KAPITEL 54

GÖTGATAN, TISDAG 11 DECEMBER

Modin känner sig stressad. Han borde egentligen vara på jobbet, men han kan inte släppa vittnesmålet vid Hammarbyhamnen. Det känns hett. Han bestämmer sig för att kontakta Arne Risberg igen. Kanske kan han trots allt övertala honom att berätta vem knarkaren som sett bilen är. Han ringer till Loklinth och meddelar att han är hängig och stannar hemma idag. Sedan tar han ett djupt andetag och ringer hem till Risberg.

Efter flera signaler svarar en kvinna.

”Hos Risberg.”

”Hej, det är från polisen. Jag söker Arne”, säger Modin och försöker låta formell.

”Arne sover och går nog inte att väcka, tyvärr.”

”Är han dålig?”

”Ja, det kan man säga. Är det viktigt?”

”Lyssna nu”, säger Modin och chansar. ”Vi måste få veta namnet på en av killarna som Risberg är övervakare åt. Han som såg något vid Hammarbyhamnen. Det kan gälla liv eller död. Han kan behöva beskydd och det kan vi ge honom. Hjälper du oss?”

”Jag vet inte om jag kan det. Arne är inte någon riktig övervakare, utan han brukar bara försöka hjälpa ungdomar på glid här på Söder. Han är verksam i boxningsklubben Linnéa. Jag tror att det är en kille därifrån.”

”Kommer du ihåg vad han hette?”

”Johnny, någonting. Vänta … Johnny Rågbjer. Ja, så var det.”

”Rågbjer, det var ett ovanligt namn.”

”Ja, det är därför jag kommer ihåg det.”

”Var kan jag få tag i honom?”

”Ingen aning. Men försök på boxningsklubben. Den ligger på Erstagatan.”

”Tack, jag gör så. Hälsa Risberg när han vaknar.”

Erstagatan ligger inte långt från Öhrns hörn, restaurangen där Cats och Lena senast sågs. Modin tittar ut genom fönstret och konstaterar att det faller blötsnö och blåser rejält. Han drar på sig skinnjackan och sin fars tjocka björnskinnsmössa. Precis när han ska till att lämna lägenheten ringer telefonen.

”Var har du hållit hus, Modin?”

”Här hemma mest. Ledsen, Bergman, jag borde ha hört av mig.”

”Är allt bra?” frågar Bergman i andra änden.

”Jadå, allt är bra. Jag har bara lite mycket att göra.”

”Ska vi gå ut och ta en öl?”

”På fredag, kanske.”

”Okej, vi bokar det.”

De avslutar samtalet och Modin blir stående i hallen och tittar sig i spegeln. Är jag på rätt väg nu? Borde jag ha sagt något till Bergman om allt som hänt sedan sist? tänker han. Hans pappas björnskinnsmössa ser för stor och yvig ut på honom. Han trycker ned den djupare över skallen, men det hjälper inte. Han kan inte fylla ut tomrummet.

Han slänger en sista blick på mössan i spegeln innan han samlar sig och går iväg till boxningsklubben Linnéa för att leta efter Johnny Rågbjer.