Nina hade kollat upp en sak efter Alex kommentar föregående kväll. Han hade sagt att om de advokater som tog sig an Roskic svävade i fara, så fanns det kanske andra som också gjorde det.
Och det hade lett henne till en intressant upptäckt.
Hon skrollade i rasande tempo bland olika dokument som rörde Roskics tidigare åtal. Han hade varit föremål för en relativt omfattande utredning för något år sedan. Åtalspunkterna hade varit liknande, men inte lika omfattande.
Nina mindes vagt fallet. Den åklagaren hade lagt ner åtalet mot Roskic innan det hade gått till rättegång. Han hade inte velat driva det vidare om det inte var vattentätt. Och det hade saknats vissa viktiga element som kunde garantera en fällande dom. Risken hade varit att om Roskic frikändes skulle det bli ännu svårare att döma honom senare. Det var en egendomlig bieffekt av det svenska systemet. Frikändes en åtalad krävdes ännu mer i påsen nästa gång.
Nina och Hellmark hade inte varit inblandade i den förundersökningen, utan ett annat team hade arbetat med den. Men den detalj hon hittade kring den förre åklagaren var intressant.
Åklagaren var nämligen död.
§
Nina satte sig snabbt in i vad som hade hänt året innan. Åklagaren hade haft en mycket framträdande roll under en rättegång i ett stort knarkmål. Driven av en tydlig tro på att det verkligen var de skyldiga han hade framför sig, hade han gjort ett enormt jobb för att få dem fällda. Den allmänna uppfattningen var dock att åtalet var ganska skakigt. Det var ett indiciemål, vilket innebar att det saknades konkret teknisk bevisning och byggde på vittnesmål.
Endast slutpläderingarna kvarstod i rättegången, men en morgon dök åklagaren inte upp. Efter viss uppståndelse hittades han i sitt hem, skjuten till döds.
Slutsatsen var löjligt enkel – de åtalade hade lejt en mördare för att göra sig av med åklagaren. Alla var överens om att det var det som hade skett, och de åtalade dömdes förutom knarkbrott även för anstiftan till mord. De skulle sitta inne många år.
Nina mindes historien mycket väl. Att vittnen hotades förekom flitigt, men inte att jurister råkade illa ut. Det hade varit sensationellt att någon hade vågat mörda en åklagare, och tidningarna hade varit fulla av spekulationer.
Rutinerade åklagare kunde mycket väl arbeta med fler än ett mål i taget. Och det hade även den här åklagaren gjort. I takt med att han var på väg att avsluta en process hade han även börjat arbeta på en annan.
Eller hade han verkligen det?
Nina sneglade på datumet då åklagaren hade blivit mördad av knarkligan.
Dagen efter att han lagt ner åtalet mot en viss Zoran Roskic.