late Roman and Migration periods: An analysis of their military function. In B. Storgaard (ed.), Military aspects of the aristocracy in barbaricum in the Roman and early Migration periods, pp. 55–66. Studies in Archaeology and History 5. Copenhagen: Nationalmuseet.

Guber. S. 2011. Die Bildsteine Gotlands der Völkerwanderungs- und Vendelzeit als Spiegel frühgeschichtlicher Lebenswelten. BAR International Series 2257. Oxford: Archaeopress.

Gunnell, T. 2001. Hof, halls, goðar and dwarves: An examination of the ritual space in the pagan Icelandic hall. Cosmos 17(1):3–36.

— forthcoming. How high was the High One? The role of Óðinn in Pre-Christian Icelandic society. In S. Brink (ed.), Myth and theory in the Old Norse world. Turnhout: Brepols.

Gurevich, A. J. 1969. Space and time in the Weltmodell of the Old Scandinavian peoples. Medieval Scandinavia 2:42–53.

— 1985. Categories of medieval culture. London: Routledge & Kegan Paul.

Gustafsson, G. 1999. Evocatio deorum: Historical and mythical interpretations of ritualised conquests in the expansion of ancient Rome. Uppsala: Teologiska institutionen.

Haas, J. 1990 (ed.). The anthropology of war. Cambridge: Cambridge University Press.

Habbe, P. 2005. Att se och tänka med ritual: Kontrakterande ritualer i de isländska släktsagorna. Vägar till Midgård 7. Lund: Nordic Academic Press.

Hagberg, U.-E. 1967a. The archaeology of Skedemosse 1. The excavations and finds of a Öland fen, Sweden. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

— 1967b. The archaeology of Skedemosse 2. The votive deposits in the Skedemosse fen and their relation to the Iron Age settlement on Öland, Sweden. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Häggström, L. 2007. Den folkvandringstida ‘krisen’ i ett lokalperspektiv. In L. Häggström (ed.), Öggetorp och Rogberga: Vägar till småländsk förhistoria, pp. 183-200. Jönköping: Jönköpings läns museum.

Hållans Stenholm, A.-M. 2006. Past memories. Spatial returning as ritualized remembrance. In Andrén et al. 2006:341–5.

Hallberg, G. 1985. Ortnamn på Öland. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Hallberg, P. 1952. Världsträdet och världsbranden: Ett motiv i Völuspá. Arkiv för nordisk filologi 67:145–55.

Halsall, G. 1989. Anthropology and the study of pre-conquest warfare and society: The ritual war in Anglo-Saxon England. In S. Chadwick Hawkes (ed.), Weapons and warfare in Anglo-Saxon England, pp. 155–77. Oxford University Committee for Archaeology, Monograph. Oxford: Oxbow Books.

— 2003. Warfare and society in the barbarian West. London: Routledge.

Hamilton, J, 2012. Bildstenar i mälarområdet: Uppställning, destruktion och övertäckning. Gotländsk arkiv 84:161–70.

Hårdh, B. and Larsson, L. 2002 (eds). Central places in the Migration and Merovingian Periods: Papers from the 52nd Sachsensymposium, Lund, August 2001. Uppåkrastudier 6, Acta Archaeologica Lundensia, 8o, no. 39. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Harrison, D. 2000. Stora döden: Den värsta katastrof som drabbat Europa. Stockholm: Ordfront.

Haseloff, G. 1981. Die germanische Tierornamentik der Völkerwanderungszeit: Studien su Salin’s Stil I. 3 vols. Berlin: de Gruyter.

Hastrup, K. 1985. Culture and history in medieval Iceland: An anthropological analysis of structure and change. Oxford: Clarendon Press.

Hauck, K. 1970. Goldbrakteaten aus Sievern: Spätantike Amulett-Bilder der ‘Dania Saxonica’ und die Sachsen-‘origo’ bei Widukind von Corvey. Münstersche Mittelalter-Schriften 1. Munich: Wilhelm Fink.

— 1984. Dioskuren. 4. Dioskurendarstellungen des Nordens seit den Goldhörnern von Gallehus. Reallexikon der germanischen Altertumskunde 5:484– 94. Berlin: de Gruyter.

— 1992. Der religions- und sozialgeschichtliche Quellenwert der völkerwanderungszeitlichen Goldbrakteaten. In H. Beck, D. Ellmers, and K. Schier (eds), Germanische Religionsgeschichte: Quellen und Quellenprobleme, pp. 229–69. Ergänzungsbände zun Reallexikon der germanischen Altertumskunde 5. Berlin: de Gruyter.

— 2011. Die Bildformeln der Goldbrakteaten in ihren Leitvarianten. In Heizmann and Axboe 2011:61–152.

Hauck, K., Axboe, M., Düwel, K., and Padberg, L. von 1985–9. Die Goldbrakteaten der Völkerwanderungszeit: Ikonographischer Katalog 1–3. Münstersche Mittelalterschriften 24:1–3. Münster: Fink.

Hauptman Wahlgren, K. 2002. Bilder av betydelse: Hällristningar och bronsålderslandskap i nordöstra Östergötland. Stockholm Studies in Archaeology 23. Lindome: Bricoleur Press.

Hawkes, C. 1954. Archaeological theory and method: Some suggestions from the Old World. American Anthropologist 56:155–68.

Heather, P. 1995. The Huns and the end of the Roman Empire in the Western Europe. English Historical Review 110:4–41.

Hedeager, L. 1979. A quantitative analysis of Roman imports in Europe north of the Limes (0–400 AD) and the question of Roman-Germanic Exchange. In K. Kristiansen and C. Paludan-Müller (eds), New Directions in Scandinavian Archaeology, pp. 191–216. Lyngby: National Museum of Denmark.

— 1997. Skygger af en anden virkelighed: Oldnordiske myter. Copenhagen: Samleren.

— 2001. Asgard reconstructed? Gudme – a ‘central place’ in the North. In M. de Jong and F. Theuws (eds), Topographies of power in the early Middle Ages, pp. 467–507. Leiden: Brill.

— 2004. Dyr og mennesker – mennesker og andre dyr: Dyreornamentikkens transcendentale realitet. In Andrén et al. 2004:219–52.

— 2007. Scandinavia and the Huns: An interdisciplinary approach to the Migration era. Norwegian Archaeological Review 40(1):42–58.

— 2011. Iron Age myth and materiality: An archaeology of Scandinavia AD 400–1000. Oxford: Routledge.

Hedenstierna-Jonson, C. 2006. The Birka warrior: The material culture of martial society. Thesis and Papers in Scientific Archaeology 8. Stockholm: Department of Archaeology and Classical Studies, Stockholm University.

Hegardt, J. 1991. Patrilateralt samhälle, hemliga sällskap och monumentala byggnader: En analys av en gotländsk fornborg. Tor 23: 55–84.

Heizmann, W. and Axboe, M. 2011 (eds). Die Goldbrakteaten der Völkerwanderungszeit. Auswertung und Neufunde. Berlin: de Gruyter.

Hellberg, L. 1967. Kumlabygdens ortnamn och äldre bebyggelse. Kumlabygden. Forntid – nutid – framtid, iii: Ortnamn och äldre bebyggelse. Kumla: Kumla kommun.

Hendy, M. F. 1985. Studies in the Byzantine monetary economy c.300–1450. Cambridge: Cambridge University Press.

Hermann, P. 2005 (ed.). Literacy in medieval and early modern Scandinavian culture. The Viking Collection 16. Odense: Syddansk universitetsforlag.

Hernæs, P. 1999. Dommedagssteinen ved Avaldsnes kirke. In I. Fuglestvedt, T. Gansum, and A. Opedal (eds), Et hus med mange rom pp. 121–34. AmS-rapport 11 A. Stavanger: Arkeologisk Museum i Stavanger.

Herschend, F. 1980. Myntat och omyntat guld: Två studier i ölandska guldfynd. Uppsala: Gustavianum.

— 1985. Fällgallerporten i Eketorp II, Öland. Tor 20:165–216.

— 1997. Livet i hallen: Tre fallstudier i den yngre järnålderns aristokrati. Occasional Papers in Archaeology 14. Uppsala: Institutionen för arkeologi och antik historia.

— 2003. Krig, offerfynd och samhälle i 200-talets Sydskandinavien. Fornvännen 98:312–16.

— 2011. The early Iron Age in south Scandinavia: Social order in settlement and landscape. Occasional papers in archaeology 46. Uppsala: Institutionen för arkeologi och antik historia.

Hildebrand, H. 1872. Tors hammare. Kongliga Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens Månadsblad 1:49–55.

— 1898–1903. Sveriges Medeltid iii. Stockholm: P. A Norstedt & söner.

Hildebrandt, M. 1985. En kyrka byggd på hednisk grund? Populär arkeologi 1985(4):9–13.

— 1989. Frösö kyrka byggd på hednisk grund? In O. Hemmendorff (ed.), Arkeologi i fjäll, skog och bygd, ii: Järnålder och medeltid, pp. 153–66. Fornvårdaren 24. Östersund: Jämtlands läns museum.

Hill, J. D. 1993. Can we recognise a different European past? A contrastive archaeology of later prehistoric settlements in southern England. Journal of European Archaeology 1:57–75.

Hodder, I. 1986. Reading the past: Current approches to interpretation in archaeology. Cambridge: Cambridge University Press.

— 2012 (ed.). Archaeological theory today. 2nd edn. Cambridge: Polity Press.

Hofrén, M. 1948. Ölandska byar och gårdar. In B. Palm (ed.), Öland 1, pp. 399–475. Kalmar: Dillbergska Bokhandeln.

Hofsten, N. von 1957. Eddadikternas djur och växter. Skrifter utgivna av Kungliga Gustav Adolfs Akademien 30. Uppsala: Lundequistska.

Høilund Nielsen, K. 1991. Centrum og periferi i 6.–8. årh. Territoriale studier af dyrestil og kvindesmykker i yngre germansk jernalder i Syd- og Østskandinavien. In P. Mortensen and B. M. Rasmussen (eds), Fra stamme til stat 2. Høvdingesamfund og kongemagt, pp. 127–71. Højbjerg: Jysk Arkæologisk Selskab.

Holmbäck, Å. and Wessén, E. 1943 (eds). Skånelagen och Gutalagen. Svenska Landskapslagar 4. Stockholm: Geber.

Holmberg (Harva after 1927), U. 1922–3. Der Baum des Lebens. Annales Academiae Scientiarum Fenniae B XVI:3. Helsinki: Finnish Academy of Science.

Holmquist Olausson, L. and Olausson, M. 2009. (eds) The martial society: Aspects of warriors, fortifications and social change in Scandinavia. Theses and Papers in Archaeology B:11. Stockholm: Arkeologiska forskningslaboratoriet.

Holmqvist, W. 1951. Tauschierte Metallarbeiten des Nordens aus Römerzeit und Völkerwanderungszeit. Kungliga vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, handlingar 70:2. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

— 1952. De äldsta gotländska bildstenarna och deras motivkrets. Fornvännen 47:1–20.

— 1980. Guldhalskragarna. Stockholm: Statens historiska museum.

Holst, M. 2004. The Syntax for the Iron Age Village. Transformations in an Orderly Community. Unpublished thesis in archaeology. Aarhus: University of Aarhus.

Hope-Taylor, B. 1977. Yeavering: An Anglo-British centre of early Northumbria. London: Her Majesty’s Stationary Office.

Horn Fuglesang, S. 1986. Ikonographie der skandinavischen Runensteine der jüngeren Wikingerzeit. In Roth 1986:183–210.

Hultgård, A. 1997 (ed.). Uppsala-kulten och Adam av Bremen. Nora: Nya Doxa.

— 2004. Fimbulvintern: Ett mytmotiv och dess tolkning. Saga och Sed 2003:51–69.

— 2007. Wotan-Odin. Reallexikon der germanischen Altertumskunde 35:759–85. Berlin: de Gruyter.

Hultkrantz, Å. 1996. A new look at the world pillar in Arctic and sub-Arctic religions. In J. Y. Pentikäinen (ed.) Shamanism and northern ecology, pp. 31–49. Berlin: de Gruyter.

Humphrey, C. and Laidlaw, J. 1994. The archetypal action of ritual: A theory of ritual illustrated by the Jain rite of worship. Oxford: Clarendon Press.

Hvass, S. 1985. Hodde: Et vestjysk landsbysamfund fra ældre jernalder. Copenhagen: Akademisk forlag.

— 1988. Jernalderens bebyggelse. In P. Mortensen and B. M. Rasmussen (eds), Fra stamme til stat i Danmark, i: Jernalderens stammesamfund. pp. 53–93. Jysk Arkæologisk Selskabs skifter 22. Aarhus: Aarhus Universitetsforlag.

Hyenstrand, Å. 1974. Centralbygd – randbygd: Strukturella, ekonomiska och administrativa huvudlinjer i mellansvensk yngre järnålder. Studies in North-European Archaeology 5. Stockholm: Arkeologiska institutionen.

— 1981. Excavations at Helgö VI. The Mälaren area. Kungl. Vitterhets-, historieoch antikivtetsakademien. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

— 1984. Fasta fornlämningar och arkeologiska regioner. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Hygen, A.-S. and Bengtsson, L. 1999. Hällristningar i Gränsbygd: Bohuslän och Östfold. Sävedalen: Warne.

Ilkjær, J. 1997. Gegner und Verbündete in Nordeuropa während des 1. bis 4. Jahrhunderts. In Nørgård Jørgensen and Clausen 1997:55–64.

— 2000. Illerup Ådal, et arkæologisk tryllespejl. Moesgård: Moesgård Museum.

— 2001. Illerup Ådal, ix: Die Schilde. Højbjerg: Jysk arkæologisk selskab.

— 2003. Danke krigsbytteofringer. In Jørgensen et al. 2003:44–64.

Ingemark, D. 2003. Glass, alcohol and power in Roman Iron Age Scotland: A study of the Roman vessel glass from non-Roman/native sites in north Northumberland and Scotland. Lund: Lunds universitet.

Insoll, T. 2004. Archaeology, ritual, religion. London: Routledge.

Iregren, E. 1989. Under Frösö kyrka – ben från en vikingatida offerlund. In L. Larsson and B. Wyszomirska (eds), Arkeologi och religion, pp. 119–33. Report series 34. Lund: Arkeologiska institutionen.

Jaanusson, H. 1966. Hur gamla är domarringar i Bohuslän? Bohusläns fornminnesförenings tidskrift 1966:45–54.

James. E. 1997. The militarisation of Roman society, 400–700. In Nørgård Jørgensen and Clausen 1997:19–24.

Janse, O. 1922. Le travail de l’or en Suède à l’epoque mérovingienne: Études précédées d’un mémoire sur les solidi romains et byzantins trouvés en Suède. Orléans: Paul Pigelot.

Janson, H. 1998. Templum nobilissimum: Adam av Bremen, Uppsalatemplet och konfliktlinjerna i Europa kring år 1075. Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg 21. Gothenburg: Historiska institutionen.

Jansson, S. B. F. 1977. Runinskrifter i Sverige. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Jennbert, K. 2004. Människor och djur: Kroppsmetaforik och kosmologiska perspektiv. In Andrén et al. 2004:183–217.

— 2011. Animals and humans: Recurrent symbiosis in archaeology and Old Norse religion. Vägar till Midgård 14. Lund: Nordic Academic Press.

Jensen, J. 1997. Fra Bronze- til Jernalder. Nordiske Fortidsminder 15. Copenhagen: Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab.

— 2002. Danmarks Oldtid. 2, Bronzealder, 2000–500 f. Kr. Copenhagen: Gyldendal.

Johansen, B. 1997. Ormalur: Aspekter av tillvaro och landskap. Stockholm: Stockholm studies in archaeology 14. Stockholm: Arkeologiska institutionen.

Johansen, B. and Pettersson, I.-M 1993 (eds). Från borg till bunker: Befästa anläggningar från förhistorisk och historisk tid. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Johansen, O. S. and Søbstad, T. 1978. De nordnorske tunanleggene fra jernalderen. Viking 41:9–56.

Johnson, S. 1983. Late Roman fortifications. London: Batsford.

Jørgensen, L. 2001. The ‘warriors, soldiers and conscripts’ of the anthropology in the late Roman and Migration period archaeology. In B. Storgaard (ed.), 2001. Military aspects of the aristocracy in barbaricum in the Roman and early Migration periods, pp. 9–19. Studies in Archaeology and History 5. Copenhagen: Nationalmuseet.

— 2009. Pre-Christian cult at aristocratic residences and settlement complexes in southern Scandinavia in the 3rd–10th centuries AD. In Freeden et al. 2009:329–54.

Jørgensen, L., Storgaard, B., and Gebauer Thomsen, L. 2003 (eds). Sejrens triumf: Norden i skyggen af det romerske imperium. Copenhagen: Nationalmuseet.

Josefsson, G. 2001. Var Embla en klängranka? Arkiv för nordisk filologi 116:71–96.

Kaliff, A. and Sundqvist, O. 2004. Oden och Mithraskulten: Religiös ackulturation under romersk järnålder och folkvandringstid. Occasional Papers in Archaeology 35. Uppsala: Institutionen för arkeologi och antik historia.

Karlsson, K. H. 1900. Några bidrag till Sveriges uppodlingshistoria hemtade från ortnamnsforskningens område. Svenska fornminnesföreningens tidskrift 10:38–54.

Karsvall, O. 2011. Utjordar and the question of deserted farms – a case study of the parish of Svanshals. Bebyggelsehistorisk tidskrift 61:22–38.

Kaul, F. 1991. Gundestrupkedlen: Baggrund og billedverden. Copenhagen: Nationalmuseet.

— 1998. Ships on bronzes: A study in Bronze Age religion and iconography 1–2. Copenhagen: Nationalmuseet.

— 2003. Mosen – porten til den anden verden. In L. Jørgensen et al. 2003:18–43.

— 2004. Bronzealderens religion: Studier af den nordiske bronzealders ikonografi. Copenhagen: Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab.

Keeley, L. H. 1995. War before civilization. New York: Oxford University Press.

Kiil, V. 1936. Er de nordiske Solberg minner om soldyrkelse? Maal og minne 1936:126–75.

Kivikoski, E. 1963. Kvarnbacken: Ein Gräberfeld der jüngere Eisenzeit auf Åland. Helsinki: Finnische Altertumsgesellschaft.

Kjeld Jensen, C. 2005. Kontekstuel kronologi: En revision af det kronologiske grundlag for førromersk jernalder i Sydskandinavien. 2 vols. Højbjerg: Kulturforlaget.

Kjellström, A. 2005. The urban farmer: Osteoarchaeological analysis of skeletons from medieval Sigtuna interpreted in a socioeconomic perspective. Theses and Papers in osteoarchaeology 2. Stockholm: Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet.

Krag, C. 1991. Ynglingatal og ynglingasaga: En studie i historiske kilder. Oslo: Universitetsforlaget.

Krause, W., and Jankuhn, H. 1966. Die Runeninschriften im älteren Futhark . 2 vols. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht.

Krautheimer, R. 1942. Introduction to an iconography of mediaeval architecture. Journal of the Warburg & Courtauld Institutes 5:1–33.

Kresten, P. and Ambrosiani, B. 1992. Swedish vitrified forts – a reconnaissance study. Fornvännen 87:1–17.

Kristiansen, K. 2001. Rulers and warriors: Symbolic transmission and social transformation in Bronze Age Europe. In J. Haas (ed.), From leaders to rulers. pp. 85–104. New York: Kluwer Academic.

— 2004. Institutioner og materiel kultur: Tvillingherskerne som religiøs og politisk institution under bronzealderen. In Andrén et al. 2004:99–122.

Kristiansen, K. and Larsson T. B. 2005. The rise of Bronze Age society: Travels, transmissions and transformations. Cambridge: Cambridge University Press.

Kristoffersen, S. 1995. Transformation in Migration Period animal art. Norwegian Archaeoloigcal Review 28(1):1–17.

Krüger, E. 1940–42. Die gallischen und germanischen Dioskuren. Trierer Zeitschrift 15:8–27 & 16–17:1–66.

Kure, H. 2002. Emblas ask. Arkiv för nordisk filologi 117:161–70.

— 2006. Hanging on the world tree: Man and cosmos in Old Norse mythic poetry. In Andrén et al. 2006:68–71.

Kyriakidis, E. 2007. Archaeologies of ritual. In E. Kyriakidis (ed.), The archaeology of ritual, pp. 289–308. Los Angeles: Cotsen Institute of Archaeology, University of California.

Lagerås, P. 2007. The ecology of expansion and abandonment: Medieval and post-medieval agriculture and settlement in a landscape perspective. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Larsson, L. 2004 (ed.). Continuity for centuries: A ceremonial building and its context at Uppåkra, southern Sweden. Uppåkrastudier 10. Acta Archaeologica Lundensia, 8o, no. 48. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Larsson, T. B. 1994. Bronsålder. In Signums svenska konsthistoria i:69–161. Lund: Signum.

— 1997. Materiell kultur och religiösa symboler: Mesopotamien, Anatolien och Skandinavien under det andra förkristna årtusendet. Umeå: Institutionen för arkeologi.

Lassen, A. 2011. Odin på kristent pergament: En teksthistorisk studie. Copenhagen: Museum Tusculanums Forlag.

Lauffer, S. 1989. Griechenland: Lexikon der historischen Stätten von den Anfängen bis zur Gegenwart. Munich: Beck.

Leus, P. M. 2011. New finds from the Xiongnu period in central Tuva. Preliminary communication. In U. Brosseder and B. K. Miller (eds), Xiongnu Archaeology. Multidisciplinary perspectives of the first steppe empire in inner Asia, pp. 515–36. Bonn Contributions to Asian Archaeology 5. Bonn: Vorund Frühgeschichtliche Archäologie.

Leube, A. 1979. Eisenzeitliche Steinsetzungen im nördlichen Mitteleuropa. Zeitschrift für Archäologie 13:1–19.

Lie, H. 1952. Skaldestilstudier. Maal og Minne 1952:1–92.

Liestøl, A. 1975. Borrehaugene. Kart 1:2500, ekv. 1. m. Flyfotografert 1966. Synfart av A. Liestøl 1973. Universitetets Oldsaksamling. Oslo.

Liljeholm, N. 1999. Gravfält kontra kyrkogård – Bysans kontra Rom? Diskussion kring det senvikingatida begravningsskicket på Gotland utifrån gravfältet Stora Hallvards och Silte kyrkas kyrkogård. Fornvännen 94:145–60.

Lind, L. 1981. Roman denarii found in Sweden, ii: Catalogue text. Stockholm Studies in Classical Archaeology 11:2. Stockholm: Institutionen för antikens kultur och samhällsliv.

— 1988. Romerska denarer funna i Sverige. Stockholm: Rubicon.

Lindow, J. 1997a. Murder and vengeance among the gods: Baldr in Scandinavian mythology. Helsinki: Suomalainen tiedeakatemia, FF communications 262.

— 1997b. Baldr and Lemminkäinen. Journal of Finnish Studies 1:37–47.

— 2001. Handbook of Norse mythology. Santa Barbara, Calif: Abc-Clio.

Lindquist, S.-O. 1968. Det förhistoriska kulturlandskapet i östra Östergötland. Hallebyundersökningen 1. Studies in North-European Archaeology 2, Meddelanden från kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet B11. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Lindqvist, S. 1941–42. Gotlands Bildsteine 1–2. Stockholm: Kungliga Vitterhets- Historie- och Antikvitetets Akademien.

— 1945. Vår svenska guldålder. Uppsala: Lindblads.

— 1956. Bildstensfynd vid kyrkorestaureringar. Gotländskt Arkiv 28:19–30.

— 1962. Jättestenen från Sanda och andra nyfunna bildstenar. Gotländskt Arkiv 34:7–22.

Lindroth, H. 1918. Bohusläns härads- och sockennamn. Gothenburg: Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola.

Ljungkvist, J. 2005. Uppsala högars datering: Och några konsekvenser av en omdatering till tidiga vendeltiden. Fornvännen 100:245–59.

Lomborg. E. 1973. Die Flintdolche Dänemarks: Studien über Chronologie und Kulturbeziehungen des südskandinavischen Spätneolitikums. Nordiske Fortidsminder B1. Copenhagen: Universitetsforlaget.

Lönn, M. 1999. Fragment av samtal: Tvärvetenskap med arkeologi och ortnamnsforskning i bohusländska landskap. Kungsbacka: Riksantikvarieämbetet.

Lönnroth, L. 1965. European sources of Icelandic saga-writing. Stockholm: Thule.

Löwenborg, D. 2012. An Iron Age shock doctrine – Did the AD 536–7 event trigger large-scale social changes in the Mälaren valley area? Journal of Archaeology and Ancient History 4:3–29.

Lund, A. A. 1993. Det etnografiske kilder til Nordens tidlige historie. Århus: Aarhus universitetsforlag.

Lund, J. 2009. Åsted og vadested: Deponeringer, genstandsbiografier og rumlig strukturering som kilde til vikingetidens cognitive landskaber. Acta Humaniora. Oslo: Universitetet i Oslo, Det humanistiske fakultet.

Lund Hansen, U. 1987. Römischer Import im Norden: Warenaustausch zwischen dem Römischen Reich und dem freien Germanien während der Kaiserzeit unter besonderer Berücksichtigung Nordeuropas. Nordiske Fortidsminder serie B, 10. Copenhagen: Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab.

— 1995 (ed.). Himlingøje – Seeland – Europa: Ein Gräberfeld der jüngeren römischen Kaiserzeit auf Seeland, seine Bedeutung under internationalen Beziehungen. Nordiske Fortidsminder B13. Copenhagen: Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab.

— 2003a. Våbenofferfundene gennem 150 år – forskning og tolkninger. In L. Jørgensen et al. 2003:84–9.

— 2003b. Die Sarmaten aus südskandinavischer Sicht. In C. von Carnap-Bornheim (ed.), Kontakt – Kooperation – Konflikt. Germanen und Sarmaten zwischen dem 1. Und dem 4. Jahrhundert nach Christus. Schriften des Archäologischen Landesmuseums, Ergänzungsreihe, 1. Veröffentlichungen des Vorgeschichtlichen Seminars Marburg, Sondeband 13. Neumünster: Wachholtz.

Lundström, I. 1976. Skagervik – gravfält med domarringar. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1975–6:87–101.

Lundström, P. 1965. Gravfälten vid Fiskeby i Norrköping, ii: Fornlämningar och fynd. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

— 1970. Gravfälten vid Fiskeby i Norrköping, i: Studier kring ett totalundersökt komplex. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Lüth, F., and Voss, H.-U. 2001. Neue Römergräber aus Hagenow – ein Vorbericht. Bodendenkmalpflege in Mecklenburg-Vorpommern 48:149–214.

Maenchen-Helfen, O. J. 1973. The world of the Huns: Studies in their history and culture. Berkeley & Los Angeles: University of California Press.

Magnus, B. 1975. Krosshaugfunnet: Et forsøk på kronologisk og stilhistorisk plassering i 5. århundrede. Stavanger Museums skifter 9. Stavanger: Stavanger Museum.

— 2001a. Om tvillinger. In B. Magnus, C. Orrling, M. Rasch, and G. Tegnér (eds), Vi får tacka Lamm. Museum of National Antiquities, Stockholm, Studies 10, pp. 119–27. Stockholm: Statens historiska museum.

— 2001b. Reliefspenner fra Uppåkra og andre funnsteder i Skåne. In B. Hårdh (ed.), Uppåkra – centrum och sammanhang, pp. 175–85. Uppåkrastudier 3. Acta Archaeologica Lundensia, 8o, no. 34. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

— 2003. Krigerens insignier. En parafrase over gravene II og V fra Snartemo i Vest-Agder. In P. Rolfsen and F.-A. Stylegar (eds), Snartemofunnene i nytt lys, pp. 33–52. Oslo: Universitetets kulturhistoriske museer.

— 2004. Brooches on the move in Migration Period Europe. Fornvännen 99:273–82.

Magnusen, F. 1825. Eddalæren og dens oprindelse eller Nøjaktig fremstilling af de gamle nordboers digtninger, iii: Copenhagen.

Maier, B. 1997. Dictionary of Celtic religion. Woodbridge: Boydell Press.

Malmer, M. P. 1963. Metodproblem inom järnålderns konsthistoria. Acta Archaeologica Lundensia, 8o, no. 13. Bonn: Habelt.

Manneke, P. 1984. En tidig bildsten i Grötlingbo? Gotländskt Arkiv 60:81–8.

Mannhardt, W. 1875–7. Wald- und Feldkulte. 2 vols. Berlin: Borntraeger.

Marinatos, N. and Hägg, R. 1993 (eds). Greek sanctuaries: New approaches. London and New York: Routledge.

Mårtenson, J. 1987. Djävulens hand. Stockholm: Legenda.

Mårtensson, A. W. 1976. Gravar och kyrkor. In A. W. Mårtensson (ed.), Uppgrävt förflutet för PK-banken i Lund, pp. 87–134. Archaeologica Lundensia 7. Lund: Kulturhistoriska museet.

McKinnell, J. 1994. Both one and many: Essays on change and variety in late Norse heathenism. Rome: Il Calamo.

— 2008. ‘Völuspá’ and the Feast of Easter. Alvíssmál 12:3–28.

Mebius, H. 1968. Värrō: Studier i samernas förkristna offerriter. Skrifter utgivna av religionshistoriska institutionen 5. Uppsala: Almqvist & Wiksell.

— 2003. Bissie: Studier i samisk religionshistoria. Östersund: Jemtlandica.

Meulengracht Sørensen, P. 1977. Saga og samfund: En indføring i oldislandsk litteratur. Berlingske leksikon bibliotek 116. Copenhagen: Berlingske.

— 1993. Fortælling og ære: Studier i islændingesagaerne. Aarhus: Aarhus universitetsforlag.

Miklos, E. 1993. Hun and Xiongnu type cauldron finds throughout Eurasia. Eurasian Studies Yearbook 67:5–94.

Mitlid, Å. 2003. Bygdeborgene – synlige spor fra forhistorien: En analyse av borgens funksjon og plass i det tidlige jernaldersamfunnet med vekt på deres forsvarsrelaterte oppgaver. Hovedfagsoppgave i arkeologi. Oslo: Universitetet i Oslo.

— 2004. Bygdeborgerna i rollen som forsvarsobjekt. Primitive Tider 6:7–20.

Moberg, C.-A. 1953. Über die Rahmenverzierung der Goldbrakteaten. Acta Archaeologica 23:115–31.

Modée, J. 2005. Artifacts and supraphysical worlds: A conceptual analysis of religion. Lund: Centrum för teologi och religionsvetenskap.

Moltke, E. 1976. Runerne i Danmark og deres oprindelse. Copenhagen: Forum.

Monikaner, A. 2010. Våld och vatten: Våtmarkskult vid Skedemosse under järnåldern. Stockholm Studies in Archaeology 52. Stockholm: Institutionen för arkeologi och antikens kultur.

Montelius, O. 1887. Bronsåldersfyndet från Eskelhem. Vitterhetsakademiens månadsblad 16. Stockholm: Historiska Förl. [1993].

Montgomery, J. 2000. Ibn Fadlan and the Rusiyyah. Journal of Arabic and Islamic Studies 3:1–25.

Müller, D. 1968. Germanische Tiersymbolik und Namenbegung. Frühmittelalterlische Studien 2:202–17.

Müller, W. 1975. Die Jupitergigantensäulen und ihre Verwandten. Beiträge zu klassischen Philologie 66. Meisenhem am Glan: Hain.

Müller-Wille, M. 1999. Opferkulte der Germanen und Slawen. Archäologie in Deutschland, Sonderheft. Stuttgart: Theiss.

— 2001. Offerplatser på kontinenten: Några exempel från förkristen tid. In K. Jennbert, A. Andrén., and C. Raudvere (eds), Plats och praxis: Studier av nordisk förkristen ritual. pp. 135–66. Vägar till Midgård 2. Lund: Nordic Academic Press.

Myhre, B. 1966. Bygdeborger på Nord-Jæren. Fra haug ok heidni 1966:181–93.

— 1972. Funn, fornminner og ødegårder: Jernalderens bosetning i Høyland Fjellbygd. Stavanger: Stavanger Museums skrifter 7.

— 1997. Boathouses and naval organization. In Nørgård Jørgensen and Clausen 1997:169–83.

— 2002. Landbruk, landskap og samfunn 4000 f. Kr–800 e. Kr. In B. Myhre and I. Øye. Norges landbrukshistorie I. 4000 f. Kr–1350 e. Kr. Oslo: Det norske samlaget.

— 2005. Krossane på Ullandhaug, Døds-sjødno på Sele og fem dårlige jomfruer på Norheim. Symboler for Yggdrasil – livets tre? Frá haug ok heidni: Tidsskrift for Rogalands arkeologiske forening 2005 (3):3–10.

Myhre, B. and Gansum, T. 2003. Skipshaugen 900 e. Kr. Borrefunnet 1852–2002. Borre: Midgard historisk senter.

Myrberg, N. 2005. Burning down the house: Mythological chaos and world order on Gotlandic picture stones. Current Swedish Archaeology 13:99–119.

Myrdal, J. 2003. Digerdöden, pestvågor och ödeläggelse: Ett persepktiv på senmedeltidens Sverige. Runica et mediævalia, Scripta minora 9. Stockholm: Sällskapet Runica et mediævalia.

Näsman, U. 1976. The settlement of Eketorp II. In Borg et al. 1976:117–50.

— 1981. Borgenes ø. Skalk 1981(1):18–27.

— 1984. Glas och handel i senromersk tid och folkvandringstid: En studie kring glas från Eketorp II, Öland, Sverige. Uppsala: Institutionen för arkeologi.

— 1988. Analogislutning i nordisk Jernalderarkæologi: Et bidrag til udviklingen af en nordisk historisk etnografi. In P. Mortensen and B. M. Rasmussen (eds), Jernalderens stammesamfund, pp. 123–40. Fra stamme til stat i Danmark 1. Aarhus: Jysk Arkæologisk Selskab.

— 1989. The gates of Eketorp: To the question of Roman prototypes of the Öland ringforts. In K. Randsborg (ed.), The birth of Europe: Archaeology and social development in the first millennium AD, pp. 129–139. Analecta Romana Instituti Danici, 16. Rome: L’Erma di Bretschneider.

— 1997. Strategies and tactics in Migration Period defence. On the art of defence on the basis of the settlement forts of Öland. In Nørgård Jørgensen and Clausen 1997:146–56.

— 2001. Tabell över Ölands fornborgar. In G. Aldestam (ed.), Ölands guldålder: Romersk jänrålder och folkvandringstid med en liten öländsk historiebok, p. 93. Kalmar: Bildningsförlaget and Kalmar läns museum.

— 2008a. Från Attila till Karl den store: Skandinavien i Europa. In M. Olausson (ed.), Hem till Jarlabanke: Jord, makt och evigt liv i östra Mälardalen under järnålder och medeltid, pp. 19–47. Lund: Historiska Media.

— 2008b. Scandinavia and the Huns: A source-critical approach to an old question. Fornvännen 103:111–18.

— 2009. Paradigm misused: A de-railed debate. Fornvännen 104:45–7.

— 2012. Comments on ‘An Iron Age shock doctrine. The 536–7 event as a trigger of large-scale change in the Mälaren valley area’ by Daniel Löwenborg. Journal of Archaeology and Ancient History 4.

Näsman, U. and Lund, J. 1988 (eds). Folkvandringstiden i Norden: En krisetid mellem ældre og yngre jernalder. Århus: Universitetsforlaget.

Näsström, B.-M. 1996. Offerlunden under Frösö kyrka. In S. Brink (ed.), Jämtlands kristnande, pp. 65–85. Projektet Sveriges kristnande, 4. Uppsala: Lunne böcker.

— 2001. Fornskandinavisk religion: En grundbok. Lund: Studentlitteratur.

— 2006. Bärsärkarna: Vikingatidens elitsoldater. Stockholm: Norstedts.

Nedoma, R. 2003. Runennamen. Reallexikon der germanischen Altertumskunde 25:556–62. Berlin: de Gruyter

Nerman, B. 1935. Die Völkerwanderungszeit Gotlands. Stockholm: Kungliga Vitterhets- Historie- och Antikvitets Akademien.

— 1941. Sveriges rikes uppkomst. Stockholm: Skoglunds.

Nesheim, A. 1971. Soldyrkelse. Kulturhistorisk lexikon för nordisk medeltid 16:409–12. Malmö: Allhem.

Ney, A. 2006. The edges of the Old Norse world-view: A bestiary concept? In Andrén et al. 2006:63–7.

Nicklasson, P. 1997. Svärdet ljuger inte: Vapenfynd från äldre järnålder på Sveriges fastland. Acta Archaeologica Lundensia, 4o no. 22. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Nielsen, A.-L. 1997. Pagan cultic and votive acts at Borg: Expressions of the central significance of the farmstead in the late Iron Age. In H. Andersson, P. Carelli and L. Ersgård (eds), Visions of the past: Trends and traditions in Swedish Medieval Archaeology, pp. 372–92. Lund Studies in Medieval Archaeology 19 & Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar. 24. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

— 2005. Under Biltema och Ikea: Ullevi under 1500 år. In A. Kaliff and G. Tagesson (eds), Liunga. Kaupinga. Kulturhistoria och arkeologi i Linköpingsbygden, pp. 204–35. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, 60. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Nihlén, J., and Boethius, G. 1933. Gotländska gårdar och byar under äldre järnåldern: Studier till belysning av Gotlands äldre odlingshistoria. Stockholm: Seelig.

Nilsén, A. 1991. Kyrkorummets brännpunkt: Gränsen mellan kor och långhus i den svenska landskyrkan. Från romanik till nygotik. Stockholm: Kungliga Vitterhets- Historie- och Antikvitets Akademien.

Nilsson, B. 1992. Till frågan om kyrkans hållning till icke-kristna kultfenomen: Attityder under tidig medeltid i Europa och Norden. In B. Nilsson (ed.), Kontinuitet i kult och tro från vikingatid till medeltid, pp. 9–47. Projektet Sveriges kristnande, publikationer 1. Uppsala: Lunne böcker.

Nilsson, P. 2010. Reused rock art: Iron Age activities at Bronze Age rock art sites. In J. Goldhahn, I. Fuglestvedt, and A. Jones (eds), Changing pictures: Rock art traditions and visions in Northern Europe, pp. 154–69. Oxford: Oxbow Books.

Nilsson Stutz, L. 2003. Embodied rituals and ritualized bodies: Tracing ritual practices in late mesolithic burials. Acta Archaeologica Lundensia, 4o, no. 46. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Norberg, R. 1931. Moor- und Depotfunde aus dem 5. Jahrhundert nach Christus in Schonen. Acta Archaeologica 2:104–11.

Nordberg, A. 2003. Krigarna i Odens hall: Dödsföreställningar och krigarkult i fornnordisk religion. Stockholm: Religionshistoriska institutionen.

— 2006. Jul, disting och förkyrklig tideräkning: Kalendrar och kalendariska riter i det förkristna Norden. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 91. Uppsala: Kungliga Gustav Adolfs akademien.

Nordén, A. 1929. Östergötlands järnålder, i: Ringstad och Bråbygden. Stockholm: Författarens förlag.

— 1938. Östergötlands järnålder, ii: Kolmården – V. Husbydalen – Fornborgarna. Stockholm: Författarens förlag.

Nordin, F. 1881. Om Gotlands fornborgar. Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens månadsblad 1881:97–147.

Nordin, S. 1995. Filosofins historia: Det västerländska förnuftets äventyr från Thales till postmodernism. Lund: Studentlittartur.

Nordqvist, B. 2007. Der Kriegsbeuteopferplatz von Finnestorp in Schweden. Offa 61–2:221–38.

Nørgård Jørgensen, A. 1997. Sea defence in Denmark AD 200–1300. In Nørgård Jørgensen and Clausen 1997:200–209.

— 2009. Weapon-offering types in Denmark, 350 BC to 1200 AD: Definitions, chronology and previous interpretations. In Freeden et al. 2009:37–51.

Nørgård Jørgensen, A. and Clausen, B. L. 1997 (eds). Military aspects of Scandinavian society in a European perspective, AD 1–1300. Studies in Archaeology and History 2. Copenhagen: Nationalmuseet.

Norling-Christensen, H. 1957. Haraldstedgravpladsen og ældre germansk jærnalder i Danmark. Aarbøger for Nordisk Oldkyndighed og Historie 1956:14–143.

Nylén, E. 1955. Die jüngere vorrömische Eisenzeit Gotlands: Funde, Chronologie, Formenkunde. Uppsala: Uppsala universitet.

— 1969. Hjulet och hjulkorsgravarna. Tor 13:98–128.

Nylén, E. and Lamm, J.-P. 1978. Bildstenar. 1st edn. Visby: Barry Press.

Nylén, E. and Lamm, J.-P. 2003. Bildstenar. 3rd edn. Stockholm: Gidlunds.

Öberg, H. 1942. Guldbrakteaterna från Nordens folkvandringstid. Kungliga Vitterhets-, historie- och antikivitetsakademiens handlingar 53. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Olausson, M. 1995. Det inneslutna rummet – om kultiska hägnader, fornborgar och befästa gårdar I Uppland från 1300 f Kr till Kristi födelse. Arkeologiska undersökningar, skrifter 9. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

— 1997. Fortified manors during the Migration Period in eastern middle Sweden – a discussion of politics, warfare and architecture. In Nørgård Jørgensen and Clausen 1997:157–67.

— 2009. At peace with walls – Fortifications and their significance AD 400– 1100. In Holmquist Olausson and Olausson 2009:35–70.

— 2011 (ed.). Runnhusa: Bosättningen på berget med de många husen. Skrifter från projektet Runsa borg, Eds socken, Uppland 1. Stockholm: Archaeologica.

Oldenstein, J. 2009. Kastell Alzey. Archäologische Untersuchungen im spätrömischen Lager under Studien zur Grenzverteidigung im Mainzer Dukat. Mainz: online-edition of Habilitationsschrift 1992.

Olsen, B. 2003. Material culture after text: Remembering things. Norwegian Archaeoloigcal Review 36(2):87–104.

— 2010. In defense of things: Archaeology and the ontology of objects. Lanham: Altamira Press.

Olsen, O. 1966. Hørg, hov og kirke: Historiske og arkæologiske vikingetidsstudier. Aarbøger for nordisk Oldkyndighed og Historie 1965:1–307.

Olsen, R. A. 2011. Danske middelalderborge. Aarhus: Aarhus universitetsforlag.

Olsson, I. 1976. Gotlands stavgardar: En ortnamnsstudie. Visby: Barry Press.

Ong, W. 1982. Orality and literacy: The technologizing of the word. London: Methuen.

Ørsnes, M. 1988. Ejsbøl I. Waffenopferfunde des 4.-5. Jahrhundert nach Christus. Copenhagen: Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab

Östenberg, I. 2009. Staging the world: Spoils, captives, and representations in the Roman triumphal procession. Oxford: Oxford University Press.

Österman, K. 1994. Insjögravar: Minnen efter samiska fångstmän eller sydsvenska bönder? Seminar paper. Stockholm: Stockholm universitet

Österman, P. 2001. Svenska jätteträd och deras mytologiska historia. Kverrestad: Artbooks.

Otto, T., Thrane, T., and Vandkilde, H. 2006 (eds). Warfare and society: Archaeo-logical and social anthropological perspectives. Aarhus: Aarhus University Press.

Oxenstierna, E. 1956. Die Goldhörner von Gallehus. Lidingö [printed Mainz]: the author.

Palaima, T. 1995. The nature of the Mycenaean wanax. Non-Indo-European origins and priestly functions. In P. Rehak (ed.), The role of the ruler in the prehistoric Aegean, pp. 119–38. Liège: Aegaeum 11.

Pallas, D. 1977. Les monuments paleochrétiens de Grèce découverts de 1959 à 1973. Rome: Sussidi allo studio delle antichità cristiane 5.

Palm, T. 1948. Trädkult: Studier i germansk religionshistoria. Lund: Gleerup.

Palm, V. 2008. Lyx och vardag i Gråborg. In Tegnér 2008b:89–108

Pásztor, E., Roslund, C. Näsström, B.-M., and Robertson, H. 2000. The sun and the Rösaring ceremonial road. Europan Journal of Archaeology 3(1):57–67.

Pauli Jensen, X. 2009. From fertility rituals to weapon sacrifies: The case of south Scandinavian bog finds. In Freeden et al. 2009:53–64.

Pauli Jensen, X., Jørgensen, L., and Lund Hansen, U. 2003. Den germanske hær: Krigere, soldater og officerer. In L. Jørgensen et al. 2003:310–28.

Pernler, S.-E. 1999. Sveriges kyrkohistoria, ii: Hög- och senmedeltid. Stockholm: Verbum.

Persson, I. and Rasch, M. 2001. Gräsgård socken. In M. Rasch (ed.) Ölands järnåldersgravfält, iv. Stockholm: Riksantikvarieämbetet and Statens historiska Museum.

Pesch, A. 2007. Die Goldbrakteaten der Völkerwanderungszeit: Thema und Variation. Ergänzungsbände zum Reallexikon der germanischen Altertumskunde 36. Berlin: de Gruyter.

Petersen, H. 1876. Om nordboernes gudedyrkelse og gudetro i hedenold: En antikvarisk undersøgelse. Copenhagen: Reitzel.

Petré, B. 1980. Björnfällen i begravningsritualen – statusobjekt speglande regional skinnhandel? Fornvännen 75:5–14.

— 1984. Arkeologiska undersökningar på Lovö, iv: Bebyggelsehistorisk analys. Studies in North-European archaeology 10. Stockholm: Stockholms universitet.

Pitts, Lynn F., and St Joseph. J. K. 1985. Inchtuthil: The Roman legionary fortress. Excavations 1952–65. Gloucester: Alan Sutton.

Price, N. S. 2002. The Viking way: Religion and war in late Iron Age Scandinavia. Aun 31. Uppsala: Department of Archaeology and Ancient History.

— 2006. What’s in a name? In Andrén et al. 2006:179–83.

Pryor, F. 2001. Seahenge: New discoveries in prehistoric Britain. London: Harper Collins.

Ragnarsson, A. 2007. Vingslag från gotländsk vendeltid: En studie av bildstenar med fågelmotiv. Seminar paper in archaeology. Visby: Gotlands högskola.

— 2011. Stridens symboler och maktens märken – En studie av Gotlands äldsta bildstenar. Seminar paper in archaeology. Visby: Gotlands högskola.

Ramqvist, P. H. 1990. Högom. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

— 2007. Fem Norrland: Om norrländska regioner och deras interaktion. Arkeologi i Norr 10:153–80.

— 2012. Two perspectives on Iron Age southern Scandinavia. Antiquity 86: 561–5.

Ramskou, T. 1951. Viking Age Cremation Graves in Denmark: A Survey. Acta Archaeologica 21:137–82.

— 1976. Lindholm høje: Gravpladsen. Copenhagen: Nationalmuseet.

Randsborg, K. 1993. Kivik: Archaeology and Iconography. Acta Archaeologica 64(1):1–147.

— 1995. Hjortspring: Warfare and sacrifice in early Europe. Aarhus: Aarhus University Press.

Rappaport, R. A. 1999. Ritual and religion in the making of humanity. Cambridge: Cambridge University Press.

Raudvere, C. 2004. Delen eller helheten: Kosmologi som empiriskt och analytiskt begrepp. In Andrén et al. 2004:59–95.

Renfrew, C. 1987. Archaeology and language: The puzzle of Indo-European origins. London: Cape.

Rentzhog, S. 1987. Frösön under järnålder: En bebyggelsehistorisk studie med utgångspunkt från det äldsta kartmaterialet. Seminar paper in archaeology. Uppsala: Uppsala universitet.

Riddersporre, M. 1995. Bymarker i backspegel: Odlingslandskapet före kartornas tid. Trelleborg: Förlagshuset Swedala.

Rieck, F., Jørgensen, E., Vang Petersen, P., and Christensen, C. 1999. ‘… som samlede Ofre fra en talrig Krigerflok’: Status over Nationalmuseets Nydamprojekt 1989–97. Nationalmuseets Arbejdsmark 1999:11–34.

Rieckhoff, S., and Biel, J. 2001 (eds). Die Kelten in Deutschland. Stuttgart: Theiss.

Rival, L. 1998 (ed.). The social life of trees: Anthropological perspectives on tree symbolism. New York: Berg.

Rosenfeld, H. 1984. Dioskuren. Reallexikon der germanischen Altertumskunde 5:482–4. Berlin: de Gruyter.

Roth, H. 1979. Kunst der Völkerwanderungszeit. Propyläen Kunstgeschichte 4. Frankfurt am Main: Propyläen.

— 1986 (ed.). Zum Problem der Deutung frühmittelalterlicher Bildinhalte. Sigmaringen: Jan Thorbecke.

Rundkvist, M. 1996. Järnålderns ringamuletter med knoppar eller vulster. Fornvännen 91:13–25.

— 2001. Knoppringar och vulstringar än en gång. In B. Magnus, C. Orrling, M. Rasch, and G. Tegnér (eds), Vi får tacka Lamm, pp. 173–82 Museum of National Antiquities, Stockholm, Studies 10. Stockholm: Statens historiska museum.

Rüpke, J. 1990. Domi militiae: Die religiöse Konstruktion des Krieges in Rom. Stuttgart: Steiner

Rygh, O. 1882. Gamle bygdeborge i Norge. Kristiania: Foreningen til norske Fortidsmindesmerkers Bevaring Aarsberetning.

Rykwert, J. 1988. The idea of a town: The anthropology of urban form in Rome, Italy and the Ancient World. Cambridge, Mass.: MIT Press.

Salin, B. 1895. De nordiska guldbrakteaterna. Antikvarisk tidskrift för Sverige 14(2):n.p.

— 1904. Die altgermanische Thierornamentik: Typologische Studie über germanische Metallgegenstände aus dem IV. bis IX. Jahrhundert, nebst einer Studie über irische Ornamentik. Stockholm: Asher.

Sandvall, A. 1980 (ed.). Vendeltid. Stockholm: Statens Historiska Museer.

Santesson, L. 1989. En blekingsk blotinskrift: En nytolkning av inledningsraderna på Stentoftenstenen. Fornvännen 84:221–9.

Saxo Grammaticus. 2005. Gesta Danorum. Danmarkshistorien. Edited by K. Friis-Jensen and translated into Danish by P. Zeeberg. 2 vols. Copenhagen: Det Danske Sprog- og Litteraturselskab.

Schjødt, J. P. 1990. Horizontale und vertikale Achsen in der vorchristlichen skandinavischen Kosmologie. In T. Ahlbäck (ed.), Old Norse and Finnish religions and cultic place-names, pp. 35–57. Scripta Instituti Donneriani Aboensis 13. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

— 1992. Nío man ec heima, nío íviði, mjotvið mæran fyr mold neðan: Tid och rum i Vǫluspá 2. Arkiv för nordisk filologi 107:156–66.

— 1999a. Det førkristne Norden: Religion og mytologi. Copenhagen: Spektrum.

— 1999b. Krigeren i førkristen nordisk myte og ideology. In U. Drobin (ed.), Religion och samhälle i det förkristna Norden: Ett symposium, pp. 195–208. Odense: Odense universitetsforlag.

— 2004. Kosmologimodeller og mytekredse. In Andrén et al. 2004:123–33.

— 2008. Initiation between two worlds: Structure and symbolism in pre-Christian Scandinavian religion. The Viking Collection 17. Odense: Syddansk universitetsforlag.

— 2009. Diversity and its consequences for the study of Old Norse religion. What is it we are trying to reconstruct? In L. Słupecki and J. Morawiec (eds), Between paganism and Christianity in the North. Rzeszów: Wydawn Uniwersytetu Rzeszowskiego.

— forthcoming. Kings. In Pre-Christian Religions of the North. Histories and Structures, ii. Turnhout: Brepols.

Schlüter, W. 1997. Archäologische Forschungen zur Örtlichkeit der Varusschlacht. Die Ausgrabungen und Prospektionen 1987–1996 im Engpaß zwischen Kalkrieser Berg und Großem Moor, Landkreis Osnabrück, Deutschland. In Nørgård Jørgensen and Clausen 1997:65–75.

Schnell, I. 1934. Fornborgar i Västmanlands län. Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 22:5–97.

Schnittger, B. 1913. Die vorgeschichtlichen Burgwälle in Schweden. In Opuscula archaeologica Oscari Montelio septuagenario dicata d. XI m. Sept. a. MCMXIII, pp. 335–49. Stockholm: Ivar Haeggström.

Schnurbein, S. von 1997. Die Organisation des Römischen Heeres und die Struktur des Limes in Germanien. In Nørgård Jørgensen and Clausen 1997:11–18.

Seebold, E. 1992. Römische Münzbilder und germanische Symbolwelt: Versuch einer Deutung der Bildelemente von C-Brakteaten. In H. Beck, D. Ellmers, and K. Schier (eds), Germanische Religionsgeschichte: Quellen und Quellenprobleme, pp. 270–335. Ergänzungsbände zun Reallexikon der germanischen Altertumskunde 5. Berlin: de Gruyter.

Sigvallius, B. 1994. Ismantorps borg, Långlöt socken, Öland: Undersökning av benmaterial från Inventarienummer 17991:1. Stockholm: Rapportserie från Osteologiska enheten, Statens historiska museum, Osteologisk rapport 1994:17.

Simek, R. 1993. Dictionary of Northern mythology. Cambridge: Brewer.

Sjöborg, N.-H. 1822. Samlingar för Nordens fornälskare, i. Stockholm: Nestius.

Skjelsvik, E. 1951. Steinringen på Hunn. Viking 15:116–26.

Skre, D. 1998. Herredømmet: Bosetning og besittelse på Romerike 200–1350 e Kr. Oslo: Scandinavian University Press.

Słupecki, L. P. 1994. Slavonic pagan sanctuaries. Warszawa: Institute of Archaeology and Ethnology, Polish Academy of Sciences.

Slöjdare, Y. 1973. Treuddar i södra Sverige. Seminar paper in archaeology. Stockholm: Stockholms universitet.

Smith, J. Z. 1987. To take place: Toward a theory of ritual. Chicago: University of Chicago Press.

Söderberg, B. 2001. Väg 11 – ett pågående arkeologiskt projekt i sydöstra Skåne. Ale, historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge 2001(1):1–12.

— 2005. Aristokratiskt rum och gränsöverskridande: Järrestad och sydöstra Skåne mellan region och rike 600–1100. Riksantikavrieämbetet, Arkeologiska undersökningar, skrifter 62. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Söderberg, S. 1905. Om djurornamentiken under folkvandringstiden. Antiqvarisk tidskrift för Sverige 9(3):1–93.

Solli, B. 2002. Seid: Myter, sjamanisme og kjønn i vikingenes tid. Oslo: Pax.

— 2004. Det norrøne verdensbildet og ethos: Om kompleksitet, kjønn og kontradiksjoner. In Andrén et al. 2004:253–87.

Southern, P. and Dixon, K. R. 1996. The late Roman army. London: Batsford.

Sprockhoff, E. 1954. Nordische Bronzezeit und frühes Griechentum. Jahrbuch des Römisch-Germanischen Zentralmuseum Mainz 1:28–110.

Staecker, J. 2004. Hjältar, kungar och gudar: Receptionen av bibliska element och av hjältediktning i en hednisk värld. In Å. Berggren, S. Arvidsson, and A.-M. Hållans (eds), Minne och myt. Konsten att skapa det förflutna, pp. 39–78. Vägar till Midgård 5. Lund: Nordic Academic Press.

— 2011. Enigma in Bildform: Die Decodierung des Bamberger und Camminer Schreins. Offa 65–6:165–82.

Steinsland, G. 1979. Treet i Völuspá. Arkiv för nordisk filologi 94:120–50.

— 1983. Antropogonimyten i Völuspá: En tekst- og traditsjonskritisk analyse. Arkiv för nordisk filologi 98:80–107.

— 1991. Det hellige bryllup og norrøn kongeideologi: En analyse av heirogami-myten i Skírnismál, Ynglingatal, Háleygjatal og Hyndluljóð. Oslo: Solum.

— 2005. Norrøn religion: Myter, riter, samfund. Oslo: Pax.

Steinsland, G. and Meulengracht Sørensen, P. 1994. Menneske og makter i vikingenes verden. Oslo: Universitetsforlaget.

Stenberger, M. 1925. En preliminär undersökning av Ismantorps borg. Fornvännen 20:358–75.

— 1933. Öland under äldre järnålder: En bebyggelsehistorisk undersökning. Stockholm: Kungliga Vitterhets, Historie och Antikvitets Akademiens förlag.

— 1955. The reasons for the abandonment of Vallhagar. In M. Stenberger and O. Klindt Jensen 1955:1161–85.

Stenberger, M. and Klindt Jensen, O. 1955 (eds). Vallhagar: A Migration Period settlement on Gotland, Sweden. 2 vols. Copenhagen: Munksgaards.

Storli, I. 2000. ‘Barbarians’ of the North: Reflections on the establishment of courtyard sites in north Norway. Norwegian Archaeological Review 33(2):81– 103.

— 2001. Tunanleggenes rolle i nordnorsk jernalder. Viking 64:87–111.

Stout, M. 1997. The Irish ringfort. Irish Settlement Studies 5. Dublin: Four Courts Press.

Strid, J. P. 2009. Försvunna sjöars land – om ortnamnen i västra slättbygden. In A. Kaliff (ed.), Skuggor i ett landskap: Västra Östergötlands slättbygd under järnålder och medeltid, pp. 47–101. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter 75. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Ström, Å. V. 1975. Germanische Religion. In Å. V. Ström and H. Biezais, (eds), Germanische und Baltische Religion. Die Religionen der Menschheit 19,1. Stuttgart: Kohlhammer.

Ström, F. 1980. Björnfällar och Oden-religion. Fornvännen 75:266–70.

Strömberg, M. 1963. Kultische Steinsetzungen in Schonen. Meddelanden från Lunds universitets historiska museum 1962–3:148–85.

Stylegar, F.-A. 1999. Rikssamling, statsoppkomst og ujevn utvikling: Regional variasjon i tidlig middelalder. In J. Goldhahn and P. Nordquist (eds), Marxistiska perspektiv inom skandinaisk arkeologi, pp. 111–34. Arkeologiska studier vid Umeå universitet 5. Umeå: Umeå universitet.

— 2006. Store-Dal – en studie i horisontaltstratigrafi. In T. Østigård (ed.), Lik og ulik: Tilnærminger til variasjon i gravskikk. UBAS nordisk 2, pp. 159–70. Bergen: Arkeologisk institutt, Universitetet i Bergen.

Stylegar, F.-A. and Grimm, O. 2003. Das südnorwegische Spangereid – Ein Beitrag zur Diskussion archäologischer Zentralplätze und norwegischer ringförmiger Anlagen. Offa 59–60: 81–124.

Sundqvist, O. 1998. Kultledare och kultfunktionärer i det forntida Skandinavien. Svensk religionshistorisk årsskrift 7:76–104.

— 2002. Freyr’s offspring: Rulers and religion in ancient Svea society. Historia religiorum 21. Uppsala: Teologiska institutionen.

— 2004. Uppsala och Asgård. Makt, offer och kosmos i forntida Skandinavien. In Andrén et al. 2004:145–79.

— 2007. Kultledare i fornskandinavisk religion. Occasional Papers in Archaeology 41. Uppsala: Institutionen för arkeologi och antik kultur.

— 2010. Om hängningen, de nio nätterna och den dyrköpta kunskapen i Hávamál 138–145 – den kultiska kontexten. Scripta Islandica – Isländska Sällskapets Årsbok (61):68–97.

Sundqvist, O. and Hultgård, A. 2004. The Lycophoric Names of the 6th to 7th Century Blekinge Rune Stones and the problem of their Ideological Background. In A. van Nahl, L. Elmevik, and S. Brink (eds), Namenwelt: Orts- und Personennamen in historischer Sicht, pp. 583–602. Ergänzungsbände zum Reallexikon der germanischen Altertumskunde, 44. Berlin: de Gruyter.

Svanberg, F. Death Rituals in south-east Scandinavia AD 800–1000. Decolonizing the Viking Age, ii. Acta Archaeologica Lundensia, 4o no. 24. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Svensson, K. 2012. Götavi – en vikingatida kultplats. In A. Hed Jakobsson (ed.), På väg genom Närke – ett landskap genom historien, pp. 85–110. Skifter från Arkeologikonsult 2. Upplands Väsby: Arkeologikonsult.

Taavitsainen, J.-P. 1990. Ancient hillforts of Finland: Problems of analysis, chronology and interpretation with special reference to the hillfort of Kuhmoinen. Finska fornminnesföreningens tidskrift 94. Helsinki: Finska fornminnesföreningen.

Tacitus, C. 1999. Agricola and Germania. Translated with an introduction and notes by A. R. Birley. Oxford: Oxford University Press.

Tegnér, G. 2008a. Gåtan Gråborg. In Tegnér 2008b:39–58.

— 2008b (ed.). Gråborg på Öland: Om en borg, ett kapell och en by. Stockholm: Kungliga Vitterhets-, Historie- och Antikvitets Akademien.

Thompson, E. A. 1966. The Visigoths in the time of Ulfila. Oxford: Clarendon Press.

Thomsen, C. J. 1855. Om Guldbracteaterne og Bracteaternes tidligste Brug som Mynt. Annaler for Nordisk Oldkyndighed og Historie 1855:265–347.

Thomsen, T. 1929. Egekistefundet fra Egtved, fra den ældre Bronzealder. Nordiske Fortidsminder II:4. Copenhagen: Gyldendal & Nordisk forlag.

Thordeman, B. 1939–40. Armour from the battle of Wisby 1361. Monografier 27. Stockholm: Kungliga Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Törnqvist, O. 1993. Fornborgarnas betydelse under ekonomisk expansion, politiskt paradigmskifte och social segregering. En studie med utgångspunkt från Vikbolandet, östra Östergötland. Seminar paper in archaeology. Stockholm: Stockholm University.

Trigger, B. G. 2006. A history of archaeological thought. 2nd edn. Cambridge: Cambridge University Press.

Vaitkevicius V. 2004. Studies into the Balts’ sacred places. BAR International Series 1228. Oxford: Hedges.

Vandkilde, H. 2003. Commemorative tales: Archaeological responses to modern myths, politics, and war. World Archaeology 35(1):126–44.

— 2006. Archaeology and war: Presentations of warriors and peasants in archaeological interpretations. In T. Otto et al. 2006:57–73.

Viberg, A., Victor, H., Fischer, S., Lidén, K., and Andrén, A. 2012. A room with a view – archaeological geophysical prospection and excavations at Sandby ringfort, Öland, Sweden. In A. Viberg (ed.), Remnant echoes of the past: Archaeological geophysical prospection in Sweden. Theses and Papers in Scientific Archaeology 13. Stockholm: Arkeologiska forskningslaboratoriet.

Victor, H. 2007. Vägen till andra sidan: Med vagn genom bronsåldern i Mellansverige. In M. Notelid (ed.), Att nå den andra sidan: Om begravning och ritual i Uppland. pp. 145–71. Arkeologi E4 Uppland. Studier 2. Stockholm: Riksantikvarieämbetet, Uppsala: Societas Archaelogica Upsaliensis, and Uppsala: Upplandsmuseet.

Vikstrand, P. 2001. Gudarnas platser: Förkristna sakrala ortnamn i Mälar- landskapen. Studier till en svensk ortnamnsatlas 17, Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Uppsala: Swedish Science Press.

— 2004. Berget, lunden och åkern: Om sakrala och kosmologiska landskap ur ortnamnens perspektiv. In Andrén et al. 2004:317–41.

— 2006. Ásgarðr, Midgarðr, and Útgarðr: A linguistic approach to a classical problem. In Andrén et al. 2006:354–7.

— 2007. Bebyggelsenamnen i Mörbylånga kommun. Sveriges ortnamn, Ortnamnen i Kalmar län 7. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.

Vries, J. de 1956. Altgermanische Religionsgeschichte, i. Grundriss der germanischen Philologie 12/1. Berlin: de Gruyter.

— 1957. Altgermanische Religionsgeschichte, ii. Grundriss der germanischen Philologie 12/2. Berlin: de Gruyter.

Voss, O. and Ørsnes-Christensen, M. 1949. Der Dollerupfund: Ein Doppelgrab aus der römischen Eisenzeit. Acta Archaeologica 19:209–71.

Wahlberg, M. 2003 (ed.). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet.

Wall, Å. 2003. De hägnade bergens landskap: Om den äldre järnåldern på Södertörn. Stockholm Studies in Archaeology 27. Stockholm: Institutionen för arkeologi.

Wangen. V. 2009. Gravfeltet på Gunnarstorp i Sarpsborg, Østfold: Et monument over dødsriter og kultutøvelse i yngre bronsealder og ældre jernalder. Norske Oldfunn 27. Oslo: Kulturhistorisk museum.

Ward, D. 1968. The divine twins: An Indo-European myth in Germanic tradition. Folklore Studies 19. Berkeley & Los Angeles: University of California Press.

Warmind, M. 2004. ‘…á þeim meiði, er mangi veit, hvers hann af rótom renn’. Kosmologi og ritualer i det førkristne Norden. In Andrén et al. 2004:135–44.

Weber, K. 1976a. The ring-wall around Eketorp-I. In Borg et al. 1976:61–6.

— 1976b. The Gateways of Eketorp II. In Borg et al. 1976:97–116.

Wegraeus, E. 1976. The Öland ring-forts. In Borg et al. 1976:33–44.

Welinder, S. 1975. Prehistoric agriculture in eastern middle Sweden: A model for food production, population growth, agricultural innovations, and ecological limitations in prehistoric eastern middle Sweden 4000 BC–AD 1000. Lund: Gleerup.

Welinder, S., Pedersen, E. A., and Widgren, M. 1998. Jordbrukets första femtusen år, 4000 f.Kr.–1000 e.Kr. Det svenska jordbrukets historia I. Stockholm: Natur och Kultur.

Wellendorf, J. 2006. Homogeneity and hetrogeneity in Old Norse cosmology. In Andrén et al. 2006:50–3.

Werner, J. 1949. Zu den auf Öland und Gotland gefundenen byzantischen Goldmünzen. Fornvännen 44:256–86.

— 1956. Beiträge zur Archäologie des Attila-Reiches. Munich: Verlag der bayerischen Akademie der Wissenschaften.

— 1963. Tiergestaltige Heilsbilder under germanische Personennamen. Deutsche Vierteljahresschrift für Litteraturwissenschaft und Geisteswissenschaft 37:377–83.

— 1966. Das Aufkommen von Bild und Schrift in Nordeuropa. Bayerische Akademie der Wissenschaften. Philosophisch-historische Klasse, Sitzungsberichte 4. Munich.

West, M. L. 2007. Indo-European poetry and myth. Oxford: Oxford University Press.

Wheatley, P. 1971. The pivot of the four quarters: A preliminary enquiry into the origins and character of the ancient Chinese city. Edinburgh: Edinburgh University Press.

Wicker, N. L. 1990. Migration period bracteates: Art historical constructs and the archaeology of crafts production and distribution. Minneapolis: University of Minnesota.

Wickham, C. 2005. Framing the early Middle Ages: Europe and the Mediterranean 400–800. Oxford: Oxford University Press.

— 2009. The inheritance of Rome: Illuminating the Dark Ages 400–1000. London: Penguin.

Widengren, G. 1969. Religionsphänomenologie. Berlin: de Gruyter.

Widgren, M. 1983. Settlement and farming systems in the early Iron Age: A study of fossil agrarian landscapes in Östergötland, Sweden. Stockholm Studies in Human Geography 3. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

— 2012. Climate and causation in the Swedish Iron Age: Learning from the present to understand the past. Geografisk Tidsskrift: Danish Journal of Geography 112(2):126–34.

Widholm, D. 1998. Rösen, ristningar och riter. Acta Archaeologica Lundensia 4o, no. 23. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Wiegels, R. 2007 (ed.). Die Varusschlacht: Wendepunkt der Geschichte? Stuttgart:Thiess.

Wijkander, K. 1983. Kungshögar och sockenbildning: Södermanlands administrativa indelning under vikingatid och tidig medeltid. Sörmländska handlingar 39. Nyköping: Södermanlands museum.

Wikander, S. 1978. Araber, vikingar, väringar. Svenska Humanistiska Förbundet 90. Nyhamnsläge: Svenska humanistiska förbundet.

Worsaae, J. J. A. 1870. Om Forestillingerne paa Guldbracteaterne. Aarbøger for Nordisk Oldkyndighed og Historie 1870:382–419.

Wylie, A. 1985. The reaction against analogy. In M. B. Schiffer (ed.), Advances in archaeological method and theory, viii. pp. 63–111. Orlando: Academic Press.

Ystgaard, I. 1998. Bygdeborger i Trøndelag: En forskningshistorisk og empirisk undersøkelse av et begrep og en kulturminnekategori. Hovedfagsoppgave ved NTNU. Trondheim: Norges tekniske og naturvitenskaplige universitet.

— 2003. Bygdeborgerne som kilde til studiet av samfunns- og maktforhold i eldre jernalder. Primitive Tider 6:21–30.

Zachrisson, I. 1997. Möten i gränsland: Samer och germaner i Mellanskandinavien. Stockholm: Statens historiska museum.

Zachrisson, T. 1994. The odal and its manifestation in the landscape. Current Swedish Archaeology 2:219–38.

— 1998. Gård, gräns, gravfält. Sammanhang kring ädelmetalldepåer och runstenar från vikingatid och tidig medeltid i Uppland och Gästrikland. Stockholm Studies in Archaeology 15. Stockholm: Institutionen för arkeologi.

— 2004a. The holiness of Helgö. Excavations at Helgö 16. Exotic and sacral finds from Helgö, pp. 143–75. Stockholm: Kungliga Vitterhets-, historieoch antikvitetsakademien.

— 2004b. Det heliga på Helgö och dess kosmiska referenser. In Andrén et al. 2004:343–88.

— 2011. Property and honour – social change in central Sweden, 200–700 AD, mirrored in the area around Old Uppsala. In L. Boye (ed.), Det 61. Internationale Sachsensymposion 2010 Haderslev, Danmark. Arkæologi i Slesvig, pp. 141–56. Neumünster: Wachholtz.

Zakynthinos, A. 1966. La grande brèche dans la tradition historique de l’hellénisme du septième au neuvième siècle. Charisterion eis A. K. Orlandon, iii. pp. 300–27. Athens: Vivliothiki tis en Athines Archeolojikis Eterias 54.