GÖTGATAN, FREDAG 14 DECEMBER
Det är dagen efter Lucia. Modin har jobbat på Byrån med Stasilistan i två dagar. Hans intryck är att det är en soppa som ingen egentligen vill röra i. Det är som att renovera ett gammalt hus – ju mer du river desto mer ruttet är det. Kanske vore det bäst att bränna upp hela skiten, som Loklinth skojade om häromdagen.
Bland annat hade Modin hittat den gamle Säpochefen Tom Fors namn i rullorna. Det förklarade myndigheternas ointresse av att offentliggöra listan. Det hade känts bra att han fanns med där. Då dödade Modin honom inte i onödan. Sannolikt hade CIA haft informationen redan i somras och Loklinth kanske ville att Modin skulle få se det. För att han skulle må bättre, eller bara för att göra honom mer motiverad i sitt arbete.
Modin hade meddelat att han skulle jobba hemifrån under fredagen. Men sanningen var att han måste börja förbereda dykningarna i Hammarbyhamnen. Han måste helt enkelt ned och undersöka botten utanför kajplats 310. Han måste få veta om bilen ligger där, och det finns inget annat sätt än att dyka.
Varje natt har han vaknat och kommit på saker som stöder hans teorier om att Cats och Lena förts bort eller mördats av Stasi, eventuellt i samarbete med GRU. Jeans iakttagelser av en grupp kostymklädda herrar som såg ut att komma från öststaterna passar in i mönstret. Det skulle kunna bevisa att Cats försvinnande planerats på ambassadnivå. Vad skulle männen annars ha gjort ute på kajen tidigt en lördagsmorgon i november? Knappast fiskat i kostym. De kan ha haft en genomgång och diskuterat olika scenarier. Frågan är hur Stasi vågade mörda en svensk journalist och hennes väninna på svensk mark? Det är kanske det han mest har funderat över. Men med tanke på den omfattande listan över Stasispioner i Sverige kanske det inte är så konstigt. De har helt enkelt tagit över landet tillsammans med GRU. En tyst ockupation. Lite som när Danmark och Norge ockuperades under andra världskriget. De båda länderna fick behålla sina regeringar men var ockuperade och styrdes som om de tillhört Nazityskland. De satt kvar för att hålla den stora massan lugn.
När en skuggregering tar över ett land genom att hota och döda för att nå sina mål agerar de som den värsta maffiagruppering eller mc-klubb, men med den skillnaden att man har att göra med mycket intelligenta och välutbildade proffs som har stöd från de myndigheter som de har infiltrerat.
Fan, han måste ha sig en öl. Han går ut i köket och öppnar en starköl trots att klockan bara är elva på förmiddagen. Han är medveten om att han hela tiden bryter mot alkoholförbudet på Byrån, och att om någon sett honom förra fredagen på Bäckahästen, eller om poliserna som grep honom hade rapporterat händelsen till SSI, skulle han ha hamnat i trubbel. Men vad ska han göra? Stressen över allt som händer runtomkring honom, allt som han själv har gjort och alla dubbelspel gör honom sugen på alkohol och det är svårt att låta bli att dricka. Han kanske inte ska ha sprit och öl hemma i fortsättningen? Men han måste trots allt lugna nerverna ibland. Annars kommer något att gå sönder inom honom. Alkohol är ångestdämpande och ångesten trycker på; varje natt.
Han ser att telefonsvararen som han nyligen har skaffat blinkar i hallen. Alla har sådana nuförtiden och det är förbannat praktiskt. Han sätter igång svararen och går och sätter sig vid köksbordet med ölen. Han har bara kalsonger på sig, men han fryser inte. Lägenheten är varm.
Kassettbandet har spolat tillbaka och telefonsvararen klickar igång med ett pip.
”Hej, det är Julia. Var håller du hus? Hör av dig. Kram.”
Även Bergman och Modins mor Astri har lämnat meddelanden. Moderns meddelanden blir alltid avhuggna för att hon börjar prata för tidigt, innan bandspelaren spolat klart.
Han funderar en stund på om han ska ringa Bergman och berätta om Rågbjers och Jeans iakttagelser. Berätta att han har fått upp ett hett spår och att de måste dyka på platsen. Men han bestämmer sig för att vänta med det tills alla bitar har fallit på plats. Bilen kommer knappast att flytta på sig om den ligger på botten av Norra Hammarbyhamnen, och de ska ändå träffas ikväll.
Modin dricker ur ölburken, klämmer ihop den och slänger den i soporna. Sedan bestämmer han sig för att istället ringa Julia. Men först ska han tappa upp ett varmt bad.