GÖTGATAN, MÅNDAG 10 DECEMBER
När han kommer hem till lägenheten igen har han med sig en vit påse från hamburgerrestaurangen Clock som ligger i Medborgarhuset precis ovanför tunnelbanenedgången. Modin brukar variera sig: fem gånger McDonald’s och en gång Clock ungefär. Han har lite svårt för Clocks pommes frites men dubbelburgarna är goda.
Han sätter sig ned i soffan och börjar äta med Expressen uppslagen framför sig på soffbordet. Det är missbrukarens övervakare som är tidningens källa. Vittnesmålet är ganska osammanhängande, men just därför tycker Modin att det är intressant. Påhittade historier och desinformation brukar inte vara osammanhängande.
Han bestämmer sig för att ringa upp utredare Eric Skogson igen och fråga om han vet något mer än det som står i tidningen.
”Du, den där missbrukaren som Expressen skriver om idag, har ni fått tag i honom?”
”Nej, han är spårlöst försvunnen. Det var nog ett löst skott, tror jag.”
”Du vet alltså vem det är?” säger Modin förvånat.
”Nej, vi har inget namn än. Men han är som uppslukad av jorden. Knarkare försvinner och dör dagligen i den här stan”, säger Skogson med en trött suck.
”Men vad var det egentligen han såg?”
”Så här var det”, säger Skogson och tar ett djupt andetag. ”Han berättade för sin övervakare att han sett en vit bil köra ned till kajen och sedan backa över kajkanten.”
”Är du säker på det, att han sa att bilen backade över kanten?”
”Klart jag är säker. Jag är polis.”
”Men de tre männen då?”
”Vilka män?”
”De som Expressen nämner, och som skulle ha knuffat bilen över kanten?”
”Nej, det var inga andra där. Det där var ett missförstånd. Det var en vändningsmanöver som gick fel. Jag har förhöret framför mig, och där står det att en vändningsmanöver slutade med att bilen gick över kajkanten och ned i vattnet. Det är glasklart.”
”Glasklart? Jag tyckte du just sa att ni inte förhört missbrukaren.”
”Nej, men vi har förhört hans övervakare. Det räcker väl?”
”Men då tror du i alla fall på att missbrukaren såg en bil gå i vattnet i Norra Hammarbyhamnen”, säger Modin.
”Nej, nej, det har jag aldrig sagt. Men det var vad han sa till sin övervakare. Vi har förhört övervakaren. Dessutom har vi redan dykt där och det ligger ingen bil på platsen. Var det något mer?”
”Vad heter missbrukaren?”
”Du, det vet jag som sagt inte. Övervakaren vägrade att berätta det. Killen vill inte bli förhörd.”
”Men du kan väl säga vem övervakaren är?”
”Han heter Arne Risberg, en gammal avdankad boxare på Söder.”
”Tack ska du ha. Vi hörs.”
”Du, vänta!” säger Skogson just som Modin ska lägga på. ”Håller du fortfarande på med det här? Jag trodde att militären lagt ned ärendet.”
”Det har vi. Det här var det sista jag behövde kolla. Nu är jag nöjd”, säger Modin.
Han lägger på och börjar inse att han kanske själv måste dyka vid det nybyggda området i Norra Hammarbyhamnen för att få reda på om det ligger någon sanning i knarkarens berättelse. Det kan inte vara så värst djupt där, och han har sin dykutrustning hemma. Det vore bra om det gick att avfärda den här märkliga historien. Ligger det ingen bil där får han söka efter Cats och Lena på annat håll, men om det gör det – då finns det ett vittne till vad som hände tjejerna. Det skulle innebära ett genombrott och en chans för deras anhöriga att få veta vad som hänt.
Modin går fram till fönstret och tittar ut på den jämna strömmen av bilar ute på Götgatan.
Han bestämmer sig för att strunta i Glocks varningar. Han tänker söka upp övervakaren Arne Risberg.