När hände vad?
2001
11 september
Två passagerarplan flyger in i först det ena och sedan det andra av World Trade Centers tvillingtorn i New York, som bägge kollapsar. Totalt ca 3 000 människor får sätta livet till. 11-septemberattentatet framställs som förevändning för att upprätta fånglägret på Guantánamo.
7 oktober
USA inleder ett bombkrig mot Afghanistan, med motiveringen att regimen nekat att lämna ut Usama bin Ladin, som enligt USA planerade 11-septemberdådet från Afghanistan.
November
Norra alliansens styrkor rycker in i Kabul. Dessa och USA-styrkor börjar gripa folk, som de hävdar står i förbindelse med de styrande talibanerna. Amerikanska fångläger byggs bl a i Kandahar och i Bagram i Afghanistan.
13 november
USAs president George W. Bush ger order om att fångar som gripits i »kriget mot terrorismen« kan ställas inför militärdomstol, som kan utdöma dödsstraff.
December
Massaker i Mazar-i-Sharif i Afghanistan på tillfångatagna talibansoldater. 2–3 000 mördas genom att packas levande i containrar. En rapport från den amerikanska Physicians for Human Rights i augusti 2002 hävdar att USA-soldater övervakade övergreppen. Vittnen lägger ansvaret på USAs allierade, general Dostum.
20 december
Den engelskspråkiga tidningen Dawn i Peshawar publicerar uppgiften att en svensk, »Mehdi Ghazali«, överlämnats av bybor till pakistansk polis. I ambassadens fax hem till UD den 20/12 kallas Mehdi »en arabisk man med svensk passhandling.«
2002
Januari
Ett provisoriskt fångläger med öppna burar för drygt 320 fångar står färdigt på flottbasen Guantánamo Bay i Kuba, avsett för »al-Quaidamedlemmar och talibaner«.
Om fångarna säger försvarsminister Donald Rumsfeld efter sitt besök den 28/1: »De är bland de farligaste, de bäst tränade och de mest ondskefulla mördare som finns på jordens yta.«
4 januari
I ett brev till UD, kallar svenska ambassaden i Islamabad Mehdi Ghezali »al-Qaida medlem med svenskt pass«.
9 januari
De första fångarna flygs från Afghanistan till Camp X-ray i Guantánamo. USA hävdar att de inte är krigsfångar utan »illegal combatants« och att man inte tänker respektera Genèvekonventionens regler.
Flertalet fångar kommer från Afghanistan, Pakistan och andra muslimska länder. I EU är Sverige, Danmark, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Spanien och Belgien berörda.
10 januari
UD får information från Washington om att en svensk medborgare »eventuellt« finns bland de krigsfångar från Afghanistan som USAs militär ska flyga till Guantánamo.
I brev till UD påstår ambassadrådet Peter Kanflo att Mehdi Ghezali gripits i Afghanistan, har »anknytning till al-Qaida« och »utgör ett hot mot USAs säkerhet och mot internationell fred och säkerhet«.
Ingen framställan görs om att svenska representanter ska få träffa fången, s k diplomatisk access, innan han skickas till Guantánamo.
12 januari
Bilder på internet visar fångar som sitter fastspända i transportflygplan i oranga overaller, med munkavle, svärtade glasögon, svarta masker över huvudet och händer och fötter fastkedjade. Människorättsorganisationer och andra protesterar.
20 januari
Det första pressmeddelandet från UD inleds med orden:
»En svensk medborgare har gripits av amerikanska myndigheter i Afghanistan, misstänkt för att vara medlem av al-Qaida«, detta trots att tidningen Dawn, som UD hela tiden hänvisat till, skrev att Mehdi Ghezali greps i Pakistan.
»Jag förutsätter att svensken kommer att behandlas humant och enligt internationella fördrag … Vid ett åtal måste alla krav på rättssäkerhet i enlighet med tredje Génevekonventionen, liksom FNs konvention om politiska och medborgerliga rättigheter, tillfullo uppfyllas,« säger Anna Lindh i pressmeddelandet.
21 januari
Samma kväll gör först en SÄPO-man och sedan Expressenjournalisten Marika Weichman hembesök hos fångens pappa i Örebro.
28 januari
Fångens pappa, som också heter Mehdi Ghezali, skriver brev till Göran Persson och Anna Lindh och begär att få veta varför hans son gripits.
1 februari
Internationella Röda Korsets Kabulkontor rapporterar till kontoret i Islamabad, som i sin tur informerar den svenska ambassaden där, om att Internationella Röda Korset »någon gång i mitten av januari« registrerat en svensk medborgare i Kandahar som begärt att hans tillfångatagande och kvarhållande av USAs styrkor i Afghanistan ska rapporteras till svenska myndigheter.
8 februari
Internationella Röda Korset, det organ som har till uppgift att övervaka att staterna tillämpar Genévekonventionen, kritiserar USA för att de inte gett krigsfångestatus åt de fångar som förts från Afghanistan till Guantánamo.
15–17 februari
Bo Eriksson, svensk minister i Washington och Arne Andersson, intendendent vid SÄPO, besöker Mehdi Ghezali i Guantánamo Bay.
23 februari
I en intervju i den pakistanska tidningen Al-Wajiha, beskriver vittnen hur flyende från Afghanistan sålts och överlämnats till USA mot kontant betalning till polis och militär vid gränsen mot Afghanistan.
1 mars
Brittiska BBC rapporterar att omkring 100 fångar på Guantánamo inlett en hungerstrejk.
2 mars
»Än så länge pågår det en väpnad konflikt i Afghanistan och det gör det så länge den afghanska regeringen ger tillstånd åt de militära aktiviteterna«, säger Anna Lindh till TT.
TT tolkar Anna Lindhs inställning på följande sätt:
»Hittills tycker alltså Sverige inte att det är oacceptabelt att det inte presenterats anklagelser och misstankar mot mannen, eftersom USA agerar i enlighet med internationella regler när det gäller att hålla krigsfångar.«
Mars
Advokat Peter Althin kontaktas av pappa Ghezali och accepterar att företräda sonen, utan krav på ekonomisk ersättning.
16 mars
I UDs besöksrapport sammanfattar Bo Eriksson förhållandena i Guantánamolägret som relativt behagliga. I rapporten heter det bl a att »de amerikanska soldaterna på många sätt har det mindre komfortabelt i sina tält«.
Av den hemligstämplade delen av rapporten framgick senare att Mehdi mådde mycket dåligt och grät under samtalet.
April
Utrikesrådet Sven Olof Pettersson säger i ett pressuttalande att fångarna bör behandlas som krigsfångar.
2–3 april
Advokat Peter Althin skriver till UD och vill ha dess medverkan till att familjen beviljas rättshjälp, eftersom USAs försvarsminister Donald Rumsfeld har förklarat att samtliga fångar i Camp X-Ray skall ställas inför rätta i amerikansk militärdomstol. Peter Ahltin begär också att få kontakt med fången.
16 april
UD svarar att de lagar som reglerar möjlighet till rättsligt bistånd är »Lagen om ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m m« och »Rättshjälpslagen.« Ingen av dessa lagar är enligt UD tilllämpliga på Mehdi Ghezali. Dock vill man undersöka andra vägar att ge rättshjälp.
28–29 april
Fångarna flyttas från de öppna burarna i Camp X-Ray till permanenta burar i Camp Delta, med plats för 612 lägerfångar.
Försvarsminister Björn von Sydow förklarar, efter ett möte med amerikanska regeringsrepresentanter i Washington, att Sverige »hela tiden begärt att få veta vad som ska hända«, om fången anses som krigsfånge eller ej och om USA anser att han begått något brott. USA svarar att de »lovar att titta i sina akter«.
24 maj
Pappa Mehdi Ghezali skriver till Anna Lindh om sin oro över vad som händer hans son och frågar om hans brev till sonen kommer fram.
31 maj
USA kritiseras av den amerikanska människorättsorganisationen Human Rights Watch för att man ännu inte ställt fångarna inför rätta.
10 juli
Rättsavdelningen i Pentagon svarar UD att alla interner tillåts ta emot brev och att alla brev som familjen skrivit till sonen kommit honom tillhanda. Under sommaren 2002 slutar Mehdi Ghezali att svara på förhörsledarnas frågor. Mehdi får inte längre några brev.
31 juli
Peter Althin skriver i brev till UD att situationen är djupt otillfredsställande och strider mot svenskt rättsmedvetande och att varje livstecken från Mehdi till familjen eller honom saknas.
2 augusti
Kabinettsekreterare Hans Dahlgren framför de svenska synpunkterna till USAs chargé-d’affaires i Stockholm, Bruce Carter. Bl a ställs följande frågor: Vad är Mehdi Ghezali anklagad för? Hur ser den fortsatta processen ut? Vad har hänt med breven? Hans Dahlgren betonar också att kampen mot terrorism måste baseras på rättssäkerhet och respekt för mänskliga rättigheter.
15 augusti
Pappa Mehdi Ghezali besöker UD. Han får det lugnande beskedet att Bo Eriksson vid ambassaden i Washington fått veta, att sonen »är i livet och mår bra« och har »tillgång till förstklassig sjukvård«.
3 september
Hans Dahlgren kallar upp den amerikanska ambassadören Charles Heimbold till UD för att på nytt framföra den svenska synen. Endast frågan om breven besvaras med att »postsystemet fungerar«. UD begär att få göra ett andra besök hos fången.
8 september
Mitt i den svenska valrörelsens slutspurt, sätter pappa Mehdi Ghezali upp en bur på Sergels Torg och hungerstrejkar i protest mot USAs rättsövergrepp.
12 september
Mehdi avslutar sin hungerstrejk i buren. 13 000 förbipasserande stockholmare skriver spontant på protestlistor.
September
Vid Palmecentrets Palmedagar i Örebro riktar Thomas Hammarberg hård kritik mot Guantánamolägret.
Justitieminister Thomas Bodström överlämnar ett brev till sin amerikanske kollega John Ashcroft, där den svenska synen framförs och han påminner om Sveriges begäran om ett nytt besök. Fortfarande inget svenskt regeringskrav på frigivande.
25 september
Sveriges begäran, att en diplomat ska få besöka fången av humanitära skäl, avslås av amerikanarna.
Av USAs svar framgår att interneringen på Guantánamo inte betraktas som ett straff, utan syftar till att »förhindra dessa personer att åter engagera sig i striderna mot USA«.
4 oktober
Carl-Henrik Ehrenkrona, rättschef på UD, säger till TV4 att han »inte tror att vi kommer att få hem fången … Amerikanernas argument är så bestämda när det gäller samtliga fångar på Guantánamobasen«.
8 oktober
Sverige påminner åter om sin begäran att få träffa fången. Den 19 november konstaterar UD att man fortfarande inte fått något svar.
17 oktober
Guantánamolägrets förste chef, brigadgeneral Rick Baccus sparkas för att han varit för mjuk mot fångarna. Generalen Geoffrey Miller, senare chef för USAs fängelsesystem i det ockuperade Irak, blir ny lägerchef.
Den amerikanske »talibanen« John Walker Lindh, som togs till fånga under markstrider i Afghanistan, döms i USA till 20 års fängelse för förräderi.
20 oktober
I ett svar på en fråga i riksdagen från Inger Lundberg (s) förklarar Anna Lindh för första gången att Sverige »förväntar« att Mehdi Ghezali friges, om ingen rättsligt hållbar grund för hans frihetsberövande läggs fram.
24 oktober
Första offentliga mötet om Guantánamo på ABF-huset på FN-dagen med Folket i Bild och ABF Stockholm som arrangörer. På mötet talar Peter Althin, pappan Mehdi Ghezali och folkrättsprofessorn Ove Bring. Ove Bring kallar behandlingen av Mehdi en rättsskandal. Även Expressens ledarsida kallar fallet »en rättsskandal«.
26 oktober
Haji Faiz Mohammed, 105 år, och ytterligare en åldring över 80 år från Afghanistan släpps, efter över 8 månader i lägret.
6 november
Riksdagsman Agne Hansson (c) är den förste i riksdagen att kräva frigivande:
»När släpps svensken? Det är dags att från svensk sida sluta att ställa mesiga frågor och i stället bestämma sig för en juridisk linje och ställa rättsliga krav på USA.«
December
Pakistanska myndigheter meddelar att inga misstankar om brott finns mot Mehdi Ghezali. Hans deltagande i ett väpnat flyktförsök under fångtransport har inte styrkts.
Ca 200 personer demonstrerar med SSU för Mehdis sak i Örebro. Gustav Fridolin (mp) ställer en fråga i riksdagen till utrikesminister Anna Lindh om hon avser att ytterligare agera diplomatiskt gentemot USA. »Då ingen rättegång har inletts på ett år är ett rimligt krav att Mehdi Muhammed Ghezali friges«, skriver han.
Offentligt möte på Medborgarplatsen i Stockholm den 20 december, där pappa Mehdi åter hungerstrejkar i en bur i vinterkylan. Företrädare för fem partier kräver att Mehdi Ghezali friges.
2003
Januari
UDs andra besök hos Mehdi Ghezali har förhalats av USA ett halvår. Från besöket rapporteras bl a att Mehdi Ghezali »under rådande omständigheter, mår bra«. (UDs arbetspapper, 2003-01-14.)
13 januari
Utrikesminister Anna Lindh svarar Gustav Fridolin i riksdagen att regeringen varit mycket aktiv i fallet Mehdi Ghezali och avser att »fortsätta våra ansträngningar att bringa klarhet i fallet.«
14 januari
UD ringer pappan och meddelar att sonen »mår bra«.
16 januari
Peter Althin träffar bl a UDs rättschef Carl-Henrik Ehrenkrona och ambassadör Jan Eliasson. UD hävdar att »alla fångar behandlas i enlighet med Genèvekonventionen« i humanitärt avseende och att »någon risk för tortyr inte förelåg«. För amerikanarna sägs dock »underrättelseintresset tar över«. Peter Althin frågar »hur länge UD avser att stå kvar i ruta ett« och föreslår, som en markering, hemkallande av Sveriges ambassadör »för konsultationer«.
18 januari
Guantánamogruppen bildas formellt. Bl a Peter Althin (kd), Marianne Eriksson (v), Gustav Fridolin (mp), Henrik von Sydow (m) väljs in i den första styrelsen. Anders Ygeman (s) adjungeras till styrelsen.
Välbesökt presskonferens om kravet på frigivande.
20 januari
I besöksrapporten från SÄPO-intendenten Arne Andersson och stf chefen vid Fö/SUND, Försvarets underrättelsetjänst, Bertil Lundin sägs: »Ur underrättelsesynpunkt tillförde detta besök sålunda ingenting.«
I Aftonbladet kallas Mehdi »Talibansvensken.«
3 februari
UDs rättschef Carl-Henrik Ehrenkrona redovisar den svenska regeringens inställning och begär vid ett samtal i Washington med amerikanska utrikesdepartementets rättschef William Taft IV att »svensken omedelbart friges, eftersom han hålls frihetsberövad i strid med internationell rätt«.
10 februari
Det amerikanska advokatsamfundet protesterar mot att fångarna nekas advokathjälp.
Mars
Den amerikanske »ambassadören för krigsförbrytelser«, Pierre-Richard Prosper besöker Sverige. På DN-Debatt beskyller han Mehdi Ghezali för att ha »tillhört al-Qaida« och gripits »på slagfältet i Afghanistan«.
Peter Althin och Mehdi Ghezali får på Guantánamogruppens begäran ett möte med Prosper på USAs ambassad.
Två fångars död i fånglägret i Bagram får Amnesty International att kräva en undersökning av USAs behandling av afghanska fångar.
April
Opinionsmöte i Örebro med bl a Olof Huldtgren från UD. Lokal Guantánamogrupp är aktiv där sedan tidigare.
Maj
Möte på Akademiska föreningen i Lund med Peter Althin och Mehdi Ghezali.
En lokal Guantánamogrupp bildas vid ett offentligt möte i Göteborg.
5 juni
Guantánamogruppen träffar utrikesminister Anna Lindh, Hans Dahlgren m fl på UD inför Anna Lindhs möte med Colin Powell den 12/6.
2–3 juli
Martin Bengtsson och Helena Lindberg från regeringskansliet gör det tredje svenska besöket på Guantánamo.
3 juli
President George W. Bush väljer ut sex fångar att ställas inför militärdomstol.
4 juli
Svenska Amnesty demonstrerar mot Guantánamolägret vid Slussen i Stockholm på USAs nationaldag.
23 juli
Efter kritik från Storbritannien lovar USA att brittiska fångar inte ska dömas till döden.
30 september
EU-parlamentet i Bryssel håller en offentlig hearing om Guantánamo på initiativ av liberalernas, socialisternas, de grönas och vänsterns partigrupper. Gösta Hultén och pappa Mehdi deltar.
10 oktober
Röda Korsets chef i Washington, Christophe Girod, säger till New York Times, att »situationen på Guantánamo är oacceptabel då fångenskapen sker på obestämd tid«.
10 november
USAs högsta domstol beslutar att pröva frågan huruvida Guantánamobasen lyder under amerikansk lag.
November
Utrikesminister Laila Freivalds träffar den amerikanske utrikesministern Colin Powell vid ett EU-möte och påminner om det svenska kravet på frigivande.
25 november
Human Rights Watch och Röda Korset kritiserar att barn under 16 år hålls fångar på Guantánamo.
10 december
Guantánamogruppen träffar UD och Laila Freivalds och föreslår bl a att fallet tas upp på högsta nivå.
18 december
Appellationsdomstol i San Francisco kritiserar att USA håller »fientliga stridande« på obestämd tid. Enligt domstolen är detta i strid med »de mest fundamentala rättsprinciperna i amerikansk lag«.
December
Guantánamogruppen bjuder in advokat Najeeb-al-Nauimi från Qatar som talar tillsammans med Thomas Hammarberg på ett möte samarrangerat med Palmecentret och ABF.
Det fjärde och sista besöket i Guantánamolägret äger rum i mitten av december.
2004
11 februari
Colin Powell säger att den spanske fången kommer att släppas de närmaste dagarna. Han överförs dock till fortsatt spansk fångenskap och blir fri först i mitten av juli.
17 februari
Årsmöte i Guantánamogruppen. Alla sju riksdagspartierna representerade i styrelsen.
18 februari
Laila Freivalds träffar Colin Powell i Washington. De kommer bl a överens om att USA ska ta emot en svensk åklagardelegation som ska få information om fallet Mehdi och undersöka om det finns skäl att inleda en förundersökning i Sverige.
19 februari
Den danska fången släpps. Den danska regeringen kallar det »en seger för den tysta diplomatin«. Samtidigt friger USA andra fångar från länder som stött USA militärt i kriget i Irak. Det framkommer att dansken inte gripits i strid i Afghanistan, vilket den danska regeringen påstått, utan överlämnats av privatpersoner till polis i Pakistan.
9 mars
Fyra brittiska fångar släpps från Guantánamo den 9 mars. De vittnar om grov tortyr.
Human Rights Watch ger ut en rapport om tortyr av fångar i det amerikanska fånglägret i Kandahar i Afghanistan.
En grupp anhöriga och advokater från fyra EU-länder protesterar i Washington den 5–11 mars. Initiativet kommer från den nybildade brittiska Guantánamo Human Rights Commission i Storbritannien. Värd i USA är ACLU, USAs äldsta och största medborgarrättsorganisation.
11 april
För Mehdi Ghezali inleds en två veckors intensiv period med dagliga, pressande förhör under tortyr.
28 april
Pappa Mehdi protesterade utanför Rosenbad med skylten »Hjälp mig få hem min son« inför statsminister Göran Perssons möte med president George W. Bush i Vita Huset.
På den gemensamma pressträffen förklarar George W. Bush att fallet med den svenske fången var det första Göran Persson tog upp.
Det amerikanska nyhetsprogrammet CBS’ 60 Minutes visar samma kväll bilder på amerikanska soldater som förödmjukar och pinar nakna irakiska krigsfångar i Abu Ghraib-fängelset.
28 juni
USAs Högsta Domstol fastslår att Guantánamofångarna har rätt att få sitt frihetsberövande prövat i amerikansk domstol.
4 juli – USAs nationaldag
Guantánamogruppen publicerar en annons på DNs kultursida med rubriken – »Försvara USAs författning – frige Mehdi Ghezali«. Bland undertecknarna finns ett 60-tal författare, politiker och kulturpersoner.
Pappa Mehdi Ghezali åker från Örebro till Stockholm för att än en gång kräva sonens frigivande och lämna ett brev till USAs nytillträdde ambassadör.
I Örebro och Göteborg genomförs aktioner med flygbladsutdelning och namninsamling.
8 juli
Mehdi Ghezali friges.
25 oktober
Rättshjälpsnämnden beviljar Mehdi Ghezali rättshjälp för att förbereda en skadeståndsprocess mot USA för det olagliga frihetsberövandet och tortyren.