Om någon bröstar sig över sin förmåga att förstå och utlägga Krysippos skrifter,24 tänk då inom dig: ”Om Krysippos inte hade uttryckt sig oklart ibland, skulle den där karln inte ha något att skryta med.”
Vad är det då jag vill? Lära känna naturens ordning och leva i samklang med den. Jag frågar mig därför fram efter någon som kan klargöra den för mig. Då jag hör att Krysippos kan, går jag till hans skrifter. Men jag förstår dem inte. Då söker jag mig till någon som kan tolka dem. Så långt har jag inte gjort någonting förtjänstfullt. När jag har funnit en uttolkare av Krysippos, måste jag börja leva efter de läror han förkunnar. Endast detta är förtjänstfullt. Om jag nöjer mig med att bara beundra hans utläggningar, vad har jag då gjort, om inte ägnat mig åt litteraturkritik i stället för åt filosofi? Enda skillnaden är ju att jag studerar Krysippos i stället för Homeros.25
Och skämmas får jag, om någon säger till mig: ”Läs upp ett stycke från Krysippos för mig!” och jag måste erkänna att jag förstås inte lever som han lär oss.26