Johnny Panic och drömbibeln

Sylvia Plath (1932–1963) är kanske i första hand känd för sin poesi. Hennes stora genombrott kom först efter hennes död med den hyllade diktsamlingen Ariel (1965), som gavs ut på svenska år 2012. Hennes enda roman, Glaskupan, som hon skrev under pseudonym, innehåller likt många av hennes dikter och noveller självbiografiska drag. Många har fascinerats av hennes livshistoria, och förutom att hennes dagböcker givits ut har även hennes liv blivit film.

Flera av Sylvia Plaths noveller blev refuserade: de berörde teman som depression och psykisk ohälsa och ansågs vara för kontroversiella för hennes samtid. No­vellen Johnny Panic och drömbibeln, en mörk berättelse där dessa teman återfinns, skrev Plath efter att ha ar­betat på ett arkiv för mentalsjuka. Novellen är översatt av Erik MacQueen.

Dröm för dröm utbildar jag mig själv till att bli den där sällsynta figuren, mer sällsynt rentav, ån någon av medlemmarna på Institutet för psykoanalys, en drömkonnässör. Inte någon drömtoppare, drömtydare, inte någon som exploaterar drömmar i enfaldiga hälso- och lyckosyften, utan en oberoende drömsamlare för drömmarnas egen skull. En drömälskare för Johnny Panics skull, alla deras skapare.