GÖTGATAN, SÖNDAG 2 DECEMBER
I Cats Falcks anteckningar beskrivs affärerna mellan Sven-Olof Håkansson och Richard Müller detaljerat. Först skeppades Vax-datorerna från USA till Sydafrika där Müller hade företaget Semitronic. Detta företag sålde sedan datorerna vidare till Håkanssons företag Sunitron i Täby. På så sätt rundades amerikansk lagstiftning, de s k Cocom-bestämmelserna om att ingen högteknologi fick exporteras till östblocket. Efter 6–7 månaders förvaring på Sunitron i Täby skickades datorerna vidare till Sovjetunionen i lastbil. Asea-personal tillsammans med sovjetiska handelsrepresentanter kom till Sunitron i Täby för att göra tekniska tester på datorerna samt mjukvaran till dem. Pengarna för försäljningen hamnade på ett hemligt konto i Schweiz tillhörande Håkansson.
(Cats Falcks anteckningar, polisutredningen om Cats Falck)
Det blev sent hos Bergman igår och Modin var inte hemma förrän vid tretiden på natten. När han vaknar strax efter lunch bestämmer han sig för att ringa Sven-Olof Håland i Täby. Han har funnit uppgifter i Cats anteckningar om att Håland gjort dataaffärer med en Richard Müller via Sydafrika för att runda amerikansk lagstiftning. Datorerna har sedan gått till hans företag i Täby innan de skeppats vidare till Sovjetunionen. Håland är med andra ord i högsta grad inblandad i tekniksmugglingen.
Han har hittat Hålands telefonnummer i telefonkatalogen. Han bor i Viggbyholm i Täby kommun.
Flera signaler går fram innan någon svarar med trött röst:
”Ja, Håland.”
”Goddag Håland. Jag heter Anton West och arbetar på Högkvarteret.”
”Jaha.”
”Vi skulle vilja fråga dig om ett par saker.”
”Jag har lite ont om tid. Det är faktiskt söndag.”
”Känner du Bertram Brindeberg?”
”Nej, det tror jag inte. Vem är det?”
”Brindeberg arbetade på Asea till alldeles nyligen. Är du säker på att du inte känner honom?”
”Nej, det ringer ingen klocka.”
”Okej”, säger Modin och känner att han börjar bli upprörd. ”Om vi säger så här då: jag vet att du känner Brindeberg. Jag har pratat med honom. Ni har affärer ihop.”
”Nej, det måste vara ett misstag. Var det något mer du ville?”
”Ja, jag skulle …”
Håland lägger på mitt i meningen och Modin blir varm om kinderna. Han ringer upp Håland igen men får inget svar.
”Jävla idiot!”
Modin slänger på luren. Han tar några djupa andetag för att lugna ned sig och funderar på vad han ska göra härnäst. Ett alternativ är att åka ut till Viggbyholm och ringa på Hålands dörr, men sannolikheten att han öppnar är liten.
Jag har att göra med ett proffs, tänker Modin. Han kommer förneka allt in absurdum. Tyvärr fungerar det, och det vet han. Modin kommer behöva ett domstolsbeslut för att kunna tvinga till sig ett förhör. Det måste finnas något annat sätt. Han bestämmer sig för att kontakta sin chef, Loklinth, trots att det är söndag och trots att han vet att Loklinth inte vill att han rotar i Cats försvinnande.
Han håller hårt i bakelitluren medan han hör hur signalerna går fram.
”Chris.”
”Det är Modin. Jag har några frågor om Sven-Olof Håland.”
”Håland”, säger Loklinth och låter yrvaken trots att det är mitt på dagen. ”Var inte han inblandad i Containeraffären?”
”Ja, han utreddes i samband med den men fick inget straff”, säger Modin. ”Jag har upptäckt att Cats Falck intervjuade honom innan hon försvann. En av hennes vänner berättade det för mig”, ljuger Modin. Loklinth vet fortfarande inte att han har Cats anteckningar, och det är alldeles försent att berätta det nu.
”Han ensam kan skada våra relationer till USA och Nato. Hans lilla hobbyföretag kan stoppa all svensk import från USA om det vill sig illa”, fortsätter Modin.
”Jo, tack. Det där behöver du inte förklara för mig, Modin. Men det är söndag och jag har lite att göra.”
”Jo, jag förstår det”, säger Modin, ”men vi skulle behöva besöka hans bostad. Jag gissar att han har sitt lilla företag i hemmet. Företaget heter Sunitron och ligger i Viggbyholm.”
”Och du tror att vi kommer hitta bevis på att han är inblandad i smugglingen till öst där?”
”Med lite tur gör vi det. Dessutom kan vi fråga honom om vad han vet om Cats reportage.”
”Jag vet inte. Vi har inget domstolsbeslut på husrannsakan. I dagsläget är han bara misstänkt för skattebrott, inte smuggling. Jag tror vi överlåter det till polisen.”
”Jag tänkte mig ett litet besök i all tysthet”, säger Modin. ”Jag kanske kan besöka honom ensam?”
”Nej, nej, inte ensam. Okej, vi möts där om en timme prick. Kom inte försent.”
Loklinth lägger på och Modin går och duschar. Nu jävlar!