Utan ett par personers välvilliga medverkan hade det här aldrig blivit någon bok. Barbro Asplund och Jan Lindhagen stod Per Meurling nära och har oförbehållsamt berättat om sina erfarenheter. Barbro har dessutom låtit mig ta del av personliga aktstycken som Meurlings dikter m.m. Jan avled medan jag arbetade med den här boken, och jag skulle ha velat få ta ytterligare del av hans kloka funderingar kring många av bokens problemställningar (se mina minnesord: »En föredömlig intellektuell«, AB 27/7 2010).
Många har bidragit med intryck från kortare möten med Meurling: Gunder Andersson, Peter Curman, C-H. Hermansson, Yvonne Hirdman, Agneta Pleijel, Jan Stolpe, Thomas von Vegesack. Lars Björlin har till mig fört vidare vad han funnit om Per Meurling i ryska arkiv, Carl-Michael Edenborg har bidragit med sin kännedom om erotisk litteratur. Anders Thunberg har delat med sig av sin forskning om säkerhetstjänsten.
Andra har varit vänliga nog att låta sig utfrågas om sina egna erfarenheter av hur det är att vara intellektuell: Anders Björnsson, Joakim Forsberg, Tomas Forser, Birgitta Holm, Leo Holtter, Tore Janson, Karl Erik Lagerlöf, Monica Lauritzen, Åsa Linderborg, Tony Samuelsson. Forser och Björnsson har också delgett mig sina personliga erfarenheter av Meurling. För råd angående manus ett tack till Kjell Johansson, Arne och Enel Melberg, Eva Lindberg, Tilda Maria Forselius, Johan Schubert och förlagets Pelle Andersson och Eva Stenberg.
FÖRKORTNINGAR:
AB – Aftonbladet
ARAB – Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
Arb – Arbetet
ArbHist – Arbetarhistoria
AT – Aftontidningen
Bekläd – Beklädnadsfolket
BLM – Bonniers Litterära Magasin
Bygg – Byggnadsarbetaren
Cl – Clarté
DN – Dagens Nyheter
Expr – Expressen
FiB – Folket i Bild
FiB/K – Folket i Bild/Kulturfront
GP – Göteborgsposten
GHT – Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning
HfKS – Häften för kritiska studier
KB – Kungliga biblioteket
Komm – Kommunalarbetaren
Lant – Lantarbetaren
MA – Metallarbetaren
MoM – Mål och medel
MT – Morgon-Tidningen
ND – Ny Dag
O&B – Ord och Bild
OM – Ordfront magasin
RA – Riksarkivet
SA – Statsanställd
SIA – Skogsindustriarbetaren
SocDeb – Socialistisk debatt
SocD – Social-Demokraten
PM – Per Meurling
SvD – Svenska Dagbladet
SvMorr – Svenska Morgonbladet
UNT – Uppsala Nya Tidning
VJ – Veckojournalen
PER MEURLINGS VERK:
PM skrev otroligt mycket. Det finns bibliografier i Gunnar Gunnarsons artikel om honom i Svenska Män och Kvinnor, i Zaines Radikal 30-tals humanism och i Den goda tonens pingviner. I mina noter återfinns många artiklar som saknas där, men jag har inte haft ambitionen att åstadkomma någon fullständig bibliografi. Det är för övrigt hopplöst när det gäller hans produktion av pornografi. (Leta efter pseudonymer med fransk anknytning, rådde mig Barbro Asplund.)
PM:S VERK PUBLICERADE I BOKFORM OCH STÖRRE BROSCHYRER:
Marxism och humanism, 1936
Till tänkandets förhistoria, 1936
Den blodiga arenan, 1937
Österrike och Spanien, 1938
Från franska till ryska revolutionen, 1939
Kultur och politik, 1942
Tack för sist, rättvisa, 1945
Geijer och marxismen, 1947
De fyra väderstrecken, 1949
Kommunismen i Sverige, 1950
Jag var en kärlekskonstens mästare (pseudonym Maurice Norrman), 1950
Shakespeare, 1952
Spionage och sabotage i Sverige, 1952
Tage Erlander, 1953
Den gåtfulle Markis de Sade, 1956
Kärlek i giljotinens skugga, 1962
Kärlekens många armar, 1964
Venus i trädgården, 1964
Fanny Hills dotter (ps. John G. Blair), 1966
Jesus äventyr, 1967
Münchhausens erotiska äventyr, 1967
Sexuellt gensvar, 1967
Gullivers resa till sexland, 1968
Fabian Månsson och bondesocialismen, 1972
Kärlekspråmen, 1972
Chile i världens ögon, 1974
Geijer och Marx, 1983
KÄLLOR TILL PM:S PERSONLIGA HISTORIA:
Meurlings efterlämnade dokument är få – hans levnadssätt premierade inte arkivbildning. Det finns något efterlämnat på ARAB (mest tidningsklipp; Biographica vol. 215) och ett fåtal brev på KB. Det finns en akt om PM på Ryska statens arkiv för social och politisk historia i Moskva (RGASPI) som Lars Björlin (Södertörns högskola) undersökt i samband med sin forskning om förbindelserna mellan de kommunistiska partierna i Sovjetunionen och Sverige och vars innehåll han låtit mig ta del av. I Säkerhetspolisens arkiv (beteckning P 193, Riksarkivet) kan man finna rapporterna från polisens spaningar, ett enormt material som gör att man tidvis kan följa PM dygnet runt. Polisen var intresserad av honom redan på 1930-talet, och det finns uppgifter om honom in på 70-talet, men det mesta är koncentrerat till 40-talet. Material återfinns också i kommunistpartiets mycket ofullständiga arkiv (Vänsterpartiet kommunisterna, ARAB). Där har jag sökt spåren efter honom även i P. O. Zennströms, John Takmans, Sixten Rogebys och Fritjof Lagers arkiv. På ARAB finns även manuskript i Gruppen för samhällsstudiers arkiv, vol. 38. I övrigt återstår hos Barbro Asplund en kartong papper grovt sorterade i kuvert av Gunnar Gunnarson; det är mestadels manuskript, inte sällan opublicerade, men också dikter och fragment . En del brev är av så privat karaktär att Barbro tills vidare håller dem för sig själv.
MER OMFATTANDE TEXTER OM PM:
Tommie Zaines avhandling om PM som kritiker: Radikal 30-tals humanism (1983); Jan Lindhagen: Arb 30/3, 26/11 1984, Bekläd 6/1984; Kaj Björk i Ett 30-tal (1984), Ett krig (1986) och Spanien i våra hjärtan (2001); Per Nyström vittnar i Tomas Forser: Jag har speglat århundradet (1996); Stig Ahlgren: »Tre namn men en författare« i Obehagliga stycken (1944); Tomas Forser: »Per Meurling: kommunist, renegat, socialdemokrat«, O&B 7/1972; Karl Vennberg i På mitt samvete (1987) och i AB 27/3, 6/4 1984; Stefan Lindgren: Folket i Bild/Kulturfront 16/1982 och ST 1984; Gunnar Gunnarson i Cl 1984:4, Svenska män och kvinnor samt Svenskt biografiskt lexikon (texterna i uppslagsverken skiljer sig något). Iwo Wiklander ger stort utrymme åt sina minnen av PM i Nätter på Savoy (1988); sanningshalten i uppgifterna är dock mycket tveksam (se kap. Rysk agent). Det finns en turkisk bok om Per Meurlings författarskap och ideologi av Serefxan Ciziri från 1995 som jag inte läst.
ALLMÄNT OM DE INTELLEKTUELLA OCH DERAS HISTORIA:
Thomas von Vegesack: Tankens aristokrater eller pennans betjänter (1986); Zygmunt Bauman: Legislators and Interpreters (1987); Ron Eyerman: Between culture and politics (1994); Nils Runeby: Dygd och vetande (1995); Intellectuals in Politics (red. Jeremy Jenning&Anthony Kemp-Welch, 1997); David Drake: Intellectuals and Politics in Post-War France (2002); Kevin Mattson: Intellectuals in Action (2002); Steve Fuller: Intellectuals (2005); Stefan Collini: Absent minds (2006); Marxism, Intellectuals and Politics (red. David Bates, 2007).
MER DEBATTERANDE INLÄGG:
Noam Chomsky: The responsibility of Intellectuals (1967), Propagandans makt (samtal med Barsamian, övers. Gunnar Sandin, 2002), Makt, lögner och motstånd (övers. Hans O. Sjöström, 1999); Paul Johnson: De intellektuella. Människorna, myterna, moralen (övers. Margareta Eklöf, 1989); Edward Said: Den intellektuelles ansvar (övers. Hans O. Sjöström, 1995) och Kultur och imperialism (övers. Hans O. Sjöström, 1995); Frank Furedi: Vart har alla intellektuella tagit vägen? (övers. Ulrika Jakobsson, 2005); Hannah Arendt: Människans villkor (övers. Joachim Retzlaff, 1998); Fabian Kastner: »Vem vill väl vara intellektuell?« SvD 13/7 2008; Ronny Ambjörnsson: »De trolösa intellektuella«, DN 30/9 2009.