ATILIUS REGULUS VAR general i den romerska armén i Afrika, och när han var som mest höljd av ära för sina segrar över karthagerna skrev han till Rom att en dräng som han lämnat att ensam ta hand om hans gård om sju plogland åker hade rymt och tagit med sig jordbruksredskapen. Nu bad han om permission för att åka hem och ordna saken, så att inte hustru och barn blev lidande. Senaten utsåg en annan att sköta egendomen, ersatte det stulna och beslöt att hustrun och barnen skulle underhållas med allmänna medel. När Cato den äldre skulle återvända hem från Spanien som konsul sålde han sin tjänstehäst för att spara pengarna som det skulle ha kostat att frakta hem den sjövägen, och när han var ståthållare på Sardinien företog han sina inspektionsresor till fots och hade inget annat följe med sig än en statlig tjänsteman som bar hans kappa och en offerskål; väskan bar han oftast själv. Han skröt med att han aldrig hade haft en kappa som kostat mer än tio écu, att han aldrig hade betalat mer än tio sou för en dags behov på marknaden och att inget av hans hus på landet var rappat eller kalkat utvändigt. Efter två triumfer och två konsulat for Scipio Aemilianus på beskickning med bara sju tjänare. Det sägs att Homeros aldrig hade mer än en, Platon tre och Zenon, den stoiska skolans ledare, inte en enda. När Tiberius Gracchus for på offentligt uppdrag tillerkändes han fem och en halv sou om dagen fast han då var den främste bland romarna.