Ljuskällan

Men, alltså, inget wifi? sa han och stirrade på henne. Vad fan ska vi säga till barnen om denna totala katastrof? Men Staffan, sa Anna och tryckte hans slappa hand. Det är väl ändå ingen katastrof? Alltså allvarligt talat? Jo, sa han. Jag tror faktiskt att det är precis vad det är. En stor jävla naturkatastrof.

Staffan och Anna gör så gott de kan. I sin relation, på jobbet och som människor som just nu råkar leva på den allt varmare planeten Jorden. I alla fall så tycker Staffan det, men hans fru börjar tvivla. Skulle inte en annan livsstil kunna vara bra inte bara för klimatet, utan också för dem själva? När Anna av en slump besöker ekobyn Ljuskällan känner hon sig efter månader av nedstämdhet mer tillfreds än på länge. Och Staffan vill såklart också leva mer hållbart. Fast kanske mest av allt se Anna le lite oftare. Så ekobyn kanske ändå kan vara precis vad deras familj behöver? Väl installerade i det röda torpet känner sig Anna som hemma direkt medan Staffan gör sitt bästa för att hantera biodlaruppdraget och invånarnas självgodhet. Kan ekoby-modellen verkligen vara lösningen på världens alla problem? Och han får allt svårare att tåla Adrian, byns händige grundare som Anna verkar tillbringa allt mer tid med. Kommer deras äktenskap att stå pall för den nya tillvaron? Och kan man verkligen leva utan wifi?