Det är den 17 november 2015 och SD:s ekonomiska talesperson Oscar Sjöstedt håller tal till de egna partikamraterna i Södertälje. Han säger att det viktigaste för SD i ”nuläget” är att ”se till att regeringen Löfven-Romson försvinner”. Därför, förklarar Sjöstedt, är SD berett att ”rösta för alliansens utgiftsområden”. Publiken applåderar och Sjöstedt fortsätter på samma tema: ”Vi är i ett läge där vi måste ta varje chans att sätta stopp för den här regeringen”, säger Sjöstedt och vevar med högerarmen för att illustrera att V och MP sätter dagordningen för Löfven. I hårda ordalag kritiserar han den rödgröna regeringens ekonomiska politik. Sjöstedt kritiserar särskilt de höga marginalskatterna. Enligt Sjöstedt finns bara ett land i världen som har högre marginalskatter, nämligen öriket Aruba i Västindien. Med regeringens förslag till politik skulle det bli ännu värre, då skulle Sverige bli världsledande när det gäller marginalskatter, hävdar Sjöstedt och hans anhängare applåderar.28
Några detaljer i Sjöstedts argumentation är särskilt värda att notera. Det första gäller själva budskapet, att skatterna bör sänkas. SD har nämligen inte alls hävdat att skatterna bör bli lägre. Tvärtom har partiet vacklat mellan positionerna att skattenivån är ointressant och att skatterna bör sänkas. För drygt tio år sedan skrev SD på sin hemsida att partiet var ensamt om att kunna ”sänka skatterna” och samtidigt ”förbättra den offentliga servicen”. Lösningen på ekvationen var förstås att en mindre invandring skulle finansiera både lägre skatter och större offentliga utgifter. En rad SD-anhängare var också nära att ta över Skattebetalarnas förening (SF) 2005. Deltagare vid SF:s årsmöte var bland annat Jimmie Åkesson, den tidigare partisekreteraren Björn Söder, den tidigare SD-ordföranden Mikael Jansson och den dåvarande chefredaktören för SD-Kuriren, Richard Jomshof. SF:s årsmöte präglades av kaos och en hård batalj mellan SD-falangen och föreningens moderatvänliga kärna. Det var nära att SD hade tagit över, med några få rösters övervikt lyckades de moderata företrädarna behålla makten.
När tv-kanalen Axess intervjuade Jimmie Åkesson den 3 maj 2008 var budskapet plötsligt ett annat. Då drev Åkesson linjen att det var ”ointressant” om skatterna var höga eller låga, det viktiga var att välfärden kunde finansieras. Det intryck Åkesson ger i intervjun är att han helst vill ha bort frågan om skatter från dagordningen, däremot deklarerar han att Sverige varken bör ha någon fastighetsskatt eller förmögenhetsskatt.29
Den som i dag granskar formuleringarna om skatter på SD:s webbsida blir snarast förbryllad. Budskapet är att skatterna varken ska vara så höga att ”de undanröjer incitamenten för att vilja bidra till den ekonomiska tillväxten” eller så låga att de äventyrar ”en hög grundläggande välfärdsnivå”30. Jaha, vad betyder det. Bör skatterna höjas eller sänkas? Det framgår över huvud taget inte.
När SD:s ekonomiska talesperson Oscar Sjöstedt för partiets talan är dock tolkningen klar. Enligt honom finns ett utrymme för sänkta skatter. Även hans företrädare som ekonomisk talesperson för SD, Sven-Olof Sällström, argumenterade för att skatterna behövde sänkas. När SD presenterade sitt förslag till skuggbudget hösten 2013 lovade Sällström både en kraftigt sänkt inkomstskatt och nya storsatsningar på äldre och arbetslösa. Som vanligt gick resonemanget ut på att stora pengar skulle sparas på minskad invandring, vid denna tidpunkt inte mindre än 118 miljarder kronor. Som vanligt fick också SD kritik från en samlad kår av ekonomer, till de hårdaste kritikerna hörde den gången Stefan Fölster, tidigare chefsekonom vid Svenskt Näringsliv.31
Även om SD varit otydliga i skattefrågan finns sålunda en viss linje i skattefrågan mellan honom och företrädaren Sven-Olof Sällström, men med Oscar Sjöstedt som talesperson i ekonomiska frågor har argumentationen skruvats till. Det som är särskilt anmärkningsvärt är att Sjöstedt hänvisar till Lafferkurvan som ett bevis för att skatterna bör sänkas. Sjöstedt menar att om skatterna fortsätter att höjas ”så nås till slut en brytpunkt där skatteinkomsterna minskar”32.
Lafferkurvan är uppkallad efter den amerikanska nationalekonomen Arthur Laffer. Det påstås att Laffer ritade upp den ganska enkla kurvan på en servett. Först går kurvan upp, det illustrerar att statens skatteintäkter ökar med högre skatter. Sedan vänder kurvan och går neråt. Enligt Laffer beror det på att viljan att vilja arbeta minskar om skattekvoten blir för hög. I en bemärkelse är kurvan sann. Om skattekvoten är 100 procent är förmodligen ingen beredd att arbeta. Men kruxet är att avgöra vid vilken nivå som skattekvoten är optimal i betydelsen att den ger störst intäkter till staten. Direkt bedrägligt blir det att ens antyda att Sverige skulle vara på väg att närma sig en sådan punkt. För den analysen anger Sjöstedt inget stöd.
Hänvisningarna till Lafferkurvan utgjorde länge ett av nyliberalernas favoritargument. Särskilt förknippas argumentationen med Reaganomics. I slutet av 1970-talet inledde Reagan en propagandaoffensiv under starkt intryck av ekonomerna Friedrich von Hayek och Milton Friedman som skulle föra honom till presidentposten 1980. Reagan tog hårdhänt avstånd från de idéer som en gång i tiden hade präglat Roosevelts New Deal där hög sysselsättning och utbyggd välfärd stod i fokus. De primära politiska målen för Reagan blev i stället inflationsbekämpning och skattesänkningar. Socialliberalismen byttes ut mot nyliberalism, regleringar mot avregleringar, skattehöjningar mot skattesänkningar och Philipskurvan mot Lafferkurvan. Sedan gick det mesta åt pipsvängen. Reagans blinda tro på att skattesänkningar skulle leda till ökade skatteinkomster visade sig vara en total missräkning. När Reagan dessutom beslutade om höjda anslag till försvaret exploderade budgetunderskottet. I stället för att underskottet snabbt skulle närma sig noll, som Reagan hade utlovat, steg snabbt statens underskott i finanserna. Enligt de rådande monetaristiska föreställningarna skulle underskottet inte täckas av sedelpressarna utan genom upplåning från hushållen. Det drev upp ränteläget och bidrog till ett växande bytesbalansunderskott. Det ledde i sin tur till att USA i stor skala behövde låna utomlands. På kort tid drog USA på sig världens största utlandsskuld. Efter Reagans experiment blev det mer tyst om Lafferkurvan. Den dyker visserligen upp då och då i debatten, för det mesta av någon moderat politiker. Men nu har något nytt hänt. Idégodset har slagit rot även hos SD. Nationalismen har blandats upp med marknadsliberal voodoo economics.33
En pikant detalj är att det mest utförliga referatet av Oscar Sjöstedts resonemang om Lafferkurvan återfinns i den webbaserade islamfientliga tidningen Dispatch International (19 november, 2015).34 Referatet är undertecknat Tommy Hansson, numera lokal SD-politiker i Södertälje. Tidigare har Tommy Hansson bland annat varit chefredaktör för SD-Kuriren, ansvarig utgivare för den högerextrema tidningen Contra, representant för Ny demokrati och aktiv inom den högerextrema rörelsen Demokratisk allians (som försvarade USA:s krigföring i Vietnam).35 I en artikel publicerad den 4 mars 2016 i Dispatch International hyllar Tommy Hansson den amerikanska presidentkandidaten Donald Trump.36
28 Hansson, Tommy, Oscar Sjöstedt, SD: Dags att sätta stopp för den här regeringen!, Dispatch International, 19/11, 2015. http://www.d-intl.com/2015/11/19/oscar-sjostedt-sd-dags-att-satta-stopp-for-den-har-regeringen/
29 Se Lodenius, Anna-Lena & Wingborg, Mats, Slaget om svenskheten, Premiss, 2009.
30 Citat från SD:s webbsida: https://sd.se/var-politik/
31 Bax, Mats & Marmorstein, Elisabeth, SD lovar sänkt skatt – och satsningar på äldre, Expressen, 2/10, 2013. http://www.expressen.se/nyheter/sd-lovar-sankt-skatt---och-satsning-pa-aldre/
32 Hansson, Tommy, Oscar Sjöstedt, SD: Dags att sätta stopp för den här regeringen!, Dispatch International, 19/11, 2015. http://www.d-intl.com/2015/11/19/oscar-sjostedt-sd-dags-att-satta-stopp-for-den-har-regeringen/
33 För en genomgång av Reaganomics, se bland annat: Eklund, Klas, Vad hände med Reaganomics?, Ekonomisk Debatt 7/86. http://nationalekonomi.se/filer/pdf/14-7-ke.pdf
34 Hansson, Tommy, Oscar Sjöstedt, SD: Dags att sätta stopp för den här regeringen!, Dispatch International, 19/11, 2015. http://www.d-intl.com/2015/11/19/oscar-sjostedt-sd-dags-att-satta-stopp-for-den-har-regeringen/
35 Poohl, Daniel, Contra-profil kandiderar för Sverigedemokraterna, Expo, 3/11, 2009. http://expo.se/2009/contra-profil-kandiderar-for-sverigedemokraterna_2489.html
36 Hansson, Tommy, Blir Hillary den första presidenten som döms till fängelse, Dispatch International, 4/3, 2016. http://www.d-intl.com/2016/03/04/blir-hillary-den-forsta-presidenten-som-doms-till-fangelse/